På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-01-15
Nr 2014:

Författare

Petter Lundberg

arbetar med ekonomisk väl­färds­statistik på SCB.

010-479 60 15

petter.lundberg@scb.se

Anna Nyman

arbetar med barn- och familjestatistik på SCB.

010-479 45 94

anna.nyman@scb.se

Fakta

Inkomststandard

Kvoten mellan hushållets disponibla inkomst och hus­hållets bas­konsum­tion. Hus­hållets bas­konsum­tion består av riks­normen för försörj­nings­stöd 2010, schablon­iserad boende­utgift, utgift för hus­hålls­el efter hus­hålls­storlek, barn­omsorgs­utgift, lokala resor för personer 18 år eller äldre, fack- och A-kasse­avgift för personer som är anställda och jobbar minst halv­tid samt hem­försäk­ring. Bas­konsum­tionen har skapats för år 2010 vilket innebär att 2010 års bas­konsum­tion används som norm för samtliga år. De ingående posterna har justerats för pris­förändring.

Disponibel inkomst

Den disponibla inkomsten är summan av alla skatte­pliktiga och skatte­fria inkomster inklusive bidrag minus skatter.

Låg inkomststandard

Måttet tar hänsyn till antalet barn och vuxna i hushållet, samt barnens ålder. För att exempel­vis en familj på två vuxna med två barn, 3 och 10 år, 2011 skulle ha låg inkomst­standard skulle de ha en disponibel inkomst under 19 822 kronor per månad, enligt beräk­ningarna gjorda för artikeln. För en ensam­stående förälder med ett barn på 7 år gick gränsen vid 12 880 kronor per månad. Beräk­ningarna är gjorda för familjer boende i en mellan­stor stad med mer än 75 000 invånare.

Ökade skillnader i barnfamiljers inkomststandard

Den genomsnittliga barn­familjen har fått högre inkomst­standard under 2000-talet, och andelen barn i familjer med låg inkomst­standard har sedan 1997 minskat från 18 till 8 procent. Samtidigt har skill­naderna mellan barn­familjer i olika grupper ökat.

En familj lastar in varor i en bil

Barnfamiljernas ekonomi går att beskriva på flera olika sätt. Ett sätt är att undersöka hur inkomst­standarden i barn­familjerna har utvecklats. Inkomst­standard är ett mått på hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader. En inkomst­standard på 1 innebär att inkomsterna precis räcker för att betala för boende och de nödvänd­igaste levnads­omkost­naderna. I ett hushåll med inkomst­standard under 1, eller låg inkomst­standard, räcker inkomsterna inte till att betala för boende och de nödvänd­igaste levnads­omkostnaderna.

För exempelvis en familj som består av två vuxna med två barn, 3 och 10 år, innebär låg inkomst­standard en disponibel inkomst under 19 800 kronor per månad, räknat för år 2011. För en ensam­stående förälder med ett barn på 7 år gick gränsen vid 12 900 kronor. Hög inkomst­standard har hushåll med en inkomst­standard på 2 eller högre. Det innebär att inkomsterna skulle täcka de nödvänd­igaste utgifterna för ytter­ligare ett lika stort hushåll.

Den genomsnittliga inkomststandarden i barn­familjerna har ökat under senare år, från 1,32 år 1995 till 1,97 år 2011. En genom­snittlig barn­familj har alltså inkomster som nästan skulle kunna försörja en lika stor familj till.

Inkomststandarden är olika hög i olika grupper. Exempelvis har barn i hushåll med samman­boende föräldrar en högre inkomst­standard än barn till ensam­stående föräldrar, och barn i hushåll där minst en av föräldrarna är född i Sverige har högre inkomst­standard än barn i hushåll där båda föräldrarna är utrikes födda. Även förändringen av inkomst­standarden skiljer sig åt mellan olika grupper. Den har ökat mer bland barn till samman­boende föräldrar än bland barn till ensam­stående föräldrar, vilket gjort att skill­naderna i inkomst­standard mellan dessa grupper har ökat. Även skill­naderna mellan barn vars föräldrar är födda i Sverige och barn vars föräldrar är födda utomlands har ökat.

Större ökning hos barn till sammanboende föräldrar

Barnfamiljernas inkomststandard (median) i familjer med hemmaboende barn 0–17 år, efter familjetyp, 1995–2011

Linjediagram över barnfamiljernas inkomststandard (median) i familjer med hemmaboende barn 0–17 år, efter familjetyp, 1995–2011

Större ökning hos barn vars föräldrar är födda i Sverige

Barnfamiljernas inkomststandard (median) i familjer med hemmaboende barn 0–17 år, efter föräldrarnas födelseland, 1998–2011

Linjediagram över barnfamiljernas inkomststandard (median) i familjer med hemmaboende barn 0–17 år, efter föräldrarnas födelseland, 1998–2011

Samtidigt som den genomsnittliga inkomst­standarden har höjts har också andelen barn som bor i ett hushåll med hög inkomst­standard ökat. År 2011 bodde nästan hälften av barnen, 48 procent, i hushåll med hög inkomst­standard. Motsvarande andel år 1995 var 7 procent.

Andelen barn som bor i ett hushåll med låg inkomst­standard minskade från mitten av 1990-talet till mitten av 2000-talet. År 1997 levde 18 procent av barnen i Sverige i hushåll med låg inkomst­standard, jämfört med 6 procent år 2007. Sedan dess har andelen barn i familjer med låg inkomst­standard ökat till 8 procent, vilket motsvarar 158 000 barn.

Allt fler barn har hög inkomststandard

Andel barn 0–17 år som bor i familjer med låg respektive hög inkomst­standard, 1995–2011. Procent

Linjediagram över andel barn 0–17 år som bor i familjer med låg respektive hög inkomst­standard, 1995–2011. Procent

Sedan 1995 har andelen barn som bor i hushåll med låg inkomst­standard minskat i de flesta grupper. Minskningen är dock olika stor. Exempelvis har andelen barn med samman­boende föräldrar som har låg inkomst­standard mer än halverats medan minskningen bland barn till ensamstående ligger på drygt en fjärdedel. På motsvarande sätt har andelen barn med låg inkomst­standard minskat mer bland dem som har två föräldrar födda i Sverige jämfört med barn där båda föräldrarna är födda utomlands. I en grupp har dock andelen med låg inkomst­standard ökat, det är barn i familjer där ingen av föräldrarna förvärvs­arbetar.

Vanligt med låg inkomststandard om föräldrarna inte förvärvs­arbetar

Andel samt antal barn 0–17 år med låg inkomststandard, efter befolk­nings­grupp. År 2011

Samtliga barn 0–17 år8 158 000
ProcentAntal
Barn med sammanboende föräldrar691 000
Ingen förvärvsarbetar6334 000
En förvärvsarbetar2037 000
Båda förvärvsarbetar220 000
Barn med ensamstående förälder1867 000
Föräldern förvärvsarbetar inte5944 000
Föräldern förvärvsarbetar823 000
Båda föräldrarna födda i Sverige447 000
En förälder född i Sverige1125 000
Båda föräldrarna födda utomlands2775 000

År 1998 hade 289 000 barn i Sverige låg inkomst­standard. Av dem var 33 procent barn till ensam­stående och 32 procent barn till utrikes födda. År 2011 hade antalet barn med låg inkomst­standard minskat till 158 000. Av dem hade andelen med ensam­stående föräldrar respektive utrikes födda föräldrar ökat till 42 respektive 47 procent. Utveck­lingen har alltså lett till att barn i familjer med låg inkomst­standard i större utsträck­ning består av barn med ensam­stående eller utrikes födda föräldrar.

Etiketter