På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-05-20
Nr 2015:118

Författare

Lena Bernhardtz

arbetar med jämställd­hets­statistik på SCB.

010-479 65 27

lena.bernhardtz@scb.se

Fakta

Nordic Gender Equality in Figures 2015 är utgiven av Nordiska minister­rådet. Boken har tagits fram i samarbete mellan hand­läggare från de olika nordiska statistik­byråerna. Artikel­författaren är den från SCB som har deltagit i projektet.

PPS, purchaise power standards

PPS, är en konstgjord valutaenhet som mäter köpkraften i respektive land. Genom att använda PPS elimineras effekten av skillnader i prisnivå mellan länder.

Nordiska kvinnor och män mer jämställda än i övriga Europa

Kvinnor och män är relativt jämställda i Norden. Båda könen förvärvs­arbetar i högre grad än i övriga EU. Det finns en väl utbyggd barnomsorg, det föds fler barn än i de flesta andra länder i EU och fler pappor är hemma med sina barn. Allra bäst i Norden på att ta ut föräldraledighet är pappor i Island och Sverige.

Man med barn

När det gäller levnadsvillkor för kvinnor och män i de nordiska länderna ser det, på de flesta områden, bättre ut för båda könen än det gör i många andra länder i EU. I jämförelse med EU-genomsnittet hamnar Sverige ofta högt upp, när det handlar om jämställdhet. Men hur ser det ut om vi istället jämför oss med våra nordiska grannländer?

För att man ska kunna göra sådana jämförelser har Nordiska ministerrådet i boken Nordic Gender Equality in Figures 2015 samlat ett urval av statistik om kvinnor och män i Norden, med siffror från 1995 tills idag.

Det som utmärker de nordiska länderna är bland annat familjepolitiken som gör det möjligt att kombinera arbete och familj, något som är svårare i många andra europeiska länder.

Fruktsamheten i Norden över genomsnittet i EU

Fruktsamheten är högre i de Nordiska länderna än i genomsnittet för EU. Det som räknas som en kritisk nivå är 1,5 barn per kvinna. Om fruktsamheten ligger under denna nivå ökar andelen äldre i befolkningen snabbt, och därmed även försörjningsbördan. Genomsnittet för EU är 1,6 barn per kvinna. De nordiska länderna har alla en fruktsamhet som överstiger den nivån. I tabellen nedan ingår även Grönland, Åland och Färöarna som egna länder. Högst fruktsamhet har Färöarna, 2,5, lägst har Danmark och Finland med 1,7 barn per kvinna.

Summerad fruktsamhet 2013

LandAntal
barn
per
kvinna
Färöarna2,5
Grönland12,0
Island1,9
Sverige1,9
Åland11,8
Norge1,8
Finland1,7
Danmark1,7

1 Uppgifter för Grönland och Åland är från 2012.

Källa: Nordiska statistikdatabasen

Goda möjligheter att kombinera arbete och familj

De nordiska länderna har en hög andel av både kvinnor och män i arbetskraften. Detta är möjligt tack vare en väl utbyggd barnomsorg. I alla länderna utom Finland är mellan 92 och 98 procent av barnen i åldern 3-5 år i barnomsorgen. I Finland är det inte mer än 74 procent av barnen i den åldern som utnyttjar barnomsorgen.

Sysselsättningsgrad för personer 15-64 år, 2013

Liggande linjediagram över sysselsättningsgrad för personer 15-64 år, 2013

Källa: Nordiska statistikdatabasen

Genomsnittlig sysselsättningsgrad för kvinnor, 15-64 år, i EU27 var 58 procent år 2013. Alla nordiska länder har en sysselsättningsgrad för kvinnor som är högre. För män är EU-genomsnittet 69 procent. I Sverige är sysselsättningsgraden för kvinnor 72 procent och för män 76 procent.

Högst sysselsättningsgrad hade både kvinnor och män på Island, medan den var lägst i Finland.

Isländska pappor tar ut högst andel av föräldrapenningdagarna

Både antalet föräldrapenningdagar och betalningsregler varierar mellan länderna. Sverige har den längsta perioden med föräldrapenning med 70 veckor. Finland och Danmark har 50 veckor. Island har kortast ledighet med 40 veckor och i Norge kan föräldrarna vara hemma i 57 veckor. Danmark är det enda landet som inte har några pappaveckor och Island har flest, 13 stycken.

Island och Sverige har högst andel dagar som tas ut av papporna, 28,5 respektive 25,5 procent av dagarna. Pappornas andel av uttagna dagar har ökat i alla länderna sedan år 2000.

Antal dagar med utbetalda föräldrapenningdagar per barn

Stapeldiagram över antal dagar med utbetalda föräldrapenningdagar per barn

Källa: NOSOSCO: ”Social protection in the Nordic Countries”

Kvinnor arbetar deltid i högre grad än män i alla nordiska länder

Kvinnor arbetar deltid i högre grad än män oavsett ålder i alla nordiska länder. I åldern 15-64 år arbetade norska kvinnor i högre grad än övriga nordiska kvinnor deltid, 41 procent. Bland männen var det danska män tätt följt av norska män, 15 respektive 14 procent. Bland svenskarna arbetade 38 procent av kvinnorna och 13 procent av männen deltid.

Även i övriga EU arbetar kvinnor deltid i högre grad än män. I genomsnitt i EU27 arbetade 32 procent av kvinnorna och 9 procent av männen i åldern 15-64 år deltid.

Sverige har lägsta löneskillnaderna mellan kvinnor och män

Trots att kvinnor och män har samma möjligheter att kombinera förvärvsarbete och föräldraskap är det fortfarande kvinnor som tar största ansvaret för barnen. Detta genom att ta ut flest föräldrapenningdagar och deltidsarbeta i högre grad än män. Resultatet visar sig bland annat i löneskillnader mellan kvinnor och män.

Genomsnittlig årslön 2010

PPS i Euro

Stapeldiagram över genomsnittlig årslön 2010

Källa: Eurostat

Mätt i köpkraft har Island de största löneskillnaderna mellan kvinnor och män i Norden. Island har även lägst lönenivå för både kvinnor och män, även lägre än EU genomsnittet. Finland har också ett stort lönegap medan Sverige har det lägsta. Till stor del beror det på en lägre lönenivå för män i Sverige jämfört med Danmark, Norge och Finland. Danmark har högst lönenivå för både kvinnor och män men även en stor löneskillnad mellan könen.

Etiketter