På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-09-30
Nr 2013:65

Författare

Maja Cederlund

arbetar med miljö­räken­skaper på SCB.

08‑506 947 12

maja.cederlund@scb.se

Fakta

Inom Miljö­räken­skap­erna beräk­nas ut­släpp orsak­ade av konsum­tion genom att koppla ut­släpp per bransch till den slut­liga använd­ning­en som be­skrivs inom national­räken­skaps­systemet.

För att kunna göra ytter­ligare analyser för ut­släpp orsak­ade av hus­hållens konsum­tion har miljö­räken­skap­erna kopplat ut­släppen till informa­tion från under­sök­ningen Hus­hållens ut­gifter (HUT). Detta gör det möj­ligt att analys­era ut­släppen ur fler perspek­tiv så­som familje­typ, geo­grafi, genus, inkomst och så vidare.

Mest koldioxid från sambor utan barn

Ensamstående med barn har lägst kol­dioxid­utsläpp. Sambor utan barn släpper ut mest. För­klar­ingen är att ut­släppen är tätt samman­kopp­lade med hus­hållens ekonomi och konsumtion.

Förbrukningen av varors och tjänsters, alltså hus­­hållens konsum­tion, bidrag till utsläpp av kol­di­oxid har kommit mer i fokus under senare år.

Citat: 8,9 ton koldioxidutsläpp från hushåll med sambor utan barn.Svenska hushållsmedlemmar orsakar i genom­snitt 7,9 ton kol­di­oxid­utsläpp per år och så kallad konsum­tions­enhet. Konsum­tion av varor och tjänster leder direkt och in­direkt till ut­släpp av kol­di­oxid. Av detta är de direkta ut­släppen 1,7 ton och beror till exempel på bränsle till bilen och för att värma upp bostaden. In­direkt på­verkar hus­hållen kol­di­oxid­ut­släppen ­genom att vi konsumerar andra varor och tjänster. Det innebär att när varorna tillverkas och dist­ribu­eras har det nu upp­stått ut­släpp. Hur mycket och vad som konsum­eras blir med andra ord viktigt för ut­släppens storlek.

Genom att koppla samman miljö­räken­skap­ernas statistik över kol­di­oxid­ut­släpp med statistik om hur hus­hållen kons­umerar är det möjligt att beräkna kol­di­oxid­utsläpp för­delat på de hus­hålls­typer som orsakar dem.

Hur mycket ett hushåll konsumerar beror på hus­hållets samman­sätt­ning, det vill säga hur många vuxna och hur många barn det finns i hus­hållet. När man beräknar hus­hållens utsläpp gör man det därför inte genom att dividera de totala ut­släppen med antalet personer i hus­hållet. Istället använder man så kallade konsum­tions­enheter för att kunna jäm­föra personer som bor i olika typer av hushåll med varandra. Konsum­tions­enhet­erna tar hänsyn till det vi vet om hur personer i ett hus­håll bidrar till ut­gifterna, till exempel att vuxna och barn konsumerar olika mycket.

Konsumtionsenheter
Första vuxen1,00
Andra vuxen0,51
Ytterligare vuxen0,60
Barn 1 (0-19 år)0,52
Barn 2, 3, ... (0-19 år)0,42

När vi vill jämföra utsläpp för personer i olika typer av hus­håll dividerar vi därför de totala utsläppen med hus­håll­ets antal konsum­tions­enheter. Det inne­bär till exempel att för ett hus­håll som består av två vuxna och ett barn och som släpper ut 12,2 ton dividerar vi den mängden med summan av 1,00+0,51+0,52 = 2,03. Resultatet blir att hus­hållet släpper ut 6 ton per konsum­tions­enhet. På så sätt kan vi jäm­föra personer i alla typer av hus­håll med varandra oavsett hus­hållens stor­lek och samman­sättning.

Ensamstående med barn har minst utsläpp av koldioxid

Hushållens koldioxidutsläpp uppdelat på hushållstyper, per konsumtionsenhet, 2009

Liggande stapeldiagram över hushållens koldioxidutsläpp uppdelat på hushållstyper, per konsumtionsenhet, 2009

Sammanboende utan barn utgör den hus­hålls­typ som orsakar mest kol­di­oxid­utsläpp per konsum­tions­enhet. Där­efter kommer ensam­stå­ende utan barn, tätt följt av samman­boende med barn. Den hus­hålls­typ som bidrar till minst kol­di­oxid­utsläpp är personer som är ensam­stå­ende med barn. I ett hus­håll som består av två vuxna sambor utan barn står varje konsum­tions­enhet för nästan 8,9 ton kol­di­oxid­utsläpp, jäm­fört med ett hus­håll som består av en ensam­stå­ende vuxen med barn som bidrar med knappt 5,7 ton.

Citat: 5 procent av hushållens utsläpp stod den tiondel av hushållen för som har lägst disponibel inkomst.Kön verkar ha betydelse för vad och hur mycket som konsum­eras. En för­djupad studie från 2003 visar att ensam­stå­ende män bidrar med större kol­di­oxid­ut­släpp än ensam­stå­ende kvinnor. Konsum­tionen hos hus­håll utan barn leder till mer kol­di­oxid­ut­släpp per konsum­tions­enhet än hos hus­håll med barn.

Även sett över en längre tid står samman­boende utan barn för störst andel av kol­di­oxid­ut­släppen. Gruppens kol­di­oxid­ut­släpp har minskat med 17 procent under perioden. Ensam­stå­ende med barn har lägst andel av kol­di­oxid­ut­släppen över hela tids­perioden och minsk­ningen mellan 2003 och 2009 var 14 procent.

Utsläppen av koldioxid sett per konsumtions­enhet som orsakas av de svenska hus­hållens konsum­tion ökade mellan 2003 och 2006 men har därefter minskat fram till år 2009.

Minskande utsläpp för alla hushålls­typer

Koldioxidutsläpp uppdelat på hushålls­typer, per konsumtions­enhet, år 2003‑2009

Linjediagram över koldioxidutsläpp uppdelat på hushålls­typer, per konsumtions­enhet, år 2003‑2009

Den tiondel av de svenska hushållen som har störst disponibel inkomst stod för knappt 20 procent av hus­hållens ut­släpp, enligt upp­gifter från 2003. Den tiondel med lägst disponibel inkomst stod för endast 5 procent av hus­hållens ut­släpp. Det betyder alltså att tion­delen med högst inkomst har mer än tre gånger så stora kol­di­oxid­ut­släpp än tion­delen med lägst. En studie från 2010 tittade närmare på vad hus­håll med högre inkomst köper mer av och den visade att ju mer ut­gifter hus­hållen har per månad desto mer ökar ut­gifterna för accessoarer, fritids­hus, restau­rang­besök, resor, båtar och för driften av de fordon som hus­hållet äger. Dessa resor, bilar och köp av fler varor och tjänster ger ökade kol­di­oxid­utsläpp.

Det är viktigt att poängtera att utsläppen från konsum­tionen inte enbart beror på enskilda konsum­enters val. Sam­hällets upp­byggda infra­struktur, energi­system och regel­verk liksom ut­budet av varor spelar en stor roll för resultatet.

Etiketter