På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-03-07
Nr 2016:6

Författare

Lena Lundkvist

arbetar med demografisk analys och befolk­nings­prognoser på SCB.

010-479 46 78

lena.lundkvist@scb.se

Migration ger en yngre befolkning

De senaste åren har invandringen till Sverige varit hög och bidragit till att befolkningen ökat. SCB har beräknat hur befolkningen hade sett ut om vi inte haft någon in- eller utvandring sedan 1970. Då hade befolknings­tillväxten avstannat och vi hade haft en högre andel äldre.

Illustration av en massa människor

1969 bodde 8 miljoner människor i Sverige varav nästan en halv miljon, eller 6 procent, var födda utomlands. Sedan dess har både invandringen till och utvandringen från Sverige ökat. Under perioden 1970–2015 har 2,8 miljoner personer invandrat samtidigt som 1,6 miljoner utvandrat. Migrationen har således bidragit till drygt 1 miljon fler personer i Sverige. Förutom att invandrarna själva blir ett tillskott till befolkningen så påverkar de också befolkningen genom de barn de föder i Sverige. Många som invandrar är i åldern 20–35 år, men i takt med att de åldras påverkas också antalet avlidna allt mer.

Migrationen har gett fler yngre i befolkningen

Befolkning 2015, efter ålder och kön. Antal

Befolkningspyramid: Befolkning 2015, efter ålder och kön. Antal

Diagrammet visar Sveriges befolkning år 2015. Det orange fältet visar migrationens bidrag till befolkningen.

Idag bor det närmare 10 miljoner i Sverige och över 1,6 miljoner, eller 17 procent, är födda utomlands. Sverige har en åldrande befolkning. Andelen som är över 65 år ökar samtidigt som andelen barn och unga minskar och andelen i de mest förvärvsaktiva åldrarna är konstant. Det är i den senare åldersgruppen, 20–64 år, som både antalet och andelen utrikes födda är högst. Hur hade denna utveckling sett ut utan migration?

För att uppskatta detta har en hypotetisk beräkning gjorts av hur befolkningen hade utvecklats mellan 1970 och 2015 om Sverige haft helt stängda gränser. I beräkningen är det inte någon invandring till eller utvandring från Sverige, varken av Sverigefödda eller av de utrikes födda som fanns i Sverige 1969. Antalet födda varje år har beräknats med det genomsnittliga antal barn varje kvinna fött och antalet döda med den dödsrisk som varit respektive år.

Utan migration hade Sverige haft en stagnerande befolkning. År 2015 skulle det varit i stort sett lika många i befolkningen som 1969, vilket är nära två miljoner färre än vad det är idag. Antalet födda skulle varit lägre och skillnaden mot den faktiska befolkningen skulle öka för varje år. Effekten blir dessutom dubbel efter 25–35 år då de som föds i början av perioden är i barnafödande åldrar. 2015 skulle det ha fötts 83 000 barn att jämföra med att det faktiskt föddes 115 000 barn under året. Antalet döda skulle däremot inte påverkats, eftersom de flesta som invandrar är i yngre åldrar. Sedan mitten av 1970-talet har det avlidit ungefär 90 000 per år och det antalet hade varit detsamma även om vi inte haft någon migration.

Citat: Könsfördelningen påverkas bara på marginalen av migrationen.

Det minskande antalet födda medför att det skulle ha varit en halv miljon färre än vad det idag är i åldrarna under 20 år. Ett minskat antal födda leder efter 20 år dessutom till ett minskat antal i de mest förvärvsaktiva åldrarna, 20–64 år. Det är den åldersgrupp som påverkas mest av migrationen, förutom av det minskande inflödet av 20-åringar påverkas den av att de flesta migranter är i denna åldersgrupp. I dessa åldrar skulle det vara en miljon färre än vad det är idag. Den äldre åldersgruppen skulle påverkas mycket lite. De flesta som invandrar eller utvandrar är i åldern 20–35 år och det är först 30–45 år efter migrationstillfället som åldrarna över 65 år påverkas.

Sedan 1969 har livslängden i Sverige ökat och både antalet och andelen som är 65 år eller äldre har ökat. Utan invandring hade antalet över 65 år varit lika stort som idag, men eftersom befolkningen hade varit mindre hade de utgjort en större del av befolkningen, 24 procent jämfört med 20 procent som det är idag. För de som är under 20 år är antalet ungefär detsamma 2015 som 1969, men utan migration hade de varit över en halv miljon färre och andelen hade varit 20 procent jämfört med 23 procent. Det här innebär att utan migration hade det år 2015 varit fler i åldrarna över 65 år än i åldrarna under 20 år.

Utan migration avstannar befolkningens tillväxt

Observerad befolkningsutveckling respektive befolknings­utveckling utan migration, 1940–2015

Linjediagram över observerad befolkningsutveckling respektive befolknings­utveckling utan migration, 1940–2015

År 2015 var Sveriges befolkning nära 9,9 miljoner. Om vi inte haft någon migration sedan 1970 hade befolkningen varit knappt 8,1 miljoner.

Utan migration vore en större andel över 65 år

Andel i befolkningen som är i olika åldrar, 1969 samt 2015

1969 års
befolkning
2015 års
befolkning
2015 års
befolkning
utan migration
0–19 år282320
20–64 år595756
65– år142024
Totalt100100100
Antal (miljoner)89,98,1

År 2015 var 20 procent av befolkningen 65 år eller äldre. Utan migration hade andelen varit större, 24 procent.

Könsfördelningen påverkas bara på marginalen av migrationen. Under våren 2015 blev det för första gången fler män än kvinnor i Sverige. I denna hypotetiska beräkning hade detta skett något senare, under våren 2016.

I vår hypotetiska befolkning hade det alla år sedan 1995 fötts färre än vad som avlidit och befolkningen hade sakta börjat minska. Denna minskning hade fortsatt för all framtid med en accelererande takt om inte barnafödandet hade ökat. För att uppnå en situation där befolkningen inte skulle minska krävs att det föds drygt två barn per kvinna. Barnafödandet i Sverige har varit relativt stabilt, i snitt har kvinnor födda efter 1940 fött nära två barn. Den ökande livslängden och babyboomen åren runt 1990 hade förskjutit folkminskningen framåt i tiden i vår hypotetiska befolkning.

I en situation med stagnerande befolkning är det tänkbart att särskilt fruktsamheten, men även dödligheten, hade utvecklats annorlunda än vad som faktiskt skett. I en situation med stagnerande befolkning är det möjligt att det till exempel införts förändringar i föräldraförsäkringen som hade uppmuntrat till ett ökat barnafödande.

Etiketter