På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-06-04
Nr 2013:48

Författare

Cecilia Westin

arbetar med under­sök­ningen kon­junk­tur­statistik för industrin.

Daniel Lennartsson

arbetar med produk­tions­index över närings­livet.

010-479 64 29

fornamn.efternamn@scb.se

Oklara samband i näringslivet

Sambanden mellan branscherna i närings­livet är oklara och korrelationen mellan antalet varsel och närings­livs­produk­tionen är relativt svag. Däremot finns det en tydlig koppling mellan bil­för­sälj­ningen och produk­tionen i for­dons­industrin. Det framgår när man studerar hur olika branscher sam­vari­erar och hur man kan förut­spå produk­tions­utveck­lingen i närings­livet med hjälp av annan statistik.

Kvinna arbetar vid löpande band i bilfabrik

Näringslivsproduktionen inledde 2000‑talet med en positiv trend som höll i sig fram till 2007. Under första halvåret 2008 kom en avmattning och under hösten gjorde finanskrisen ett stort negativt avtryck på Sveriges näringsliv. PIN sjönk ända fram till april 2009 och hade då i säsongrensade termer backat med över 13 procent. Därefter kom en mycket snabb återhämtning och redan i februari 2010 redovisade PIN positiv utveckling i årstakt. Näringslivet gick på högvarv och tillväxttakten toppade i februari 2011 på 8,5 procent. Därefter har dock utvecklingen planat ut och tillväxten har de senaste två åren varit dämpad.

Tidiga indikatorer på produktionsutvecklingen

Varsel om uppsägning är ett begrepp inom svensk arbetsrätt som innebär att en arbetsgivare förvarnar om en större mängd uppsägningar. Varje månad publiceras månadens inkomna varsel av Arbetsförmedlingen. Ökade varsel har historiskt setts som en tidig indikator på konjunkturnedgångar. I nedanstående diagram åskådliggörs utvecklingen för PIN i fasta priser och varselstatistiken. Eftersom varslen vanligtvis utvecklas i motsatt riktning mot produktionen är varselutvecklingen här inverterad, vilket innebär att föregående års värde sätts i täljaren och årets värde i nämnaren.

Produktionsutveckling i näringslivet samt inverterad varselutveckling i årstakt, %

Produktionen i trendjusterad volym

Diagram: Produktionsutveckling i näringslivet samt inverterad varselutveckling i årstakt, %

Av diagrammet kan man som väntat se att varselförändringar sker före produktionsförändringar. Den högsta korrelationen mellan dessa två serier får man om den inverterade varselstatistiken laggas sex månader. Det indikerar att förändringar i PIN sker sex månader efter att varsel lagts. Korrelationen uppgår till 0,61.

Idag antyder vissa ekonomer att det är bemanningsbranschen som ger den första indikationen vid konjunkturnedgångar. Bemanningsbranschen bedriver i huvudsak tre typer av verksamhet; bemanning i form av personaluthyrning, omställning vid behov av personalminskning och rekrytering. Bemanningsbranschen är en av de totalt 128 branscher som ingår i tjänsteproduktionsindex och har expanderat kraftigt under 2000‑talet. Antalet anställda ökade från 2000 till 2012 från cirka 42 000 till 72 0001 och branschens försäljning ökade från 2003 till 2012 från 10,9 till 32,2 miljarder kronor2.

I nedanstående diagram är det svårt att dra slutsatsen att en nedgång i bemanningsbranschens produktion är en tidig indikation på en nedgång i ekonomin. Den högsta korrelationen mellan PIN och bemanningsbranschens produktion nås vid en laggning på en månad för bemanningsbranschen. Det indikerar att bemanningsbranschens produktionsnedgångar sker nästan samtidigt som det totala näringslivets. Värt att notera är att svängningarna är större för bemanningsbranschen.

Produktionsutveckling i näringslivet och bemanningsbranchen samt inverterad varselutveckling i årstakt, %

Produktionen i trendjusterad volym

Diagram: Produktionsutveckling i näringslivet och bemanningsbranschen samt inverterad varselutveckling i årstakt, %

Personbilsförsäljningen bra riktmärke för motorfordonsindustrin

Motorfordonsindustrin har länge varit, och är fortfarande, en viktig del av den svenska ekonomin. I samband med finanskrisen minskade produktionen av motorfordon markant, med negativ årsutveckling från augusti 2008 till januari 2010. Den största nedgången redovisades i april 2009 vilket var tre månader senare än för den svenska personbilshandeln. 2010 och 2011 gick produktionen återigen på högvarv och i januari 2011 var ökningstakten den starkaste under hela 2000‑talet. Då gick även personbilshandeln bra. Sedan 2012 har dock utvecklingen varit negativ. Konjunkturläget för motorfordonsindustrin är fortfarande svagt men den negativa utvecklingen har inte varit lika dramatisk som under 2009 och efterfrågan i den svenska personbilshandeln har på senare tid visat tecken på att öka sakta.

Det finns en positiv korrelation mellan motorfordonsindustrins produktion och den svenska personbilsförsäljningen. Korrelationen uppgår till 0,71 om data inte laggas, det vill säga om man jämför utvecklingen i samma tidsperioder. Om man däremot laggar personbilsförsäljningen med tre månader ökar korrelationen och uppgår till 0,92. Det innebär att produktionen i motorfordonsindustrin reagerar tre månader efter försäljningen i personbilshandeln. Den positiva korrelationen återfinns även mellan den svenska personbilshandeln och Industriproduktionsindex (IPI) och även här är den starkast när man laggar personbilshandeln tre månader.

Produktionsutveckling i industrin, personbilshandeln samt motorfordonsindustrin i årstakt, %

Produktionen i trendjusterad volym

Diagram: Produktionsutveckling i industrin, personbilshandeln samt motorfordonsindustrin, %

Speditionsbranschen beroende av tillverkningsindustrin

I tjänsteproduktionsindex ingår bland annat branschen Övriga stödtjänster till transport (Speditionsbranschen), som arrangerar och organiserar transporter på järnväg, väg, vatten eller med flyg. Till speditörens uppgifter tillhör att hitta lämpliga transportmedel för kundens räkning samt ta hand om lagring av varor. Speditionsbranschen försäljning ökade från 68 miljarder kronor 2000 till cirka 111 miljarder 2012, vilket ger en årlig tillväxt på cirka 4,1 procent. Speditionsbranschen är starkt beroende av tillverkningsindustrin i Sverige. Detta åskådliggörs av diagram nedan.

I konjunkturuppgången efter finanskrisen nådde speditionsbranschen sin tillväxttopp i januari 2011. Därefter har försäljningen sjunkit och ovanstående diagram indikerar att nuvarande lågkonjunktur bottnade i december 2012. Korrelationen mellan tillverkningsindustrin och speditionsbranschen uppgår till 0,81. Om man laggar speditionsbranschen två månader uppnås en korrelation på 0,85 vilket tyder på att tillverkningsindustrin beställer spedition utifrån aktuella order.

Produktionsutveckling i industrin och speditionsverksamhet i årstakt, %

Produktionen i trendjusterad volym

Diagram: Produktionsutveckling i industrin och speditionsverksamhet, %

Livsmedelsindustrin går sin egen väg

Efterfrågan på livsmedel tenderar att vara mindre känslig för konjunktursvängningar jämfört med stora exportvaror som fordon och elektronikvaror. Branschen är inte skonad från upp‑ och nedgångar men svängningarna är av mindre karaktär jämfört med både IPI och PIN.

Sedan december 2008 har livsmedelsindustrin utan undantag uppvisat negativ utveckling i årstakt, med störst nedgång i augusti 2011. Vad som är anmärkningsvärt är att trots att både IPI och PIN gick på högvarv under 2011 så utvecklades livsmedelsindustrin väldigt svagt under denna period. Det finns i princip ingen korrelation med varken IPI eller PIN vilket stärker bilden av att livsmedelsindustrin inte är beroende av utvecklingen i det totala näringslivet. Efter dippen i augusti 2011 har livsmedelsindustrin sakta men säkert återhämtat sig och har under 2013 redovisat marginella nedgångar i årstakt.

Produktionsutveckling i industrin, näringslivet samt livsmedelsindustrin i årstakt, %

Produktionen i trendjusterad volym

Diagram: Produktionsutveckling i industrin, näringslivet samt livsmedelsindustrin, %

1 SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik

2 SCB:s omsättningsstatistik för tjänstesektorn

Etiketter