På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-09-22
Nr 2015:151

Författare

Runo Samuelsson

arbetar med utrikes­­handels­­statistik vid SCB.

010-479 46 61

runo.samuelsson@scb.se

Fakta

Omfattning

Statistiken omfattar alla varu­leveranser mellan Sverige och andra länder.

Redovisning på land

Vid varuimport till Sverige redovisas vilket det avsändande landet är. Detta kan i vissa fall innebära att varor som har tull­behandlats i ett annat EU-land och sedan importerats till Sverige får EU-landet som avsänd­nings­land i statistiken. Ett exempel på det är bilar som egentligen kommer från Japan men efter tull­behand­ling får avsänd­nings­land Neder­länderna.

Vid varuexport från Sverige redovisas det sista kända mottagarlandet.

Rapportering av varuhandeln

För företag som har varuhandel med länder utanför EU använder SCB uppgifter från de export- och import­deklara­tioner som företagen lämnar till Tullverket.

Varuhandeln inom EU kartlägger SCB genom en mycket omfattande statistisk undersökning.

Publicering

I slutet av varje månad publicerar SCB preliminär statistik för månaden innan. Den innehåller uppgifter om total export och import samt handels­netto, fördelade efter EU länder och icke EU länder.

Statistik som innehåller upp­gifter om varor och länder publiceras sam­tidigt som den preli­minära statistiken, men inne­håller upp­gifter som är en månad äldre.

En gång per kvartal publiceras också volym­index, det vill säga utveck­lingen av varu­exporten och varu­importen i fasta priser. Det publiceras cirka två månader efter kvartalets slut.

Mest varuhandel sker med Tyskland och Norge

Den svenska exporten av varor ökade med 3 procent mellan 2013 och 2014. Största export­mark­naderna 2014 var Norge och Tyskland, och det var även från dessa länder som vi importerade mest varor.

Närbild på trädstockar

Sverige har en liten hemmamarknad och är därför starkt beroende av handel med andra länder. Det är framförallt skogsvaror, men även verkstadsvaror och mineralvaror, som ger överskott i utrikeshandeln. Energivaror och övriga varor, där livsmedel, kläder och skor samt möbler ingår, ger i stället ett underskott.

Varuexport för 1 125 miljarder

År 2014 uppgick värdet av den svenska varuexporten till 1 125 miljarder kronor i löpande priser (det nominella värdet, utan hänsyn till värdeförändringar på grund av inflation) och värdet av varuimporten till 1 113 miljarder. Jämfört med 2013 så ökade exporten med 3 procent och importen med 6 procent. Handelsnettot (varuexporten minus varuimporten) för 2014 gav alltså ett överskott på 12 miljarder kronor.

Finanskrisen slog hårt

Den svenska utrikeshandeln liksom hela världsekonomin drabbades hårt av finanskrisen som bröt ut i slutet av 2008. Både exporten och importen av svenska varor minskade med så mycket som 17 procent mellan åren 2008 och 2009 och därefter skedde en återhämtning under 2010. Tillväxten har sedan stannat av, vilket visar att den långvariga skuldkrisen i Europa fortfarande har stor påverkan på den svenska utrikeshandeln. En förbättring skedde dock för svensk del 2014 och framtiden får utvisa om den var tillfällig.

Kraftigt minskat överskott

Handelsnettot var som högst 2004 med ett överskott på 166 miljarder kronor i löpande priser och har sedan dess minskat kontinuerligt till 2014 års blygsamma 12 miljarder. När man analyserar vad minskningen beror på visar det att importen har ökat betydligt mer än exporten mellan åren 2000–2014, 66 procent respektive 40 procent.

Sveriges utrikeshandel med varor 2000–2014

Miljarder kronor i löpande priser

Linjediagram över Sveriges utrikeshandel med varor 2000–2014

Mest varuhandel med Europa

Medlemskapet i EU samt närheten till Norge innebär att huvuddelen av Sveriges varuhandel sker med Europa medan varuhandeln med övriga världsdelar är betydligt mindre. Av den totala varuimporten 2014 kom hela 84 procent från Europa, varav 69 procent från EU-länder. Under 2014 levererades 73 procent av den totala varuexporten till Europa, varav 58 procent till EU-länder.

Stort underskott i varuhandeln med EU-länder

Handelsnettot gentemot EU-länderna har försämrats drastiskt sedan början på 2000-talet. År 2000 var överskottet 11 miljarder kronor i löpande priser medan 2014 visade ett underskott på 115 miljarder. Övriga landområden visar på svenskt exportöverskott varje år under den senaste femtonårsperioden. Främst utmärker sig Nordamerika (huvudsakligen USA) där överskottet 2014 blev hela 54 miljarder.

Handelsnettot (varuexport minus varuimport) fördelad på landområde 2000–2014

Miljarder kronor i löpande priser

Linjediagram över handelsnettot (varuexport minus varuimport) fördelad på landområde 2000–2014

Verkstadsvaror nära hälften av utrikeshandeln med varor

För varuområdet verkstadsvaror som främst innehåller maskiner, elektronikvaror, telekom och vägfordon var 2014 exportens andel 43 procent och importens andel 41 procent.

Importen av övriga varor där livsmedel, kläder och skor samt möbler ingår, var 22 procent medan exporten av dessa varor var 14 procent.

För energivaror, där merparten består av råolja och oljeprodukter var importen 14 procent och exporten 9 procent.

Både exporten och importen av kemivaror var 13 procent. Kemivaror består av bland annat läkemedel, organiska kemiska föreningar, kemiska grundämnen, plaster och gummivaror.

Exporten och importen av mineralvaror, huvudsakligen järn och stål, järnmalm och övriga metaller var 10 procent, respektive 7 procent.

Skogsvaror, där trävaror, pappersmassa och papper ingår stod för 11 procent av den totala varuexporten medan den totala varuimporten av skogsvaror endast var 3 procent.

Sveriges utrikeshandel med varor 2014 fördelad på varuområden

Procent av de totala varuexport- och varuimportvärdena

Cirkeldiagram över Sveriges utrikeshandel med varor 2014 fördelad på varuområden

Liten exportökning av verkstadsvaror mellan 2013 och 2014

Varuimporten av kemivaror och verkstadsvaror ökade med 8 procent i värde jämfört med året innan, medan energivaror endast steg med 2 procent.

Energivaror var det varuområde som ökade mest inom exporten, 7 procent mellan 2013 och 2014, verkstadsvaror steg med blygsamma 2 procent.

Sveriges utrikeshandel med varor 2013–2014 fördelad på varuområden

Miljarder kronor i löpande priser och procentuell förändring mellan åren

VaruexportVaruimport
Varuområde20132014%20132014%
Skogsvaror120124330327
Mineralvaror110115477803
Kemivaror13914441321438
Energivaror929971501532
Verkstadsvaror48349124284608
Övriga varor14715242292457

Skogsvaror ger stort exportöverskott

Svenska traditionella exportvaror som skogsvaror, verkstadsvaror och mineralvaror är fortfarande de varuområden som ger exportöverskott. Energivaror och övriga varor ger däremot underskott i utrikeshandeln med varor.

Skogsvaror gav ett exportöverskott på 92 miljarder kronor i löpande priser för 2014 vilket var en ökning med 2 procent jämfört med 2013.

Verkstadsvaror genererade ett överskott på 31 miljarder, en kraftig minskning med 45 procent jämfört med föregående år.

Stora underskott 2014 visade övriga varor med minus 93 miljarder och energivaror med minus 54 miljarder.

Handelsnettot har minskat successivt de senaste 10 åren. Det är främst verkstadsvaror som bidrar till minskningen, 2004 var överskottet för denna grupp 124 miljarder kronor i löpande priser men 2014 inte mer än 31 miljarder. Underskottet för gruppen övriga varor var minus 46 miljarder i löpande priser 2004. År 2014 hade underskottet för denna grupp ökat till minus 93 miljarder.

Handelsnettot (varuexport minus varuimport) fördelad på varuområden 2000–2014

Miljarder kronor i löpande priser

Linjediagram över handelsnettot (varuexport minus varuimport) fördelad på varuområden 2000–2014

Norge och Tyskland största exportmarknaderna

Till Sveriges fem största varuexportmarknader 2014 levererades nästan 42 procent av det totala varuvärdet varav 11 procent till Norge och 10 procent till Tyskland. Storbritanniens, Finlands och Danmarks exportandelar var på vardera 7 procent.

Fem största exportmarknaderna, flödeskarta

Fem största exportmarknaderna, flödeskarta Svensk varuexport till Storbritannien ökade med hela 13 procent i värde mellan 2013 och 2014. Exporten till Norge och Finland steg med blygsamma 1 respektive 2 procent jämfört med 2013. Till Sveriges näst största exportmarknad Tyskland steg exporten med 4 procent och till Danmark ökade den med 5 procent.

Fördubblad varuexport till Norge sedan 2000

Till Sveriges största exportmarknad Norge steg exporten med 97 procent i löpande priser när man jämför 2000 med 2014. Det var främst verkstadsvaror som bidrog till den stora uppgången.

Exporten till Storbritannien ökade med endast 8 procent mellan 2000 och 2014. Det är i första hand verkstadsvaror (minus 45 procent) som gjorde att tillväxten blev förhållandevis liten. Till Tyskland ökade exporten med 28 procent, här steg mineralvaror och kemivaror med 115 respektive 100 procent från 2000 till 2014.

Sveriges varuexport 2000–2014 fördelad på största handelspartner

Miljarder kr i löpande priser

Linjediagram över Sveriges varuexport 2000–2014 fördelad på största handelspartner

Mest varor importerades från Tyskland

Nästan hälften, 47 procent av den totala svenska varuimporten 2014, kom från EU-länderna Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien samt Norge. Tyskland stod för den största andelen med 17 procent medan de övriga ländernas importandel var mellan 6 och 8 procent.

Fem största importmarknaderna, flödeskarta

Fem största importmarknaderna, flödeskarta

Importen från Nederländerna och Storbritannien steg med 9 procent i värde mellan 2013 och 2014 medan den minskade med 1 procent från Norge och 4 procent från Danmark. Tysklands import ökade med 5 procent.

Stor ökning av varuimporten under 2000-talet

Det var främst verkstadsvaror med en ökning på 57 procent som bidrog till att importen från Tyskland steg med 63 procent i löpande priser från 2000 till 2014.

Importen från Danmark, Nederländerna och Norge växte med mellan 67 till 76 procent när man jämför 2000 och 2014. Den svenska importen från Storbritannien steg med endast 9 procent, främst beroende på att verkstadsvaror minskade med 31 procent.

Sveriges varuimport 2000–2014 fördelad på största handelspartner

Miljarder kr i löpande priser

Linjediagram över Sveriges varuimport 2000-2014 fördelad på största handelspartner

Etiketter