På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-03
Nr 2013:33

Författare

Malin Remes

arbetar med pro­duk­tions­index över när­ings­livet och bygg­pro­duk­tions­index på SCB.

010-479 61 19

malin.remes@scb.se

PIN – SCB:s nya konjunkturindikator

SCB:s nya statistik­produkt Produktions­index över närings­livet (PIN) ger möjlig­het till månads­vis samlad informa­tion om produkt­ionen av varor och tjänster inom den privata sektorn i Sverige. PIN tas fram med hjälp av underlag från Industri­produk­tions­index, Tjänste­produkt­ions­index och Bygg­produkt­ions­index.

Närbild på glasögon som ligger på en dagstidning med tabeller och diagram

PIN täcker förvisso inte hela näringslivet men representerar ändå mer än 70 procent av totala BNP, vilket gör den till en mycket värdefull konjunkturindikator. De senaste siffrorna från denna indikator tyder på att konjunkturen är fortsatt svag.

PIN publicerades av SCB för första gången den 14 december 2012 och är en indikator som varje månad mäter produktionen av varor och tjänster i det svenska näringslivet. Detta nya månatliga index har tagits fram efter önskemål från flera användare av ekonomisk statistik för att de ska kunna göra bättre prognoser av BNP. PIN tas fram med hjälp av underlag från Industriproduktionsindex, Tjänsteproduktionsindex och Byggproduktionsindex. Till att börja med ska statistiken ses som experimentell, dvs. den är under uppbyggnad.

Varför en samlad produkt?

Att snabbt få information om den ekonomiska utvecklingen är viktigt. Ekonomer och politiker baserar bedömningar och beslut på olika typer av ekonomisk statistik och vill snabbt kunna prognostisera den ekonomiska utvecklingen. Tidigare har användare fått vänta tills Nationalräkenskaperna (NR) har publicerat uppgifter om det senaste kvartalet för att få en samlad bild av produktionen i näringslivet. Då denna statistik publiceras 60 dagar efter kvartalets slut kan den ibland uppfattas som inaktuell. På månadsbasis har det tidigare endast funnits statistik över delsektorer i näringslivet i form av Tjänsteproduktionsindex och Industriproduktionsindex. PIN ger nu användare av den ekonomiska statistiken en möjlighet att få en helhetsbild av den svenska näringslivsproduktionen varje månad. I samband med första publiceringen av PIN publicerades även Byggproduktionsindex för första gången på SCB:s hemsida. Statistiken ger en månadsvis uppdatering av förändringen i den ekonomiska aktiviteten inom byggindustrin.

Vad täcks in av PIN?

Det bör poängteras att PIN inte täcker hela näringslivet, utan i dagsläget omfattas produktionen inom industri‑, tjänste‑ och byggsektorn. Det som saknas för att täcka hela det privata näringslivet är jordbruk, skogsbruk och fiske samt finans‑ och försäkringsverksamhet. PIN täcker inte heller icke‑vinstdrivande organisationer och offentliga myndigheter. Trots att flera delar saknas täcker ändå PIN lite mer än 70 procent av totala BNP, vilket gör den till en mycket värdefull konjunkturindikator. I framtiden hoppas SCB ha möjligheten att utveckla PIN så att fler delar av näringslivet ingår.

Det som påverkar PIN i störst utsträckning är tjänsteproduktionen som står för 65,5 procent. Industriproduktionen står för 26,5 procent och byggproduktionen står för 7,9 procent. Denna information ger förståelsen att PIN (och BNP) är starkt beroende av tjänsteproduktionens utveckling.

Delarna i PIN

Cirkeldiagram över andelar av delarna som ingår i PIN

Viktiga definitionsskillnader mot annan statistik

Eftersom PIN ger information som även redovisas via annan statistik från SCB är det viktigt att klargöra vissa definitionsskillnader. Gällande produktionen inom byggsektorn skiljer sig beräkningsmetoderna i PIN helt mot beräkningarna i NR. I PIN baseras beräkningar av byggproduktionen från produktionssidan av ekonomin. Data hämtas från Byggproduktionsindex som beräknas med hjälp av uppgifter om arbetade timmar från Konjunkturlönestatistik i privat sektor (KLP). För att skapa en rimlig bild av produktionsutveckling utförs också en justering för förändringar i arbetsproduktiviteten. För att beräkna den används kvartalsvisa arbetade timmar och förädlingsvärden från NR.

I NR baseras istället beräkningarna av byggproduktionen på data mestadels från användningssidan av ekonomin. På kvartal utgår beräkningarna från en viktad volymutveckling av bygginvesteringar, reparationer och övrig byggproduktion. Volymutvecklingen för bygginvesteringarna hämtas från användningssidan medan det görs antaganden för reparationer och övrig byggproduktion. Även vid årsberäkningarna används investeringar som utgångspunkt och då hämtas även tillgängliga uppgifter om reparationer. En skillnad mot kvartalsberäkningarna är att övrig byggproduktion inte används.

Ytterligare definitionsskillnader som är bra att vara uppmärksam på är att industriproduktionen i PIN inkluderar produktionen av el, vilket inte ingår Industriproduktionsindex. I tjänsteproduktionen i PIN inkluderas vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering, vilket inte ingår i Tjänsteproduktionsindex.

Svag utveckling senaste tiden men tendens till ljusning

Produktionen inom näringslivet uppvisade en svagt positiv utveckling i slutet av 2012, förutom i december då den föll knappt. I januari kom dock en mer rejäl inbromsning då PIN i säsongrensade tal sjönk med 1,0 procent jämfört med månaden innan . Som tidigare nämnts är det tjänsteproduktionen som påverkar PIN i störst utsträckning vilket märktes tydligt i januari då både industri‑ och byggsektorn bromsade in rejält men där tjänstesektorns knappa uppgång motverkade att produktionen inom näringslivet inte backade kraftigare. Efter januaris fall visade näringslivsproduktionen återigen en ökning i februari och steg med 1,1 procent. Februari var den första månaden på länge då samtliga delsektorer uppvisade positiv utveckling.

Ser vi till den senaste tremånadersperioden har näringslivets produktion ökat med 0,3 procent säsongrensat och jämfört med föregående tremånadersperiod, vilket tyder på att Sveriges ekonomi står och stampar och att konjunkturen är fortsatt svag. Även om uppgången är knapp är det den högsta sedan augusti 2012 vilket möjligen inger hopp om en kommande vändning.

Näringslivets produktionsutveckling

Säsongrensade värden. Index 2010=100

Linjediagram över näringslivets produktionsutveckling 2000-2013

Hög korrelation med NR

Eftersom PIN ska vara en indikator på näringslivets produktion är det intressant att jämföra den med NR för att analysera hur väl indikatorn fungerar. Vid en jämförelse mot motsvarande delar i NR kan det urskiljas att statistiken under flera perioder sammanfaller väl. Det går också att se att differenserna på senare tid minskat jämfört med längre tillbaka. De historiska differenserna kan bland annat förklaras av att tjänsteproduktionen avvek mer från NR innan 2008. Anledningen till det är att Tjänsteproduktionsindex bara har tagits fram på månadsbasis sedan januari 2008.

Det går också se att en skillnad finns under 2010 vilket delvis förklaras av att Industriproduktionsindex då avvek kraftigt mot industriproduktionen i NR. När industrin återhämtade sig efter finanskrisen ökade produktionen snabbare än insatsförbrukningen vilket ledde till att förädlingsvärdet ökade snabbt. Eftersom NR tar hänsyn till detta ökar produktionen där betydligt mer än i Industriproduktionsindex som enbart mäter produktionsvärdet. De senaste två åren har PIN överensstämt väl med NR.

PIN jämfört med NR

Kvartalsutveckling jämfört med föregående år. Kalenderkorrigerade fasta priser

Linjediagram över PIN jämfört med nationalräkenskaperna 2001-2012

Etiketter