På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-19
Nr 2012:124

Författare

Jerker Moström

arbetar med mark­använd­nings­statistik och geografisk analys på SCB.

010-479 40 31

jerker.mostrom@scb.se

Ökad vattenanvändning pressar världen

Under 2010 förbrukade vi i Sverige 2,7 miljarder kubikmeter vatten. Det är mycket i relation till befolkningen, men tillgången är också god. I stora delar av världen är vatten en bristvara, och behoven bara växer.

Vy i fågelperspektiv över jordbruksmark som konstbevattnas

Totalt finns det svindlande 1 400 miljoner kubik­kilo­meter vatten på jorden. Av dessa är ungefär 35 miljoner kubik­kilo­meter, eller 2,5 procent, färsk­­vatten. Mer än två tredje­delar av färsk­vattnet är bundet i is och snö vid polerna eller i form av exempelvis mark­fukt och perma­frost. Kvar finns endast 200 000 kubik­kilo­meter, som kan användas av människor. Det är mindre än en procent av färsk­vattnet i jordens totala färsk­­vatten­­förråd.

Det stora problemet är dock att vattnet är ojämnt fördelat i världen. Latin­amerika är den vatten­­rikaste världs­delen med omkring en tredje­del av världens avrin­ning från regn­­vatten. I Mellan­östern och Nord­afrika finns endast en procent av den globala avrin­ningen, samtidigt som jord­bruket kräver mycket vatten, vilket leder till stor vatten­brist.

Jordbruket kräver stora mängder vatten

I hela världen används omkring 70 pro­cent av färsk­vattnet till bevatt­ning inom jord­bruket, 22 pro­cent används inom industrin och 8 pro­cent används inom hus­hålls­sektorn. I fattigare och torrare delar av världen används en större del till jord­bruket. I Asien ligger jord­brukets andel av vatten­­använd­­ningen på närmare 88 pro­cent, medan den i Europa ligger på dryga 30 pro­cent.

Vattenanvändning fördelat på användar­kategorier

Tematisk världskarta över vattenanvändning fördelat på användar­kategorier

Källa: FAO, Aquastat 2012

I Europa är det i stället industrin som står för majoriteten av vatten­­använd­­ningen med lite mer än hälften. Men även här kan variation­erna vara extremt stora. I det neder­börds­rika Nord­europa är behovet av bevatt­ning litet. I Sverige står jord­bruket för mindre än 5 pro­cent av vatten­­använd­­ningen medan industrin använder närmare 65 pro­cent. I Syd­europa, bland annat Grek­land och Cypern, där bevatt­ning är nöd­vändigt ligger vatten­­använd­­ningen på samma nivå som i Afrika och Asien.

Vattenanvändning per person och år i m3

Tematisk världskarta över vattenanvändning per person och år i m3

Källa: FAO, Aquastat 2012

Den genomsnittliga förbrukningen av sötvatten per person i världen ligger på knappt 500 kubik­meter. Det land som har lägst vatten­­för­bruk­­ning är Kongo‑Kinshasa med knappt 12 kubik­meter per person och år. Störst vatten­­för­bruk­­ning har Turk­meni­stan. Den stora vatten­för­bruk­­ningen i Centr­al­asien beror huvud­­sakligen på stor­skalig konst­­bevatt­ning av bomull, som näst efter socker är den gröda som kräver mest vatten. För att producera det bomulls­tyg som behövs till en vanlig T‑shirt krävs cirka 2 700 liter vatten.

Arabiska halvön störst brist på vatten

Uttagen av vatten är i många länder för stort i förhåll­ande till till­gången, vilket leder till att vatten­­resurs­erna urholkas och grund­vattnet sjunker. Hur hårt pressade vatten­­resurs­erna är kan illustreras med hjälp av ett vatten­­använd­­nings­­index (vatten­­uttag dividerat med vatten­­till­gång uttryckt i procent). Varnings­tröskeln för ett för stort uttag ligger enligt Europeiska miljö­byrån (EEA) på 20 pro­cent. Om värdet är högre än 40 procent anses landets vatten­­resurser vara extremt belastade.

Vattenanvändningsindex (vattenuttag dividerat med vatten­tillgång uttryckt i procent)

Tematiskk världskarta över vattenanvändningsindex (vattenuttag dividerat med vatten­tillgång uttryckt i procent)

Källa: FAO, Aquastat 2012

De länder som är under hårdast press ligger i ett bälte genom Nord­afrika, via den arabiska halvön, Mellan­östern mot Central­asien. I länderna på den arabiska halvön är situationen värst – här över­skrider vatten­­uttaget många gånger om den för­nyelse­bara till­gången på vatten. Det har lett till att vissa grund­­vatten­­till­­gångar tömts helt.

Inom EU är det bara Cypern som för närvarande passerar 40‑pro­cents­gränsen och därmed anses vara extremt belastat, visar en samman­ställ­ning av vatten­­använd­­nings­­index för EU‑området för år 2009. Flera länder ligger i faro­zonen, exempel­vis Malta, Italien, Spanien och Belgien, medan Sverige tillhör de länder som har den lägsta belast­ningen med omkring en procent.

3 500 liter vatten om dagen

Vattenfotavtrycket beskriver den volym sötvatten som en individ eller ett land konsumerar. Måttet omfattar både den direkta vatten­­konsum­­tionen och det som behövs för att producera de varor och tjänster vi konsumerar, oavsett var de kommer ifrån. Genom import påverkar vi vatten­­situa­tionen i andra länder runt om i världen.

FN räknar med att en människa behöver minst 20‑50 liter vatten per dag för sånt som dricks­vatten, tvätt och disk. Till det kommer 3 500 liter vatten som behövs för att producera de livs­medel som en person konsumerar.

Enligt en studie genomförd 2011 av UNESCO-IHE är det genom­snittliga vatten­­fot­avtrycket i världen 1 385 kubikmeter per person och år. Sverige ligger strax över det snittet med 1 428 kubikmeter vatten per person och år.

Totalt vattenfotavtryck per person och år i m3

Tematisk världskarta över totalt vattenfotavtryck per person och år i m3

Källa: Mekonnen, M.M. and Hoekstra, A.Y. 2011

Som framgår av kartan ovan har den industriali­serade delen av världen generellt större fot­avtryck än utveck­lings­länd­erna. Bland utveck­lings­länd­erna är varia­tionen mycket stor, från Kongo‑Kinshasa med cirka 552 kubik­meter per person och år till Mongoliet med 3 775 kubikmeter per person och år, vilket beror på skift­ande konsum­tions­mönster.

Fossila bränslen leder till vatten­brist

I Sverige, liksom i många andra länder i den rika delen av världen, har trenden under en längre tid varit minskande vatten­­använd­­ning. Visserligen visar ny statistik att trenden för Sverige delvis har brutits genom en svag ökning under år 2010. Sett i ett globalt perspektiv ökar dock använd­ningen av vatten stadigt, vilket förespås skapa stora problem i framtiden.

Det största skälet till de ökande behoven är befolknings­ökningen i fattiga länder. Beräkningar gjorda av FN pekar på att vatten­­använd­­ningen i utveck­­lings­­länderna kommer att vara 27 pro­cent större år 2025 än vad den var i mitten på 1990‑talet. En stor del av vattnet kommer att användas i jord­bruket och i växande industriell verksamhet i länder som redan i dag är hårt pressade av vatten­brist.

Men det internationella energi­organet IEA (International Energy Agency) lyfter också fram kopplingen mellan ökande vatten­­använd­­ning och energi­­produk­tion från fossila bränslen, till exempel utvinning av natur­gas och produktion av kol­krafts­el. Enligt IEA kan använd­ningen av söt­vatten för energi­­produktion komma att för­dubblas de kommande 20 åren, inte minst i länder som redan är hårt drabbade av vatten­brist, om inte använd­ningen av fossila bränslen minskas kraftigt.

Etiketter