På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:38

Författare

Lena Bernhardtz

arbetar med jäm­ställd­hets­statistik på SCB.

010-479 65 27

lena.bernhardtz@scb.se

Fakta

Jämställdhets­portalen

SCB har regeringens upp­drag att samla och presentera jäm­ställd­hets­statistik i en portal på SCB:s webb­plats.

I portalen finns indika­torer som har tagits fram för att följa de jäm­ställd­hets­politiska delmålen: en jämn för­delning av makt och inflytande, ekonomisk jäm­ställd­het, en jämn fördelning av det obetalda hem- och om­sorgs­arbetet samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utöver detta finns statistik inom tre för­djup­nings­områden: I och utan­för arbets­kraften, entre­prenör­skap och före­tagande samt utbild­ning och forsk­ning.

Ojämn fördelning av makten

Utvecklingen mot att lika många kvinnor som män ska vara representerade i politiken och i höga positioner i företagen går fortare inom vissa områden än andra. I riksdag och regering finns idag ungefär lika många kvinnor som män. Däremot dominerar männen stort i ledningen för börsföretag. Det och mycket annat kan man hitta i SCB:s nya jämställdhetsportal.

Våg med kvinnlig och manlig symbol i vardera vågskålen och citatet: "I ledningen för svenska börs­företag är den manliga dominansen påtaglig."

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder det över­gripande jäm­ställd­hets­politiska målet som riks­dagen antog år 2006. Makt kan utövas på många sätt. Formell makt utövas bland annat i riks­dagen, på arbets­platser och i företags­styrelser. En jämn fördelning av makt och inflytande är en förut­sättning för att både kvinnor och män ska ha möjlighet att forma villkoren för besluts­fattandet och påverka sam­hälls­utvecklingen.

I de senaste allmänna valen röstade en något större andel kvinnor än män. Fler män än kvinnor valdes. Det resulterade i att köns­fördelningen bland leda­möterna i riks­dagen blev 45 procent kvinnor och 55 procent män. Andelen kvinnor nådde en topp vid valet 2006 men sjönk vid valet 2010. Köns­fördel­ningen inom regeringen var i augusti 2011 något jämnare än i riks­dagen, 46 procent kvinnor och 54 procent män.

Fler män än kvinnor väljs

Riksdagens samman­sättning efter val 1921–2010

Fraktionsytdiagram över Riksdagens samman­sättning efter val 1921-2010

Källa: Sveriges riksdag

De flesta av riksdags­ledamöterna sitter också i ett utskott. I dessa är andelen kvinnor något lägre än i riksdagen, 43 procent. Skillnaden är dock stor mellan utskotten. I tre av utskotten, bostads/civil­utskottet, justitie­utskottet och utbildnings­utskottet är majoriteten kvinnor. I de övriga 12 är majoriteten män.

I ledningen för svenska börs­företag är den manliga dominansen påtaglig. År 2011 var 97 procent av styrelse­ord­förandena män och 3 procent kvinnor. Samma köns­fördelning fanns bland verk­ställande direktörer. Bland styrelse­leda­möterna var inte mans­dominansen lika stor, 76 procent av styrelse­leda­möterna var män och 24 procent kvinnor.

Manlig dominans i börs­företag

Styrelser och ledning i börs­företag 2011

Fraktionsstapeldiagram över styrelser och ledning i börs­företag 2011

Källa: Styrelser och revisorer i Sveriges Börs­företag 2011–2012, SIS Ägar­service AB

I företag som är helt eller delvis statligt ägda är andelen kvinnor högre. Där är 37 procent av styrelse­ord­förandena kvinnor och 63 procent män. Av de verk­ställande direktörerna är 21 procent kvinnor och 79 procent män.

Andelen kvinnor i styrelser är högre om man ser till alla svenska aktie­bolag än om man enbart tittar på de börs­noterade företagen. Största delen, nästan 60 procent, av de kvinnliga styrelse­med­lemmarna har dock rollen som suppleant. Det innebär att de bara har rätt att delta i besluts­fattandet när ordinarie styrelse­medlem är från­varande.

Män är ordförande – kvinnor är suppleant

Styrelsemedlemmar efter inrikes/utrikes född och funktion i aktie­bolag år 2009

Tabell över styrelsemedlemmar efter inrikes/utrikes född och funktion  i aktie­bolag år 2009

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB; Bolags­verket

Bland utrikes födda ser mönstret lite annorlunda ut än bland inrikes födda. Här är andelen kvinnor bland styrelse­ordföranden och verk­ställande direktörer högre än bland inrikes födda. Trots detta är andelen män betydligt högre bland styrelse­ord­föranden, 89 procent bland inrikes födda och 84 procent bland utrikes födda.

De beslut som fattats i styrelser och ledningar verk­ställs sedan av chefer på olika nivåer. I offentlig sektor finns ungefär 42 500 chefer, och nära två av tre är kvinnor. Högst andel kvinnliga chefer finns inom lands­tinget, följt av kommunerna. Inom staten finns fler manliga chefer än kvinnliga.

Inom den privata sektorn finns fler chefer, nästan 163 000. Där är tre av tio chefer kvinnor. Högst andel kvinnliga chefer finns bland chefer för särskilda funktioner. I synnerhet bland ekonomi­chefer, personal­chefer och reklam- och pr-chefer. Högst andel manliga chefer finns bland verk­ställande direktörer och verks­chefer.

Kvinnliga chefer i offentlig sektor – manliga i privat

Chefer i offentlig och privat sektor, köns­fördelning 2010

Fraktionsstapeldiagram över chefer i offentlig och privat sektor, köns­fördelning 2010

Källa: Lönestrukturstatistiken, Medlingsinstitutet

Litteratur

  • Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhets­politiken mot nya mål (SOU 2005:66)
  • Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhets­politiken (Proposition 2005/06:155)
Etiketter