På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:39

Författare

Lotta Persson

arbetar som demograf på SCB:s prognos­institut.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Fakta

Beräkningarna av andelen barnlösa görs med register­statistik där upp­gifter finns om alla födslar. Beräk­ningarna av slutligt barn­lösa kan göras först när kvinnor upp­nått 45 års ålder. Det är sällan som kvinnor får barn senare än så. Den barn­löshet som avses i dessa beräk­ningar är biologisk barn­löshet, det vill säga att man inte har fått egna biologiska barn. Däremot kan man ha fått barn genom adoption.

Nu minskar barnlösheten

Sedan början på 1970-talet har kvinnors medelålder vid första barnets födelse ökat från 24 till 29 år. Senareläggningen av barna­födandet har sannolikt medfört fler barnlösa. Den allra senaste tidens utveckling tyder dock på att trenden har vänt.

Leende gravid kvinna

Statistiska centralbyrån har studerat utvecklingen av barnl­öshet bland kvinnor i Sverige åtminstone sedan 1970‑talet. En anledning till att SCB började titta på frågan var att barna­födandet minskade och att det fanns en oro i samhället för att de låga födelse­talen skulle kunna ­leda till en framtida folk­minskning. Det låga barna­födandet berodde till stor del på att allt fler var barn­lösa allt högre upp i åldrarna.

I början av 1980‑talet trodde man att barn­lösheten bland kvinnor skulle öka från 12 procent, som den var då, till 17 procent i framtiden. Orsaken skulle bland annat vara kvinnors svårigheter att förena barn och förvärv­sarbete samt utvecklingen av preventiv­medels­användning. Dessutom trodde man att den frivilliga barn­lösheten skulle öka. Framtidens kvinnor var då de som nu nyligen har avslutat sina frukt­samma år, och med facit i hand slutade mellan 13 och 14 procent som barn­lösa. Färre än vad man trodde på 1980‑talet alltså.

SCB:s senaste bedömning av framtidens utveckling av barn­löshet – som gjordes 2009 – är att barn­lösheten kommer att öka till 15 procent. Bakom det antagandet ligger de senaste årtiondenas senare­läggning av barna­födandet. Fertiliteten är ju ålders­relaterad och sjunker med stigande ålder och när barna­födandet startar i senare åldrar så har det antagits leda till en ökad barn­löshet.

Andelen barn­lösa bland kvinnor i Sverige var som lägst bland de som föddes i mitten av 1940‑talet. De var också de yngsta första­gångs­mammorna. Drygt 11 procent av dem förblev barnl­ösa. Sedan dess har alltså barn­lösheten stigit något och är nu uppe i mellan 13 och 14 procent bland kvinnor som precis kommit upp i 45 års ålder. Det är ovanligt att kvinnor får barn senare än så.

Barnlösheten minskar

Andel barnlösa vid 45 års ålder. Kvinnor födda 1935–1965

Linjediagram över andel barnlösa vid 45 års ålder, kvinnor födda 1935–1965

Diagrammet avser biologisk barnlöshet. Kvinnorna kan således ha fått barn genom adoption.

För att få en uppfattning om utvecklingen av barn­löshet för dem som fort­farande är i fertila åldrar kan vi jämföra barn­lösheten för olika kohorter, alltså kvinnor födda olika år. Om exempelvis kvinnor födda 1970 jämförs med kvinnor födda 1965 och 1960, så visar det sig att andelen barn­lösa är högre i 30‑års­åldern för kvinnor födda 1970 jämfört med kvinnor födda 1960 och 1965. Men efter 35 års ålder har kvinnor födda 1970 inte bara lyckats ”komma ikapp” kvinnor födda 1960 och 1965 utan även ”passerat” dem och är i mindre utsträckning barn­lösa.

Så tvärtemot SCB:s bedömning att vi går mot en ökad barn­löshet tyder nu de senaste trenderna på en minskning av barn­lösheten. Detta trots att flera faktorer har talat för en ökning. Förutom att vi är äldre när vi skaffar barn skulle även de senaste tio årens kraftiga ökning av klamydia bland unga tala för en ökning, eftersom klamydia ökar risken för infertilitet. Möjligtvis visar sig inte effekten av den snabba ökningen av klamydia förrän om flera år. En annan faktor som skulle kunna tala för ökad barn­löshet är att allt fler tycks ha svårt att hitta en lämplig partner att skaffa barn med. Forskning tyder på att sökandet efter ”den rätte” tar allt längre tid vilket skulle kunna försena barna­födandet och därmed också bidra till ökad barn­löshet.

Samtidigt har det blivit lättare att få hjälp att bli gravid, något som kanske minskar effekten av ökad ålder och minskad fertilitet. Antalet behandlade för ofrivillig barn­löshet har ökad stadigt sedan början på 1990‑talet. Det visar bland annat Social­styrelsens statistik över antal behandlingar av assisterad befrukt­ning. Att det nu är vanligt att ha använt sig av någon form av hjälp­medel för att bli gravid visar även SCB:s undersökning om barn och barn­planer som genomfördes våren 2009. Bland de tillfrågade 34‑40‑åriga kvinnor som ännu inte fått barn men levde med en partner hade ungefär var fjärde tagit hjälp av ägg­lossnings­tester, hormon­behandling, insemination, prov­rörs­befrukt­ning eller någon annan metod för att försöka bli med barn. Fler med högre utbildnings­nivå än med lägre hade använt någon form av hjälp­medel. Det är inte otänkbart att de ökade möjligheterna att få hjälp att bli gravid bidragit till den senaste tidens minskning av barn­lösheten.

Beräkningarna av andelen barn­lösa görs med registerstatistik, och därmed går det inte att ta reda på orsakerna till barn­löshet. Det är således svårt att skilja mellan de som är barn­lösa för att de har valt det och de som är ofrivilligt barn­lösa. Genom urvalsundersökningar går det emellertid att få en uppfattning om orsakerna. Med hjälp av data från SCB:s undersökning om barn och barn­planer har den frivilliga barn­lösheten uppskattats till omkring 5 procent. Så många kvinnor under 34 år och män under 36 år uppgav att de inte ville ha barn. Jämfört med tidigare under­sökningar tycks den frivilliga barn­lösheten ligga på en konstant nivå.

Om uppskattningarna av den frivilliga barn­lösheten är korrekta och dras ifrån de 13–14 procent som de senaste åren slutat som barn­lösa återstår 8–9 procent. Ungefär en procent­enhet blir föräldrar genom adoption. Det skulle betyda att den ofrivilliga barn­lösheten är omkring 7‑8 procent.

I många länder är barn­lösheten högre än i Sverige. Några exempel är England, Neder­länderna, Finland, Japan, Tyskland och USA. En förklaring till Sveriges för­hållande­vis låga barn­löshet är att det här är möjligt att kombinera arbete och barna­födande, något som kan vara svårare i andra länder. I många länder är barn­lösheten särskilt stor bland högutbildade kvinnor. I Sverige är det väldigt liten skillnad i barn­löshet mellan kvinnor med högre och lägre utbildnings­nivå.

Medelåldern vid första barnets födelse

Linjediagram över medelåldern vid första barnets födelse

Medel­åldern vid första barnets födelse har ökat från 24 till 29 år.

Barn senare i livet

Andel barnlösa i åldern 30‑45 år. Kvinnor födda 1960, 1965, 1970 och 1975

Linjediagram över andel barnlösa i åldern 30‑45 år, kvinnor födda 1960, 1965, 1970 och 1975

Kvinnor födda 1970 är i större utsträckning än kvinnor födda på 1960‑talet barnlösa i 30‑års­åldern. Efter 35 år har de inte bara ”kommit ikapp” utan ”gått om” kvinnor födda på 1960‑talet och är i mindre utsträckning barnlösa.

Etiketter