På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:48

Författare

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Födda 2011:

Minskat barnafödande

Efter 2000-talets årliga ökning av antalet födda har kurvan åter vänt nedåt. Under 2011 föddes 111 770 barn, vilket är 3 871 färre än under 2010. Liksom tidigare år var det något fler pojkar än flickor som föddes.

Närbild på barns och vuxens händer

För första gången på elva år föddes färre barn än före­gående år, 54 565 flickor och 57 205 pojkar. Köns­för­del­ningen bland de födda visar samma mönster långt tillbaka i tiden och det har fötts fler pojkar än flickor sedan 1750‑talet, då man började föra statistik över födda.

Sverige har under hela 1900‑talet fram till idag haft ett antal stora ”baby­boomar.” I diagrammet nedan så syns tydliga toppar i barna­födandet 1920, 1945, 1966, 1990 och till sist 2010. År 1934 publi­cerades Gunnar och Alva Myrdals ”Kris i befolk­nings­frågan” där de låga födelse­talen oroade författarna, varpå ett social­politiskt reform­program började ta form och genom­fördes efter andra världs­krigets slut. Barna­födandet vände uppåt redan i slutet av 1930‑talet och innan större delen av reformerna hann sjö­sättas nådde barna­födandet en kulmen under första hälften av 1940‑talet.

Sedan dess har alltså de kraftiga sväng­ning­arna fortsatt med toppar under mitten av 1960‑talet och början på 1990‑talet och dalar under 1950‑, 1970‑ och slutet på 1990‑talet. Fram till och med 1960‑talet var det cirka 20 år mellan topparna. En stor del av de årliga varia­tionerna kan för­klaras av att olika genera­tioner fått sina barn vid olika åldrar. Under vissa perioder har män och kvinnor blivit föräldrar i unga år och under andra tider har de väntat till senare.

Antal födda 1900‑2011

Linjediagram över antal födda 1900-2011

Ekonomi och familjepolitik har också betydelse

Det är inte bara generations­cyklerna som avgör. Antalet födda varierar också i relation till det eko­nomiska läget och olika politiska incita­ment. Familje­politiken och barn­familjernas villkor påverkar människors vilja att sätta barn till världen.

Ett annat exempel är uppgången i barna­födande under 1980‑talet som delvis kan bero på föränd­ringar i föräldra­försäk­ringens regler. Om avståndet mellan barnen var högst 24 månader (detta ändrades senare till 30 månader) fick föräld­rarna behålla samma ersätt­nings­nivå i föräldra­försäk­ringen efter det senaste barnet som efter det förra även om man inte hade förvärvs­arbetat eller om man hade reducerat sin arbets­tid mellan ned­komsterna.

Även de ekonomiskt goda tiderna under slutet av 1980‑talet gav befolk­ningen ökade möjlig­heter att bilda familj. Problemen på arbets­marknaden efter 1990 medförde att barna­födandet sjönk kraftigt men det har under 2000‑talet vänt och har sedan dess varit på väg uppåt igen.

Antal födda 1969‑2011

Linjediagram över antal födda 1969-2011

Föräldrarna blir allt äldre

Svängningar i födelsetalen påverkas av föräld­rarnas ålder, som har varierat mellan genera­tionerna. Framför allt har vi på senare tid sett hur medel­åldern för en första­gångs­förälder ökat. Den generella trenden att skaffa barn senare i livet hänger nära samman med hur vårt samhälle har utvecklats. Ofta väntar unga vuxna med att skaffa barn till dess att studierna är avklarade och man har etablerat sig på arbets­marknaden. Under 2011 var medel­åldern 28,9 för första­gångs­mammorna och 31,5 för första­gångs­papporna. År 1970 var den genom­snittliga åldern för först­föder­skorna 24 år och knappt 27 för fäderna. Medel­åldern för papporna har, så långt tillbaka statis­tiken kan visa, varit högre än för mammorna.

Moderns och faderns medelålder vid första barnets födelse 1971‑2011

Linjediagram äver moderns och faderns medelålder vid första barnets födelse 1971-2011

Tre av fyra pappor är äldre än mamman

Vanligast är att föräldrarna har samma födelseår. Så var för­håll­andet för 12 procent av de födda barnen. Tre av fyra pappor är äldre än mamman. I de fall ålders­skill­naden mellan föräld­rarna är stor är det oftast mannen som är den äldre föräldern. I relativt få fall är mamman tio år äldre än pappan men för 9 746 av de födda barnen är pappor minst tio år äldre än mammorna.

Antal födda barn 2011 efter föräldraparets åldersskillnad vid barnets födelse

Stapeldiagram över antal födda barn 2011 efter föräldraparets åldersskillnad vid barnets födelse

Till vänster om nollan redovisas antalet födda barn vars mamma är äldre än pappa och till höger om nollan redovisas antalet barn vars fader är äldre än mamman.

Under 2000‑talet har fruktsamheten återigen ökat

Eftersom en viktig faktor för födelsetalens utveckling är befolk­ningens ålders­struktur, hur många som är i barna­födande ålder, så säger födelse­talen inte allt om frukt­sam­heten. Om en relativt stor andel av befolk­ningen är i fruktsam ålder är det helt naturligt att även födelse­talet är högre och tvärtom.

För att studera den aktuella frukt­sam­heten, benägen­heten att få barn, tittar man istället på den summerade frukt­sam­heten. Det är ett mått som skattar antalet barn dagens kvinnor i genom­snitt beräknas föda under hela sitt liv. De tidigaste uppgifterna för den summerade frukt­sam­heten i Sverige finns från 1751. Då föddes i genom­snitt fem barn per kvinna. Frukt­sam­heten sjönk sedan något, men ända fram till i början av 1900‑talet var den summerade frukt­sam­heten för kvinnor över 4 barn.

För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv, utan hjälp av invandring, behöver varje kvinna föda i genom­snitt 2,1 barn under sitt liv. Under större delen av perioden 1900‑1970 översteg frukt­sam­heten för kvinnor den så kallade reproduk­tions­nivån. Sedan 1970‑talet har nivån bara överstigit 2,1 vid två tillfällen, 1990 och 1991.

Under 2011 var den summerade frukt­sam­heten 1,90 barn per kvinna vilket är en minskning från 1,98 föregående år. Den summerade frukt­sam­heten var då 2,12 barn per kvinna. Därefter sjönk den till en lägsta nivå 1999 då den låg på 1,50, för att sedan årligen öka fram till 2010.

Summerad fruktsamhet under åren 1970‑2011

Linjediagram över summerad fruktsamhet under åren 1970-2011

Den summerade fruktsamheten kan även beräknas för män, men då kan inte de knappt 4 300 barn med okända fäder tas med i beräk­ningarna. År 2011 var den summerade frukt­sam­heten för män 1,74.

Etiketter