På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-04-15
Nr 2015:108

Författare

Fredrik Scheffer

jobbar vid enheten för mätteknik på SCB.

010-479 49 25

fredrik.scheffer@scb.se

Göra enkäter till barn – vad ska man tänka på?

Redan i klass 5 börjar enkäterna dugga tätt i skolan. Vad bör man då tänka på när man ställer frågor till barn?

barn som skriver på papper

När man ställer frågor till ett urval av befolkningen bör man komma ihåg att vi har olika förutsättningar att förstå och tolka frågor. Det kan handla om utbildningsnivå, språkkunskaper, kulturell bakgrund, graden av kunskap om ämnet – och ålder. Vi har tittat närmare på barn och ungdomar. När det gäller enkät- och intervju­undersökningar riktade till dem finns anledning att mana till försiktighet och särskild hänsyn bör tas till de yngre barnen. Man bör vara försiktig med att överhuvudtaget samla in data från barn under 8 år genom standardiserade enkäter och intervjuer. De har klara begränsningar i bland annat språklig förståelse som är av stor betydelse för svarsprocessen.

Barn 9–12 år

En andra gräns går vid 11–12 års ålder. Barn i denna ålder kan förväntas svara på väl designade frågor någorlunda konsekvent. Ju bättre språkförståelse barnet har desto bättre svarskvalitet, men det krävs att man är extra tydlig i frågor, svarsalternativ och instruktioner. Förutsättningarna att besvara frågor skiljer sig från äldre barn och ungdomar då deras kognitiva, sociala och kommunikativa förmågor ännu är under utveckling. Det påverkar förmågan att ta in och behandla information. Barn i denna ålder har exempelvis svårt med negationer, de har en tendens att svara positivt och tolkar frågor bokstavligt. När ett barn i ett kognitivt test fick frågan om hon hade någon nära vän svarade hon ”Ja, Anna bor i porten bredvid”. Nära tolkades då bokstavligt.

De har även problem med frågor som ställer krav på minnet, att gradera svar utifrån vaga skalor och de är mycket känsliga för flertydighet i frågor och svarsalternativ. Det är också vanligare att de svarar även om de inte förstår frågan.

Barn under 12 år har ofta svårt att förstå att det ibland inte finns några rätt eller fel svar, att det inte är som på ett prov i skolan. De har likaså svårt att förstå att olika individer kan tolka saker olika, utan att det för den skull betyder att den ena har rätt och den andra har fel.

Detta ställer höga krav på hur vi utformar frågor, och man bör vara försiktig med att jämföra svar från barn under 12 år med svar från äldre barn och ungdomar. Man måste vara medveten om populationens kognitiva förutsättningar och anpassa frågor och svar till just de förutsättningar populationen, eller delar av den, kan förväntas ha.

Vi har i dag allt större problem med bortfall. Än så länge kan vi i efterhand till stor del hantera detta med hjälp av statistiska metoder och registerdata. Om våra uppgiftslämnare däremot har besvarat våra frågor utan att fullt ut ha förstått dem, är det svårt att åtgärda i efterhand – om vi ens upptäcker det. Vill vi optimera våra frågor till att få uppgiftslämnarna att fullt ut gå igenom svarsprocessen, är det preventivt arbete som gäller i form av väldesignade och testade blanketter.

Etiketter