På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-07-06
Nr 2016:43

Författare

Lars Pyk,

arbetar som kommunikatör på SCB.

010-479 42 83

lars.pyk@scb.se

Nancy Steinbach,

arbetar med miljöräkenskaper på SCB.

010-479 40 97

nancy.steinbach@scb.se

Miljöräkenskaper kan visa vägen till en grön ekonomi

I rapporten "Making the environment count" presenteras för första gången miljöräkenskaper för Norden i samlad form. Den visar att i de nordiska länderna växer BNP samtidigt som utsläppen av koldioxid minskar.

Miljöräkenskaper är ett statistiskt ramverk som gör det möjligt att analysera sambandet mellan exempelvis ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Med hjälp av statistik för branscher och hushåll skapas en bild av hur olika aktörer påverkar ekonomin och miljön. Statistiken bygger på den globala standarden SEEA (The system of Environmental-Economic Accouning). Den grundar sig på nationalräkenskaperna och redovisar miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. SCB har sedan 1993 tagit fram miljöräkenskaper för Sverige. Hösten 2015 var SCB först i världen med att presentera statistik för utsläpp av bland annat växthusgaser kvartalsvis.

2013 gav de nordiska miljöministrarna sina statistikbyråer och departement uppdraget att göra en samlad redovisning av miljöräkenskaperna för Norden. Resultatet redovisas i rapporten ”Making the environment count” som har tagits fram under ledning av statistiker på SCB.

Ekonomin växer och utsläppen minskar

Ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv är det mycket som är positivt i Norden. BNP växer och utsläppen av koldioxid minskar. Detta sker samtidigt som användningen av ekonomiska styrmedel ökar. Befolkningen blir större och arbetsmarknaden har återhämtat sig sedan finanskrisen 2009.

Förändring över tid för de nordiska länderna som helhet

Index 2008=100

Källa: Eurostat och Statistics Iceland

Men det saknas inte utmaningar i Norden. Koldioxidutsläppen måste minska betydligt mer och därför har vi i Sverige till exempel ambitionen att fordonsflottan år 2030 ska vara fossilfri.

Norden jämfört med Europa

De data som de Nordiska miljöräkenskaperna bygger på finns även på europeisk nivå. Statistik från den europeiska statistikbyrån Eurostat gör det möjligt att jämföra Norden med EU.

2013 bidrog de nordiska länderna med närmare en tiondel av den gemensamma europeiska ekonomin, men bara med 6 procent av koldioxidutsläppen. Diagrammet nedan visar också tydligt att Norden står för en stor del av de europeiska miljöskatterna oavsett om man sätter dem i relation till befolkning eller BNP.

De nordiska ländernas gemensamma bidrag till miljö och ekonomi jämfört med EU28+EFTA, 2013

Andel av EU28+EFTA

Källa: Eurostat och Statistics Iceland

Likheter och skillnader

Det finns stora likheter mellan de nordiska länderna. En är att naturtillgångar som exempelvis skog, vattenkraft, olja och fiske har stor betydelse för ekonomin. En annan är att miljöskatter förekommer i betydande grad. Gemensamt för de nordiska länderna är också att det är transportsektorn som använder mest fossila bränslen. I några av länderna står även el, gas- och värmeverken för en stor del av förbrukningen medan det i andra länder är tillverkningsindustrin som använder fossila bränslen. Båda sektorerna har dock minskat sin miljöpåverkan de senaste åren.

Men det finns också skillnader mellan länderna. Medan danskarna, trots att andelen vindkraft och biobränsle ökar, fortfarande använder mycket kol för att producera el kan norrmännen förlita sig på god tillgång till koldioxidfri vattenkraft. Norges utsläpp av koldioxid kommer istället till stor del från oljeindustrin som givetvis också bidrar till landets höga BNP.

De nordiska ländernas bidrag till miljö och ekonomi, andel av den nordiska totalen, 2013

Källa: Eurostat och Statistics Iceland

Mot en grönare global ekonomi

För att kunna fatta klimatpolitiska beslut som får effekt på utsläppen av växthusgaser och minskar den negativa påverkan på miljön behövs fakta och underlag som visar vilka ekonomiska styrmedel som fungerar.

Det statistiska ramverk som används i Sverige och Norden kan även användas globalt. FN fattade hösten 2015 beslut om 17 mål för en hållbar utveckling som ska vara uppfyllda 2030. Flera av dem handlar om samspelet mellan miljö och ekonomi. Utan en effektiv och beprövad metod att mäta kan vi inte veta om utvecklingen går åt rätt håll. Miljöräkenskapernas styrka är möjligheten att göra såväl detaljanalyser över branscher, statliga aktörer och hushåll som att följa nationella makromått. Miljöräkenskaper kan rätt använda göra skillnad och visa vägen till en grön ekonomi.

Etiketter