På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-09-29
Nr 2014:59

Författare

Susanne Vinell

arbetar som utredare på Arbets­förmedlingen.

010-488 13 82

susanne.vinell@arbetsformedlingen.se

Fakta

Undersökningen genomförs av SCB på uppdrag av Arbets­för­med­lingen och efter samråd med Myndig­heten för del­aktighet (tidigare Handisam) och Diskriminer­ings­ombuds­mannen.

Under­sökningen är kopplad till SCB:s Arbets­krafts­under­sök­ning­arna (AKU).

Ökade behov av anpassningar i arbetslivet

Sysselsättningen bland personer med funktions­ned­sätt­ning som medför nedsatt arbets­förmåga ökar. Samtidigt växer behovet av olika typer av anpass­ningar i arbetslivet.

Illustration av kontorsredskap.

Drygt 16 procent av befolkningen i åldern 16–64 år uppger att de har någon funktionsnedsättning. Det motsvarar nära en miljon personer. Av dessa är det 70 procent, alltså knappt 700 000 personer, som anger att de har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättningen.

Med funktionsnedsättning menas här att man kan ha nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsenedsättning, allergi eller någon form av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt-lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande. Vanligast förekommande funktionsnedsättningar är rörelsenedsättning, astma, allergi eller annan överkänslighet och psykisk funktionsnedsättning.

Citat: 44 procent av kvinnor med nedsatt arbetsförmåga jobbar heltid.

Personer med nedsatt arbetsförmåga är sysselsatta i lägre utsträckning än befolkningen som helhet. Andelen sysselsatta bland personer med nedsatt arbetsförmåga har dock ökat jämfört med år 2008.

Det är en lägre andel kvinnor än män som är sysselsatta, både i befolkningen totalt och bland personer med nedsatt arbetsförmåga. En närmare granskning visar dessutom att män jobbar heltid i större utsträckning än kvinnor. I befolkningen totalt arbetar 62 procent av kvinnorna och 87 procent av männen heltid. Bland personer med nedsatt arbetsförmåga är det 44 procent av kvinnorna och 76 procent av männen som gör det. Skillnaden mellan kvinnor och män vad gäller arbetstid är alltså större bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga än i befolkningen som helhet.

Bland sysselsatta personer med nedsatt arbetsförmåga uppger nära åtta av tio, alltså närmare 300 000 personer, att de behöver någon anpassning för att kunna utföra sitt arbete. Det är en ökning jämfört med tidigare undersökningar. Många behöver också fler än en typ av anpassning. De vanligaste behoven är anpassning av arbetstempo, arbetsuppgifter och arbetstid. Det är alltså många som behöver en flexibel arbetssituation.

Citat: Nya hjälpmedel innebär att fler arbetsplatser kan öppnas upp för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.Omkring var fjärde person som behöver någon anpassning uppger att de behöver hjälpmedel. Arbetsförmedlingens egen statistik visar också en ökning av antalet personer som fått stöd för arbetshjälpmedel de senaste åren. Ett arbetshjälpmedel ska kompensera för den nedsatta arbetsförmågan och målet är att personen ska få samma förutsättningar på arbetsplatsen som övriga anställda. Exempel på hjälpmedel är förstoringsprogram till datorn och text- eller bildtelefon. Det kan också handla om att anpassa den fysiska arbetsmiljön genom exempelvis särskilda lyftanordningar eller en anpassad arbetsstol.

Nya hjälpmedel innebär att fler arbetsplatser kan öppnas upp för personer med olika typer av funktionsnedsättningar, samtidigt som arbetsgivare får tillgång till fler arbetssökandes kompetens. Teknikutvecklingen innebär nya möjligheter att ta fram hjälpmedel som kan underlätta för personer med bland annat kognitiva nedsättningar, som svårigheter med koncentration eller minnesproblematik, att få och behålla ett arbete. Program i mobilen kan till exempel hjälpa individen att strukturera arbetsdagen genom att påminna om tider att passa och arbetsuppgifter att utföra.

Ökande andel sysselsatta bland personer med nedsatt arbetsförmåga

Andel sysselsatta i befolkningen totalt respektive bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, år 1998–2013

Linjediagram över andel sysselsatta i befolkningen totalt respektive bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, år 1998–2013

Andelarna för befolkningen som redovisas här kan skilja sig något från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Detta beror på att den här undersökningen genomförs under en annan period än AKU och omfattar endast en delmängd av AKU:s urval.

Lägre andel kvinnor som arbetar heltid

Andel kvinnor och män som arbetar heltid i befolkningen totalt respektive bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets­förmåga, år 2013

Stapeldiagram över andel kvinnor och män som arbetar heltid i befolkningen totalt respektive bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets­förmåga, år 2013

Andelarna för befolkningen som redovisas här kan skilja sig något från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Detta beror på att den här undersökningen genomförs under en annan period än AKU och omfattar endast en delmängd av AKU:s urval.

Anpassat arbetstempo – den vanligaste anpassningen

Andel med behov av visst stöd eller anpassning av arbetsförhållandena, bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som har behov av någon anpassning, år 2013

Liggande stapeldiagram över andel med behov av visst stöd eller anpassning av arbetsförhållandena, bland sysselsatta personer med funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga som har behov av någon anpassning, år 2013

Etiketter