På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:15

Författare

Anna Nyman

arbetar med under­sökningar av barns levnads­förhållanden på SCB.

010-479 45 94

anna.nyman@scb.se

Ola Höckert

arbetar med under­sökningar av barns levnads­förhållanden på SCB.

valfard@scb.se

Oroliga barn pratar oftast med mamma

När barn är bekymrade eller oroar sig för något är det mamma som gäller. Pappa kommer på andra plats i familjen. Bland äldre barn blir kompisarna allt viktigare och färre barn vänder sig till sina föräldrar. 3 procent av barnen brukar inte prata med någon när de är oroade.

Gråtande tonåring tröstas av en kvinna

I Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) får barn mellan 10 och 18 år berätta om vem eller vilka de brukar prata med när de är bekymrade eller oroar sig för något. Tidigare studier visar att de barn som har möjligheten att prata med någon vuxen i familjen mår psykiskt bättre och har färre psykosomatiska besvär som huvudvärk, ont i magen och sömnproblem. Det är alltså viktigt för barn att ha någon att vända sig till när de vill prata.

I genomsnitt har barnen uppgett två till tre personer som de brukar prata med. Vem barnen pratar med skiljer sig åt mellan flickor och pojkar i olika åldrar. 3 procent av barnen uppger att de inte brukar prata med någon när de är oroade eller bekymrade.

Åtta av tio barn vänder sig till någon i familjen när de behöver prata. Bland familjemedlemmarna är det vanligast att barnen pratar med sin mamma, följt av pappa på andra plats. Lika många flickor som pojkar pratar med sin mamma. Däremot är det vanligare att pojkar pratar med sin pappa än att flickor gör det.
Även om en stor andel av barnen pratar med sin mamma eller pappa finns det barn som inte pratar med någon av sina föräldrar. Vart fjärde barn brukar inte prata med varken sin mamma eller pappa när de är bekymrade eller oroliga. Det är vanligare bland äldre barn än bland yngre att inte prata med sina föräldrar.

Av de barn som har syskon de bor tillsammans med pratar 21 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna med sitt eller sina syskon när de är ­bekymrade eller oroar sig. Barn som har föräldrar som inte lever ihop, bor ibland med sin mammas eller pappas nya sambo. Bland de barn vars mamma har en sambo uppger 8 procent att de brukar prata med sin mammas sambo då de oroar sig eller är bekymrade. 15 procent brukar prata med sin pappas sambo.

När barn blir äldre vänder de sig många gånger till personer utanför familjen när de behöver prata med någon. Det är vanligt att äldre barn pratar med en kompis. Det gör två tredjedelar av 16–18-åringarna jämfört med en tredjedel av 10–12-åringarna.

Fler flickor än pojkar pratar med en kompis om något bekymrar eller oroar dem. Bland flickor mellan 13 och 18 år är det vanligare att prata med en kompis än att prata med någon i familjen. De barn som har en flick- eller pojkvän pratar ofta med henne eller honom. Bland de äldsta flickorna brukar nära hälften av dem som har en flick-/pojkvän prata med henne eller honom då de är oroliga eller bekymrade.

Kompisar blir viktigare med åren

Vem barn pratar med då de är oroliga eller bekymrade, efter ålder, barn 10–18 år, 2008–09. Andel av samtliga i respektive redovisningsgrupp.

Tabell över vem barn pratar med då de är oroliga eller bekymrade, efter ålder och kön

Bland flickor 10–12 år är det vanligast att prata med mamma medan kompisar är vanligare bland äldre flickor. Pojkar pratar i mindre utsträckning än flickor med sina kompisar.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 1, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 1/2011

Lästips

I rapporten Barns sociala relationer kan du läsa mer om barns relationer till föräldrarna, andra elever och vuxna i skolan samt vänner.