På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-05-24
Nr 2016:25

Författare

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Fakta

Åldersdifferentierade fruktsamhetstal

Åldersdifferentierade fruktsamhetstal beräknas genom att antalet barn kvinnor i en viss ålder har fött under perioden divideras med medel­folk­mängden för kvinnor i mot­svar­ande ålder. Ålders­differen­tierade frukt­samhets­tal beräknas i regel för kvinnor i åldern 15-49 år och redovisas vanligtvis per 1 000 kvinnor.

Födda 2015

Ovanligt hög andel pojkar föddes 2015

Antalet födda minskade något under 2015. Samtidigt var andelen nyfödda pojkar den högsta sedan 1956. Juli var som vanligt den mest hektiska månaden på förlossningsavdelningarna.

Bebisfot

Under 2015 föddes 114 870 barn i Sverige, 55 368 flickor och 59 502 pojkar, vilket var 37 barn färre än under 2014. Varje år sedan 1750-talet, då statistik över födda började föras, har fler pojkar än flickor sett dagens ljus. Sedan 1900 har det i genomsnitt handlat om cirka 106 pojkar på 100 flickor. Under 2015 var dock överskottet av pojkar ovanligt stort, 107,5 pojkar per 100 flickor. Sedan 1900 är det endast ett år, 1956, då det föddes fler pojkar i förhållande till antalet flickor.

Antal födda per kön åren 1900–2015

Linjediagram över antal födda per kön åren 1900–2015

De senaste åren har det fötts lite drygt 110 000 barn per år. Det är cirka 20 000 fler än åren runt millennieskiftet. Antalet födda varierar kraftigt mellan olika perioder. Under de senaste 100 åren kan vi se tydliga toppar 1920, i mitten av 1940- och 1960-talen samt åren omkring 1990. Däremellan har det kommit perioder med lägre antal födda. Dessa trender beror både på benägenheten att skaffa barn och hur många kvinnor som är i fertil ålder. Benägenheten att skaffa barn kan i sin tur bero på regeländringar i föräldraförsäkringen, ekonomiska konjunkturer, tillgång till preventivmedel med mera.

Många nyblivna mammor i 30-årsåldern

Det är ovanligt att nyblivna mödrar är mycket unga eller gamla. Betydligt vanligare är att mamman är omkring 30 år gammal när hon föder barn. Under 2015 var det 8 419 nyfödda som hade en mamma som fyllde 30 år under året. Nästan lika vanligt var det att mammorna blev 29 och 31 år under 2015. Vid en jämförelse med statistiken 1915 kan man se att barnafödandet inte var lika koncentrerat runt 30-årsåldern som det är numera. Då var det förhållandevis fler kvinnor som födde barn i både unga och äldre åldrar, men tyngdpunkten låg på mödrar i yngre åldrar. Den vanligaste åldern för en barnaföderska 1915 var 27 år vilket är cirka tre år yngre än 2015.

Antal födda efter moderns ålder 1915 och 2015

Stapeldiagram över antal födda efter moderns ålder 1915 och 2015

Statistiken för 1915 och 2015 är inte direkt jämförbar. Uppgifterna för 1915 avser antalet barnaföderskor vilket även inkluderar mödrar till dödfödda. Dessutom är åldern 1915 vid förlossningen och 2015 vid årets slut.

Endast omkring 5 procent av alla nyfödda barn hade en mamma som var född 1975 eller tidigare. Äldre kvinnors benägenhet att skaffa barn har dock ökat sedan mitten av 1970-talet. De stora förändringarna är att benägenheten för unga kvinnor att skaffa barn har minskat medan den har ökat bland de som är 30 år och äldre. Födelsetalen för kvinnor i åldersgruppen 30–34 år var under 2015 på samma nivå som i början av 1920-talet, det vill säga högre än under babyboomåren på 1940-, 1960- och 1990-talen. Sedan 1915 har det vanligtvis varit kvinnor i åldersgruppen 25–29 år som har haft högst benägenhet att skaffa barn, men sedan 2002 har det varit kvinnor i åldersgruppen 30–34 år.

Åldersdifferentierade fruktsamhetstal efter ålder, 1915–2015

Linjediagram över åldersdifferentierade fruktsamhetstal efter ålder, 1915–2015

Åldersdifferentierade fruktsamhetstal beskriver hur många barn som fötts i förhållande till antalet kvinnor. Måttet avser antal födda barn per 1 000 kvinnor i respektive åldersgrupp.

1 628 tvillingfödslar under 2015

Under 2015 var det 3 procent av alla nyfödda som delade livmoder under graviditeten. Det handlade om 1 628 tvillingpar, 20 trillinggraviditeter och 2 fyrlingar. I vissa av dessa flerbördsgraviditeter dog ett eller flera foster i mammans mage efter den 22 graviditetsveckan. Då räknas barnet som dödfött. Totalt var det 429 dödfödda barn när man även inkluderar ensambörder, 208 pojkar och 221 flickor.

Levande födda och dödfödda 2015 efter börd, kön

TotaltBörd
Ensam-
födda
TvillingarMinst
trillingar
Levande födda114 870111 5733 22968
Därav
Flickor55 36853 6631 66738
Pojkar59 50257 9101 56230
Dödfödda42940227-
Därav
Flickor22121110-
Pojkar20819117-

Börd avser antalet barn som delar livmoder under graviditeten.

Juli vanligaste födelsemånaden

Den mest hektiska perioden på landets förlossningsavdelningar infaller under våren och sommaren. Flest föddes i juli då 10 455 barn kom till världen. Juli har varit månaden med flest nyfödda varje år sedan 2008. Att sommaren är den vanligaste tiden för barnafödande är en ganska nutida trend. För 100 år sedan var det vanligast att barn föddes under vintermånaderna januari till mars. För att ta hänsyn till att månaderna är olika långa blir det tydligare när man jämför antalet födda per dag.

Antal födda per dag och månad 1915 och 2015

Stapeldiagram över antal födda per dag och månad 1915 och 2015

Flest barn föddes i Stockholms kommun

Barnafödandet är fördelat på Sveriges alla 290 kommuner. I kommuner med en stor befolkning föds fler barn än i kommuner med en liten befolkning. Under förra året föddes närmare 14 000 barn i Sveriges största kommun, Stockholm. Det kan jämföras med de 13 800 barn som såg dagens ljus i de 148 kommuner med lägst antal nyfödda. I både Bjurholm och Dorotea, kommunerna med lägst antal nyfödda, föddes färre än 20 barn.

Födda och medelålder för kvinnor per kommun, urval, 2015

KommunFlickorPojkarTotaltMedel-
ålder
totalt
kvinnor
Stockholm6 6237 27713 90039,9
Göteborg3 6743 9627 63639,8
Malmö2 5062 6325 13839,5
Uppsala1 3051 3152 62039,8
Linköping8939661 85940,5
Örebro8839581 84140,8
Västerås7949011 69542,1
Norrköping7968921 68841,6
Jönköping8388241 66241,4
Helsingborg8088361 64442,0
---
Storfors12162846,7
Gullspång16112748,3
Munkfors12142648,7
Överkalix12132551,3
Övertorneå13112449,3
Sorsele10132347,8
Åsele1392249,1
Arjeplog10102047,7
Dorotea1171848,6
Bjurholm7101748,5

Tabellen är sorterad i fallande ordning.

Det är dock inte bara storleken på befolkningen som spelar in. Många av Sveriges små kommuner har en sned befolkningssammansättning till följd av relativt hög utflyttning av unga vuxna. Medelåldern för kvinnor i de kommuner där det föddes minst barn är upp mot 10 år högre än i de kommuner där flest barn föddes under 2015.

De äldsta förstagångsföräldrarna finns i regel i storstäderna och deras kranskommuner. De äldsta förstagångsföräldrarna under perioden 2011–2015 fanns i Danderyds kommun där mammorna i genomsnitt var 32,1 år och papporna 34,2 år. Under samma period var de yngsta förstagångsföräldrarna bosatta i Ljusnarsbergs kommun. Där var förstagångsmammorna i genomsnitt 25,2 år och papporna 28,2 år. Anledningen att vi i detta fall använder uppgifter för en femårsperiod beror på att det under enskilda år kan vara väldigt få förstagångsföräldrar i många kommuner. Exempelvis föddes endast 17 barn i Bjurholms kommun under 2015 och de flesta av dem hade inte förstagångsföräldrar.

Medelålder för förstagångsföräldrar per kommun 2011–2015, urval

KommunMedel-
ålder
mamma
KommunMedel-
ålder
pappa
Ljusnarsberg25,2Ljusnarsberg28,2
Nordanstig25,3Filipstad28,6
Pajala25,4Åsele28,7
Munkfors25,5Arvidsjaur28,8
Malå25,7Orsa28,8
---
Lidingö31,2Solna33,4
Solna31,3Lomma33,4
Stockholm31,4Lidingö33,4
Lomma31,6Stockholm33,5
Danderyd32,1Danderyd34,2

Tabellen är sorterad i stigande ordning.

Etiketter