På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:37

Författare

Jonas Ingman

skrev under hösten 2010 en uppsats om skils­mässor. Arbetet utfördes vid SCB:s Prognos­institut.

Binniam Kidane

skrev under hösten 2010 en uppsats om skils­mässor. Arbetet utfördes vid SCB:s Prognos­institut.

 

För mer information om artikeln kontakta Lotta Persson.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Fakta

Studien omfattar alla par som gifte sig i Sverige under 1998 och där båda personerna i paren inte hade varit gifta tidigare. Dessa par följdes till och med 31 december 2008. Totalt omfattade studien 20 400 par.

Av dessa var:

  • 13 600 par där båda är födda i Sverige och bådas föräldrar är födda i Sverige,
  • 3 400 par där båda är födda i Sverige men en av dem har minst en förälder född utom­lands,
  • 1 740 par där en är född i Sverige med svensk­födda föräldrar och den andra är född utom­lands,
  • 820 par där båda är födda utom­lands,
  • 500 par där en är född utom­lands och den andra är född i Sverige men med minst en förälder född utom­lands,
  • 340 par där båda är födda i Sverige och båda har minst en förälder född utom­lands.

För personerna i paren har hänsyn tagits till ut­bild­nings­nivå, ursprung samt ålder och ålders­skillnad vid gifter­målet. Data­materialet bygger på SCB:s register över total­befolk­ningen.

Olika bakgrund:

Högre risk för skilsmässa

Högst risk för skilsmässa har par där en av personerna är född utomlands och den andra är född i Sverige. Risken är lägst för par där båda antingen är födda utomlands eller i Sverige med föräldrar som är födda i Sverige.

Olikkönat brudpar pussas

Högst risk för skils­mässa har par där en av personerna är född utom­lands och den andra är född i Sverige. Risken är lägst för par där båda antingen är födda utom­lands eller i Sverige med föräldrar som är födda i Sverige.

20 000 skilsmässor per år

Antalet giftermål och skilsmässor. 1900–2009

Linjediagram över antalet giftermål och skilsmässor, 1900-2009

Under 1989 var det rekordmånga vigslar. Anledningen var att änke­pensionen avskaffades från och med 1 januari 1990. De som inte var gifta innan detta datum har inte rätt till änke­pension om maken avlider. Många sambo­par gifte sig därför innan lag­ändringen trädde i kraft. Under 1974 och 1975 var antalet skils­mässor som störst. Ökningen från tidigare år beror delvis på ändringar i skils­mässo­lagen. Ändringarna innebar bland annat att det gick fortare att få skils­mässa beviljad från den dag makarna bestämt sig.

I Sverige började SCB, eller Tabell­verket som det då hette, att registrera skils­mässor år 1831. Detta första år registrerades 95 skils­mässor och länge var skils­mässor ovanliga. År 1917 noterades för första gången fler än 1 000 skils­mässor, 1944 fler än 5 000 och 1966 fler än 10 000. Sedan mitten av 70-talet har antalet legat kring 20 000 per år. Sverige har i dag en relativt hög andel skils­mässor jämfört med andra länder. Detta beror bland annat på att vi har en av de mest liberala äkten­skaps­lag­stift­ningarna.

När det gäller äktenskap talar man ibland om tre­års­krisen och sju­års­krisen men detta över­stämmer bara till viss del med hur det faktiskt ser ut när det gäller skils­mässor. Skils­mässo­risken är som högst cirka tre och ett halvt år efter gifter­målet. Därefter sjunker risk­nivån för att nå en ny topp efter cirka tio år.

Skilsmässa vanligast under fjärde året

Risk för skilsmässa efter tid sedan giftermålet

Linjediagram över risk för skilsmässa efter tid sedan giftermålet

Diagrammet visar risken för skils­mässa efter antal år sedan gifter­målet. Efter cirka 3,5 år är risken för skils­mässa som högst, därefter avtar risken för att återigen stiga efter cirka 8 år. Fältet kring kurvan i figuren visar osäkerheten i skattningen.

SCB har gjort en studie som visar hur risken för skils­mässa i Sverige varierar mellan personer som är födda i Sverige och personer som är födda utom­lands samt skillnader i bakgrund vad gäller deras föräldrars födelse­land.

Antalet personer med utländsk bakgrund har ökat i Sverige under flera decennier. År 2008 var 14 procent födda utom­lands och ytterligare 11 procent var födda i Sverige, men hade minst en förälder som var född utom­lands. För att studera risken jämförs olika par­konstella­tioner av dessa grupper med par där båda personerna är födda i Sverige och har föräldrar som är födda i Sverige. De relativa riskerna för skils­mässa mellan grupperna tar hänsyn till, och kontrollerar för, hur utbildnings­nivå, mannens ålder samt ålders­skillnad mellan kvinnan och mannen vid gifter­målet påverkar risken för skils­mässa. Det är alltså inte skillnader i dessa faktorer som döljer sig bakom de olika gruppernas tendenser att skilja sig.

Var fjärde har utländsk bakgrund

Sveriges befolkning efter ursprung 1970 och 2008

Cirkeldiagram över Sveriges befolkning efter ursprung 1970 och 2008

År 1970 hade var tionde person i Sverige utländsk bakgrund, vilket innebär att de antingen var födda utom­lands eller hade minst en förälder född utoml­ands. År 2008 hade var fjärde person utländsk bakgrund.

Benägenhet för skilsmässa…

Relativa risker för skilsmässa 1998–2008 bland par som gifte sig 1998

Parens ursprungRelativ risk**
Båda är födda i Sverige med svenskfödda föräldrar1
Par där båda är födda utomlands0,96
Par där båda är födda i Sverige, men en har minst en förälder som är född utomlands1,26*
Par där en person är född i Sverige med svenskfödda föräldrar och den andra är utlandsfödd1,41*
Par där båda är födda i Sverige, men båda har minst en förälder som är utlandsfödd1,34*
Par där en person är född utomlands och den andra är född i Sverige med minst en utlandsfödd förälder1,37*

*Signifikant på 5-procentnivån.

** Kontrollerat för mannens ålder, åldersskillnad vid giftermålet och utbildningsnivå.

Relativa risker fås som resultat av livsförloppsanalyser. Man utgår från en grupp som ges värdet 1, här inrikes födda med föräldrar födda i Sverige. Analysen ger t.ex. att ett par där ena personen är född i Sverige men har minst en förälder född utomlands och den andra personen är utrikesfödd har värdet 1,37. Värdet tolkas som att sannolikheten för skils­mässa är 37 procent högre än för par där båda är födda i Sverige och bådas föräldrar är födda i Sverige.

Det visade sig att par där båda är födda utom­lands och par där båda är födda i Sverige med föräldrar som är födda i Sverige har lägst risk att skilja sig. Högst risk har de par där en person är född utom­lands och den andra är född i Sverige och har svensk­födda föräldrar. Risken är även högre för dem som är födda i Sverige men som har en eller två föräldrar som är födda utom­lands.

Det finns flera tänkbara förklaringar till varför risken för skils­mässa skiljer sig mellan de olika grupperna. Tidigare studier har visat att antalet barn, om man har barn före gifter­mål, boende­situation samt socio­ekonomisk grupp kan förklara en del av skillnaderna.

Kulturella skillnader kan vara en möjlig förklaring till ökad risk för skils­mässa. Detta skulle innebära att homogena par sett till härkomst har lägre risk för skils­mässa än par där individerna har olika ursprung. I studien visar det sig att de par som kan anses som mest homogena, det vill säga då båda är födda utom­lands (en majoritet av dessa är födda i samma land) eller födda i Sverige med svensk­födda föräldrar har en lägre risk än då personerna i paret har olika stark koppling till ett annat land än Sverige.

Etiketter