På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-04-09
Nr 2014:19

Författare

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Fakta

För drygt 20 år sedan genomfördes den sista enkätbaserade Folk- och Bostads­räkningen i Sverige, FoB90. Det var en kostsam process som krävde en betydande insats av alla invånare i Sverige, vilket var ett av skälen till att man beslutade att istället bygga statistiken på register.

Folkbokföringen och registret över totalbefolkning(RTB) har kom­plett­erats med informa­tion om lägen­het genom att Lant­mäteriet har upp­rättat ett lägen­hets­register. Alla personer folk­bok­förs nu på sin lägen­het istället för som tidigare enbart på fastig­het och där­igenom kan boende i samma lägen­het kopplas ihop till hus­håll och beskrivas statistiskt.

Hushåll

Hushåll i hushålls­statistiken avser bostads­hus­håll, med det menas att samtliga folk­bok­förda i en bostad tillhör samma hushåll.

De uppskattningar av antalet hushåll som har publi­cerats efter den senaste Folk- och bostads­räk­ningen har baserats på ett annat begrepp, kost­hus­håll. Det kan i vissa fall finnas fler än ett kost­hus­håll i en bostad. Till exempel räknas vuxna barn som bor med sina för­äldrar, och har egen ekonomi, som ett eget kost­hushåll.

Därför är antalet hushåll i den register­baserade hus­hålls­statistiken något färre än antalet hus­håll som togs fram baserat på kost­hus­hålls­begreppet.

Ensamboende

En person som är folkbokförd själv i en bostad har hus­hålls­ställ­ningen ensam­boende. De ensam­boende till­hör alltid hus­hålls­typen Ensam­stående utan barn och vice versa.

Sammanboende

Sammanboende är gifta, regi­stre­rade partners och sambor, med eller utan barn.

Sambo

Par som inte är gifta, regi­strer­ade partner eller saknar gemen­samma barn räknas som sambo­par om de upp­fyller vissa kriterier. Dessa kriterier är att de ska bo i samma bostad, vara minst 18 år, ha olika kön, högst 15 års ålders­skillnad, ej vara nära släkt. Dessutom får det endast finnas ett möjligt sambo­par i bostaden.

Övriga hushåll

Hushåll som inte kan kategori­seras i hus­hålls­typerna Ensam­stående eller Samman­boende är Övriga hus­håll. Det kan exempel­vis vara fler­genera­tions­hushåll och kompis­boende.

Barn

En person definieras som barn, oavsett ålder, då denne ingår i ett hus­håll till­sammans med minst en av sina för­äldrar, om personen själv saknar barn i samma hus­håll. En för­älder–barn–rela­tion skapas om en person är bio­logisk för­älder, adoptiv­förälder, vård­nads­havare eller annan person (när den faktiska omvård­naden sköts av annan person än vård­nads­havarna, exempel­vis foster­föräldrar) till någon i hushållet.

Bortfall

Statistiken omfattar inte samtliga folk­bok­förda. För cirka 300 000 personer saknar SCB informa­tion om bostad och dessa ingår inte i hus­hålls­statistiken.

Hushåll 2013

Nästan halva befolkningen lever i parrelation

Den 31 december 2013 fanns det 4 209 502 hushåll i Sverige. Den vanligaste hushålls­typen är Ensam­stående utan barn, men de flesta hushåll består av flera personer. Närmare hälften av den svenska befolk­ningen var gifta eller sambo.

Leende par vid havet

Sedan 2012 finns det en registerbaserad total­räknad hushålls­statistik för Sverige. Alla ska numera vara folkbok­förda på lägenhet istället för som tidigare på fastighet. Det medför att statistik baserad på folkbok­förings­uppgifter kan visa både familje­relationer och vilka som delar bostad. I hushålls­statistiken utgörs ett hushåll av samtliga personer folkbokförda i samma bostad.

Antalet hushåll har ökat med 33 189 stycken eller 0,79 procent jämfört med 2012. Den svenska folk­ökningen under samma period var 88 971 personer eller 0,93 procent, vilket innebär att den genom­snittliga hushålls­storleken på 2,22 personer har ökat marginellt jämfört med 2012.

Nio olika hushållstyper

Hushållstyperna anger hushållets sammansättning. Det finns tre huvud­grupper, Ensam­stående, Samman­boende och Övriga hushåll. Dessa tre kan sedan delas in i ytter­ligare tre under­grupper, utan barn, med barn i åldern 0–24 år och med barn där yngsta barnet är 25 år eller äldre.

Den vanligaste hushållstypen vid utgången av 2013, var Ensam­stående utan barn, med 1 586 645 hushåll eller 37,7 procent av alla hushåll. Eftersom det är ett hushåll som bara består av en person, var det endast 16,5 procent av alla personer som tillhörde hushålls­typen.

Flest personer tillhör hushållstypen Samman­boende med barn 0–24 år, vilket var fallet för 3 622 568 personer eller 37,6 procent av samtliga i befolkningen vid utgången av 2013. Många tillhör även hushålls­typen Samman­boende utan barn. Drygt 1 miljon hushåll med totalt 2,1 miljoner personer består av gifta eller sambopar utan barn i hushållet.

Antal och andel hushåll och personer efter hushållstyp 2013

Totalt4 209 502100,09 644 864100,0
HushållstypHushållPersoner
AntalAndel
(%)
AntalAndel
(%)
Ensamstående
utan barn
1 586 64537,71 586 64516,5
Ensamstående
med barn 0–24 år
250 0995,9653 8446,8
Ensamstående
med barn 25+ år
43 2711,089 5380,9
Sammanboende
utan barn
1 048 80424,92 097 60821,7
Sammanboende
med barn 0–24 år
927 79222,03 622 56837,6
Sammanboende med
barn 25+ år
55 377 1,3170 9741,8
Övriga hushåll
utan barn
168 0444,0435 8934,5
Övriga hushåll
med barn 0–24 år
122 4692,9655 1246,8
Övriga hushåll
med barn 25+ år
7 0010,228 5330,3
Uppgift saknas..304 1373,2

Cirka 7 procent av alla hushåll tillhör gruppen Övriga hushåll. Dessa hushåll skapas när minst en person i bostaden saknar nära relationer till någon i hushållet. Med nära relation menas par­relation mellan vuxna eller barn/föräldra­relation. Det kan exempelvis vara hushåll med inne­boende, kompis­boenden och tre­generations­boende.

Vanligast att leva i parrelationer

En persons relation till övriga personer i hushållet definieras av hushålls­ställningen. Det finns fyra huvud­grupper. Dessa är att man (1) lever i en par­relation, (2) till­sammans med föräldrar, (3) ensam med eller utan barn eller (4) i ett hushåll utan att någon av de tre första relationerna är uppfyllda.

Knappt 46 procent, eller 4 425 770 personer, av Sveriges befolkning levde vid utgången av 2013 i en par­relation. Närmare 70 procent av personerna i par­relationer var gifta eller registrerade partner och resterande levde i en sambo­relation.

I hushållsstatistiken räknas en person som barn om denne är folkbok­förd i samma bostad som sina föräldrar. Totalt fanns det 2 542 447 barn vid utgången av 2013. Majoriteten, tre av fyra som är barn enligt hushålls­statistiken, hade inte fyllt 18 år. Det innebär att en person som är myndig också kan räknas som ett barn i hushålls­statistiken. Det fanns drygt 160 000 fler män än kvinnor bland barnen. Orsaken är dels att det finns fler män än kvinnor i yngre åldrar och dels att män i högre utsträckning än kvinnor bor i föräldra­hemmet i höga åldrar.

Antal och andel personer efter hushållsställning 2013

Totalt9 644 8644 830 5074 814 357100,0100,0100,0
HushållsställningAntal personerDäravAndelDärav
KvinnorMänKvinnorMän
Personer i gift par/
registrerade partnerskap
3 035 3061 518 1251 517 18131,531,431,5
Personer i samboförhållande 1 390 464695 417695 04714,414,414,4
Ensamstående föräldrar 348 911264 77684 1353,65,51,7
Ensamboende personer 1 586 645834 761751 88416,517,315,6
Barn 2 542 4471 188 8961 353 55126,424,628,1
Övriga, ej
ensamboende
436 954187 383249 5714,5 3,95,2
Uppgift saknas304 137141 149162 9883,22,93,4

Olika faser i livet framträder tydligt

I hushållsstatistiken kan man tydligt se en människas olika faser i livet, exempelvis när man lever ensam i ett hushåll eller ihop med andra.

De flesta barn som föddes under 2013 tillhörde vid utgången av året hushålls­typen Samman­boende med barn. Även om andelen barn i hushålls­typen Ensam­stående med barn ökar något varefter barnen blir äldre, främst till följd av föräldra­separationer, så tillhörde cirka 75 procent av samtliga omyndiga barn hushålls­typen Samman­boende med barn.

I den tidiga 20-årsåldern minskar antalet barn kraftigt i samband med att de lämnar föräldra­hemmet och många övergår till hushålls­typen Ensam­stående utan barn. I 25-års­åldern är närmare var fjärde person ensam­boende, män i något högre utsträckning än kvinnor.

Sedan minskar ensamboende till följd av parbildning fram till 35-års­åldern. Det är dock fler män än kvinnor som är ensam­boende fram till 60-års­åldern. Det beror delvis på att det finns fler män i yngre åldrar, men även att det är vanligare med ensam­stående mammor än pappor.

Bland pensionärer är fler kvinnor än män ensam­boende, vilket till stor del beror på att det finns fler kvinnor i höga åldrar. I 80-års­åldern, när den ena parten i många par avlider, blir Ensam­stående utan barn den vanligaste boende­formen. Bland de som fortfarande lever i 90-års­åldern är omkring tre av fyra kvinnor och omkring hälften av männen ensamboende.

Antal personer efter hushållstyp och ålder 31 december 2013

Linjediagram över antal personer efter hushållstyp och ålder 31 december 2013

Diagrammet innehåller ej personer i Övriga hushåll.

Man ska dock inte förledas att tro att alla ensamboende alltid bor ensamma. Under­sökningar har visat att cirka 35 procent av alla barn med särlevande föräldrar har växelvist boende. Då ett barn endast får vara folkbok­förd hos den ena föräldern innebär det att den andra föräldern i många fall hamnar i hushålls­typen Ensam­stående utan barn, trots att de bor med ett eller flera barn varannan vecka.

Antal ensamboende efter ålder och kön 2013

Stapeldiagram över antal ensamboende efter ålder och kön 2013

Andel ensamboende i respektive ålder efter kön 2013

Stapeldiagram över andel ensamboende i respektive ålder efter kön 2013

Parbildningen tar fart i 20-årsåldern

Drygt 4,4 miljoner personer bor i parförhållande. Par­bildningen börjar ta fart i 20-års­åldern. Fram till 27 års ålder är de vanligtvis barnlösa, men därefter är det vanligast att de även har skaffat barn. Samman­boende par med hemma­boende barn är sedan vanligast upp till 54 års ålder, då barnen i regel har lämnat föräldra­hemmet och de flesta par återigen tillhör hushålls­typen Samman­boende utan barn.

Antal personer i par efter hushållstyp och ålder 2013

Stapeldiagram över antal personer i par efter hushållstyp och ålder 2013

I diagrammet ingår inte par i hushållstypen Övriga hushåll.

Kvinnor är i regel yngre än män i parförhållanden oavsett om det finns barn i hushållet eller inte. Bland de Samman­boende utan barn är antalet kvinnor fler än männen i samtliga åldrar upp till 27 år och från 44 år till och med 66 år. För de Samman­boende med barn är det flest kvinnor i samtliga åldrar upp till 45 år. I åldrarna däröver är det sedan fler män än kvinnor.

Fler ensamstående mammor än pappor

Baserat på hushållsstatistiken fanns det knappt 350 000 ensam­stående föräldrar vid utgången av 2013. Majoriteten, eller 84 procent, av de ensam­stående föräldrarna tillhör hushålls­typen Ensam­stående med barn och resterande tillhör Övriga hushåll med barn.

I hushållstypen Ensam­stående med barn fanns det sammanlagt 293 370 hushåll med totalt 450 012 barn. Av dessa ensam­stående föräldrarna är tre av fyra kvinnor. De ensam­stående kvinnorna är inte bara fler, de har även i genomsnitt fler barn än de ensam­stående männen, 1,58 barn jämfört med 1,40 för männen.

Ensamstående med barn efter ålder och förälderns kön 2013

Stapeldiagram över ensamstående med barn efter ålder och förälderns kön 2013

I diagrammet ingår inte ensamstående föräldrar och deras barn med hushållstypen Övriga hushåll.

De ensamstående papporna är i genomsnitt äldre än de ensamstående mammorna, samtidigt som de även har äldre barn. En ensam­stående pappa är i genom­snitt 51,5 år medan en ensam­stående mamma i genom­snitt är 47,3 år. Medel­ålder för de ensam­stående pappornas barn är 17,6 år medan motsvarande för kvinnorna är 16,0 år.

Ensamstående föräldrar och deras barns medelålder, 31 december 2013

Ensam-
stående
förälder
Medel-
ålder
Medelålder barn
FörälderTotaltDöttrarSöner
Kvinna47,316,014,817,1
Man51,517,616,018,7
Båda48,316,415,117,4

I tabellen ingår inte ensamstående föräldrar och deras barn med hushållstypen Övriga hushåll.

Eftersom män i regel bor kvar hos sina föräldrarna längre än kvinnorna så är medel­åldern för sönerna högre än för döttrarna. Ålders­skillnaden mellan könen är större för barn boende med de ensam­stående papporna.

Medelåldern för ensamstående föräldrar är lägre om de tillhör hushålls­typen Övriga hushåll med barn. En orsak är att många mycket unga föräldrar fort­farande bor till­sammans med sina föräldrar, det vill säga barnets mor- och far­föräldrar. Bland de ensam­stående tonårs­föräldrarna tillhör mer än hälften hushålls­typen Övriga hushåll.

Etiketter