På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-06-08
Nr 2016:33

Författare

Kenny Petersson

har arbetat med utbildningsstatistik på SCB.

Vid frågor kontakta Anna Gärdqvist.

010-479 65 45

anna.gaerdqvist@scb.se

Fakta

Arbetsinkomsten omfattar i huvudsak löneinkomst och inkomst av närings­verksamhet samt ersätt­ningar från Försäkrings­kassan för exempelvis sjukdom och föräldra­ledighet. I arbets­inkomsten ingår inte ersätt­ningar från arbets­löshetskassa.

I artikeln används benämningar som förskol­lärare, sjuk­sköterska, system­vetare och så vidare. Alla sådana benämningar syftar på den utbildning personerna har examinerats från oberoende av vilken typ av arbete de har eller har haft.

Vid beräkning av medianinkomst har personer som studerar exkluderats. Årsinkomsten har räknats om till genom­snittlig inkomst per månad. Som treåriga utbildningar räknas utbildningar som är minst 3 år men kortare än 4 år.

Olika inkomst för lika utbildning

Fem år efter examen har kvinnor i genomsnitt nästan 25 procent lägre arbetsinkomst än män som läst en lika lång utbildning. Det beror i hög grad på att många kvinnodominerade utbildningar leder till låga inkomster. Men kvinnor tjänar mindre än män även bland personer som läst samma utbildning.

Kvinna och man i vårdrockar

Det är stora skillnader i både inkomstnivå och inkomstutveckling de första åren efter examen för olika grupper av högskoleutbildade. Av dem som tog examen 2009 hade de som läst läkarutbildning, ekonomutbildning (minst 4 år), civilingenjörsutbildning och juristutbildning högst inkomst 2014. I alla de grupperna var medianen för arbetsinkomsten större än 35 000 kronor per månad. De som examinerats från konstnärliga utbildningar, humanistiska utbildningar och lärarutbildningar hade jämförelsevis låga inkomster.

Det är viktigt att tänka på att arbetsinkomsten inte bara beror på hur hög lön man har. Annat som påverkar är hur mycket man jobbar, till exempel om man arbetar deltid, är föräldraledig, arbetar övertid eller på obekväm arbetstid.

En annan faktor som kan påverka arbetsinkomsten är att jämförelsen inkluderar alla som examinerades oberoende av vilken typ av jobb de har haft därefter. Som exempel kan nämnas att bland dem som 2009 tog examen med inriktningen ”ämneslärarutbildning, allmänna ämnen” var det ungefär en tredjedel som inte var lärare i det allmänna skolväsendet hösten 2014.

Citat kronor mer i månaden har systemvetare jämfört med sjuksköterskor fem år efter examen.Skillnaden i inkomst mellan olika utbild­nings­grupper är i regel minst de första åren efter examen. År 2014 hade sjuksköterskor och systemvetare som tog examen 2013, det vill säga ett år tidigare, ungefär lika stor arbetsinkomst. Däremot för dem som tog examen 2009, det vill säga fem år tidigare, var medianinkomsten 2014 nästan 8 000 kronor högre per månad för systemvetare än för sjuksköterskor.

För utbildningsgrupper med jämförelsevis låg arbetsinkomst är det liten skillnad i inkomst mellan dem som nyligen avslutat utbildningen och dem som hunnit arbeta några år. Sjuksköterskor som examinerades 2009 hade till och med något lägre arbetsinkomst år 2014 än de som examinerades 2013. Detta beror i hög grad på att en stor efterfrågan på personer med sjuksköterskeutbildning har lett till stigande ingångslöner. Ingångslönerna har därför ökat i ungefär samma takt som löneutvecklingen för dem med några års yrkeserfarenhet. För system­vetare är det större inkomstskillnader mellan nyexaminerade och dem som tagit examen några år tidigare. För dem har alltså inkomsterna för yrkesverksamma ­stigit snabbare än ingångslönerna.

Inkomstspridningen fem år efter examen är något mindre för sjuksköterskor än för systemvetare. Förskollärare är den av de studerade grupperna som har minst inkomstspridning fem år efter examen. Av dem hade mer än 60 procent en arbetsinkomst på mellan 25 000 och 29 000 kronor per månad år 2014. Även bland andra grupper med pedagogisk utbildning är inkomstskillnaderna jämförelsevis små. Bland personer med humanistisk högskoleutbildning finns en stor grupp med låg inkomst. Av dem hade var tredje en arbetsinkomst på mindre än 20 000 kronor per månad.

Liten inkomstskillnad mellan nyutbildade och erfarna förskollärare

Arbetsinkomst, medianvärde 2014 för examinerade till förskollärare, sjuk- sköterska respektive systemvetare efter antal år sedan de tog examen
Diagram Arbetsinkomst, medianvärde 2014 för examinerade till förskollärare, sjuk- sköterska respektive systemvetare efter antal år sedan de tog examen

Bland nyexaminerade hade sjuksköterskor och systemvetare lika stor arbetsinkomst 2014, men systemvetare som tog examen några år tidigare har väsentligt högre inkomster än sjuksköterskor som avslutade utbildningen samma år.

Bland dem som utbildade sig till jurister och ekonomer finns den största inkomstspridningen i de övre inkomstskikten. Mer än var femte som 2009 examinerades från en minst fyraårig utbildning med sådan inriktning hade en arbetsinkomst på över 50 000 kronor per månad år 2014.

Stor inkomstskillnad mellan könen bland ekonomer

Arbetsinkomst, medianvärde 2014 för examinerade 2009
Diagram Arbetsinkomst, medianvärde 2014 för examinerade 2009

Fem år efter avslutad högskoleutbildning har de som utbildade sig till läkare nästan dubbelt så hög inkomst som de som studerade till förskollärare.

Citat Män har i genomsnitt högre inkomst än kvinnor. Detta gäller även när man jämför män och kvinnor med samma typ av utbildning.Män har i genomsnitt högre inkomst än kvinnor. Detta gäller även när man jämför män och kvinnor med samma typ av utbildning. Bland de vanligaste utbildningsgrupperna var inkomstskillnaden störst för treårig ekonomisk utbildning, där median­inkomsten för män var 26 procent högre än för kvinnor. För dem med fyraårig ekonomutbildning hade 19 procent av männen, men bara 7 procent av kvinnorna, en arbetsinkomst på över 50 000 kronor per månad. För många grupper, såsom förskollärare och sjuksköterskor, är det större andel kvinnor bland dem med låg inkomst. För dem som tog examen som förskollärare 2009 hade 67 procent av kvinnorna och 39 procent av männen en arbetsinkomst under 25 000 kronor per månad 2014. Bland kvinnorna hade 30 procent under 20 000 kronor i månaden. Motsvarande andel bland männen var 9 procent.

En bidragande orsak till att kvinnors inkomster några år efter examen inte är väsentligt högre än för de nyexaminerade är att många då skaffar sitt första barn och är föräldralediga eller arbetar deltid.

Många skaffar barn kort tid efter examen

Kvinnor med examen från treårig sjuksköterskeutbildning efter antal år sedan examen och yngsta barnets ålder 2013-12-31. Procent
Diagram Kvinnor med examen från treårig sjuksköterskeutbildning efter antal år  sedan examen och yngsta barnets ålder 2013-12-31. Procent
Av de kvinnor som tog sjuksköterskeexamen 2013 hade ungefär 10 procent barn under 4 år. Av dem som tog examen 3–6 år tidigare hade cirka 40 procent barn under 4 år 2013.

Det är framför allt bland småbarnsföräldrar som det är vanligt att ha lägre inkomst än andra som examinerats från samma typ av utbildning samma år. Medianinkomsten 2014 för kvinnor som tog en sjuksköterskeexamen 2009 var 25 700 kronor per månad. För dem som hade barn yngre än 4 år låg medianinkomsten på 21 400 kronor medan de som inte hade barn i den åldern hade 28 000 kronor.

Även bland män finns det ett samband mellan yngsta barnets ålder och arbetsinkomsten. Bland läkare som examinerades 2009 var medianinkomsten 2014 för män med barn under 4 år drygt 5 000 kronor lägre per månad än för övriga manliga läkare. För kvinnliga läkare var motsvarande skillnad ungefär dubbelt så stor.

Lägre inkomst för läkare med barn

Arbetsinkomst, medianvärde 2014 för läkare examinerade 2009 efter kön och yngsta barnets ålder

Diagram Arbetsinkomst, medianvärde 2014 för läkare examinerade 2009 efter kön och yngsta barnets ålder

För manliga läkare utan barn 0–3 år låg medianinkomsten fem år efter examen på nästan 50 000 kronor. Motsvarande belopp för kvinnliga läkare som har barn 0–3 år var knappt 36 000 kronor.

Etiketter