På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-03-14
Nr 2016:20

Författare

Daniel Johansson

arbetar med National­räken­skaperna (NR) på SCB.

010-479 63 21

daniel.johansson2@scb.se

Påverkan på BNP till följd av ökat antal asylsökande under fjärde kvartalet

Den senaste tidens omfattande migrations­strömmar har påverkat BNP främst via ökad offentlig konsumtion. I denna artikel har en skattning av asyl­sökandes effekt på BNP-ut­veck­lingen fjärde kvartalet 2015 gjorts. Den indikerar att det ökade antalet asyl­sökande bidrog med 0,4 procent­enheter till den faktiska BNP-till­växten i årstakt på 5,0 procent.

Människor på väg

Migrationsströmmarna till Europa under 2015 har lett till att ett rekordstort antal asylsökande kommit till Sverige. Totalt sökte cirka 163 000 personer asyl, varav nästan 90 000 kom under fjärde kvartalet. Migrationsverket avgjorde cirka 59 000 asylärenden under det gånga året, varav drygt hälften fick uppehållstillstånd1. Det stora inflödet av människor påverkar bruttonationalprodukten (BNP), inte minst via den ökade offentliga konsumtionen.

Den här artikeln ämnar uppskatta hur den stora strömmen asylsökande påverkade BNP-utvecklingen under fjärde kvartalet 2015. Artikeln fokuserar på vilka initiala effekter inskrivna asylsökande har på BNP, men inte hur de personer som fått uppehållstillstånd påverkar ekonomin på lite längre sikt. Nyanländas ekonomiska aktivitet går ofta inte att särskilja i statistikkällorna.

Offentlig konsumtion

Ett ökat antal asylsökande i Sverige kommer att ha en positiv direkt effekt på BNP-utvecklingen, där det största bidraget kommer från offentlig konsumtion, det vill säga statens, kommunernas och landstingens konsumtion. Den ekonomiska aktiviteten inom offentlig myndigheter skattas från kostnadssidan och högre kostnader, till exempel för asylboenden och skolgång, leder därmed definitionsmässigt till ökad BNP.

De underlag som använts för sammanställningen av effekterna av det ökade antalet asylsökande på statens konsumtion, är de kostnader som är knutna till statsbudgetens utgiftsområde ”Migration”. Anslagen från detta utgiftsområde går nästan uteslutande till Migrationsverket. Migrationsverkets konsumtion har ökat med 1,5 miljarder kronor i fasta priser under fjärde kvartalet 2015, jämfört med motsvarande kvartal året dessförinnan. Statliga myndigheters ökade konsumtion till följd av migrationen bidrog därmed positivt till den offentliga konsumtionen under fjärde kvartalet med 0,5 procentenheter i årstakt, vilket primärt utgörs av Migrationsverkets ökade kostnader.

Kommunernas och landstingens konsumtion har också ökat på grund av strömmen av asylsökande. Bidraget till BNP beräknas utifrån uppgifter om hur mycket de sektorerna fått i statsbidrag från Migrationsverket, och baserat på pengarna de fått i ändringsbudgeten som riksdagen antog i december 2015. Gällande ändringsbudgeten finns uppgifter om hur mycket som intäktsförts2, och dessa pengar tillsammans med statsbidragen, antas ha kostnadsförts och därmed bidragit till offentlig konsumtion under fjärde kvartalet. Då motivet för ändringsbudgeten var den stora ökningen av asylsökande som kom under hösten, görs i denna artikel antagandet att hundra procent av dessa pengar använts för att täcka kostnader för asylsökande, men inte kostnader för integration av personer med uppehållstillstånd. Ovan beskrivna kostnader hos kommuner och landsting bidrar positivt till offentlig konsumtion med 0,7 procentenheter jämfört med motsvarande kvartal 2014.

Slår man samman statens, kommunernas och landstingens konsumtionsökningar ovan blir det totala bidraget till offentlig konsumtion cirka 1,2 procentenheter i årstakt.

Hushållskonsumtion

Ett ökat antal asylsökande påverkar inte hushållens totala konsumtion eftersom att asylsökande inte räknas in i den svenska befolkningen och därmed inte heller i den svenska hushållssektorn. Medan de asylsökande väntar på beslut, kommer deras konsumtion istället att räknas in i exporten, då de tillhör utländska hushåll3. I praktiken har ökad konsumtion respektive ökad export samma inverkar på BNP.

Hushållskonsumtionen uppskattas genom att den ändamålsfördelade konsumtionen (inklusive utländsk konsumtion i Sverige) summeras. I summan ingår varje specifikt ändamål, såsom till exempel inköp av livsmedel eller transport. Den konsumtion som ska ingå i exporten, det vill säga turisters och asylsökandes konsumtion, dras sedan bort från denna summa. Det finns dock inga uppgifter om vilka varor utlänningar konsumerar, så korrigeringen kan inte göras på ändamålsnivå. Detta leder till att specifika konsumtionsgrupper ökar som följd av de asylsökandes konsumtion. Migrationens påverkan på den totala ändamålsfördelade hushållskonsumtionen är dock marginell; 0,1 procentenheter i årstakt.

Export och import

Migrationsverket betalar ut pengar direkt till asylsökande, så som exempelvis dagersättningar. Effekten på exporten till följd av dessa bidrag kan således uppskattas om man antar att alla pengar som de asylsökande får, också har konsumerats. Detta torde inte vara ett orimligt antagande med tanke på storleken på de enskilda ersättningarna4.

Även kontanter och banktillgodohavanden som utländska medborgare, inklusive asylsökande, använder för konsumtion i Sverige ingår i exporten. Via uppgifter om resevaluta har en skattning gjorts av hur stor del av denna post som beror på asylsökandes konsumtion. Slår man ihop dessa uppgifter, med konsumtionen som uppstår till följd av transfereringar till asylsökande från Migrationsverket, var bidraget till exporten 0,4 procentenheter i årstakt under fjärde kvartalet.

Även importen påverkas positivt av dessa ersättningar, då exempelvis en stor andel livsmedel importeras och då importen är en minuspost i BNP från användningssidan, minskar BNP till följd av ökad import. Denna minskning, till följd av migrationen, blir dock marginell. Ökningen av importen har kvartal 4 skattats till 0,1 procentenheter i årstakt, till följd av migrationen. De utländska hushållens konsumtion och Migrationsverkets inköp av varor har använts för att skatta importen, där importandelen är hämtad från nationalräkenskapernas tillgångs- och användningstabell.

Fasta bruttoinvesteringar

Migrationens effekt på fasta bruttoinvesteringar går i många fall inte att utläsa direkt ur statistikkällorna. Det är dock inte särskilt troligt att denna post ökat särskilt mycket under fjärde kvartalet som en följd av flyktinginvandringen, då fasta investeringar generellt tar tid att producera. En typ av investering som kan ha ökat under fjärde kvartalet är fastighetsförbättringar som varit nödvändiga för att kunna använda en byggnad som asylboende. Det saknas dock relevant data för att kunna säga något om storleken av sådana förbättringar.

BNP-påverkan

BNP från användningssidan, volymförändring kvartal 4 i förhållande till motsvarande kvartal föregående år (procent) samt asylsökandes bidrag till volymförändringen i respektive mått (procentenheter)

Utveckling,
årstakt
2015 Kv4
Asylsökandes
bidrag,
årstakt
2015 Kv4
Offentlig konsumtion3,81,2
Statens konsumtion4,31,9
Kommuners konsumtion3,71,3
Landstings konsumtion2,50,3
Export av tjänst11,70,4
Import av varor och tjänst6,20,1
BNP totalt5,00,4

Utifrån fjärde kvartalens utfall går det att uppskatta det totala bidraget till BNP, till följd av det ökade antalet asylsökande. BNP-utvecklingen i volym var 5,0 procent fjärde kvartalet i årstakt, där det ökade antalet asylsökande bidrar positivt med 0,4 procentenheter. Ökningen av den offentlig konsumtion och exporten till följd av ökat antal asylsökande bidrar positivt till BNP-utvecklingen, medan ökningen av importen bidrar negativt.

BNP från användningssidan, asylsökandes bidrag till offentlig konsumtion, export och import kvartal 4 i förhållande till motsvarande kvartal föregående år (procentenheter) samt asylsökandes bidrag till BNP (procentenheter)

Asylsökandes
bidrag,
årstakt
2015 Kv4
Asylsökandes
bidrag till BNP,
årstakt 2015 Kv4
Offentlig konsumtion1,20,35
Statens konsumtion1,90,15
Kommuners konsumtion1,30,18
Landstings konsumtion0,30,02
Export av tjänst0,40,05
Import av varor och tjänst0,1-0,03
BNP totalt (avrundat)0,40,4

Bryter man ner BNP-effekten på 0,4 procentenheter, så utgörs majoriteten av bidraget av ökningen av offentlig konsumtion. Den offentliga konsumtionen utgör 0,35 procentenheter av ökningen. Statens konsumtionsökning till följd av ökade asylansökningar bidrar med 0,15 procentenheter till BNP, medan kommunernas konsumtionsökning bidrar med 0,18 procentenheter.

Man skall dock ha de begränsningar och de antaganden som gjorts för att komma fram till dessa skattningar i åtanke. Exempelvis saknas det uppgifter om huruvida kommuner och landsting faktiskt fått full täckning för de kostnader som uppstått i samband med asylmottagning, via statsbidrag. Vissa bidrag måste kommuner och landsting även ansöka om, vilket leder till att det kan finnas en fördröjning från att dessa kostnader, och därmed konsumtionen, uppstått tills dess att bidrag betalas ut från staten.

Detta indikerar att det finns en risk att siffrorna ovan är underskattade och skall därmed ses som en försiktig skattning. För att få en indikation om var det övre taket för en skattning av asylsökandes BNP-påverkan i årstakt ligger, kan man räkna på hur stor denna varit om asylsökandes BNP per capita varit samma som övriga befolkningen. Bidraget skulle i så fall varit 1,1 procent i årstakt. Detta är en överskattning, men ger en fingervisning om osäkerheten i det ovan beräknade BNP-bidraget.

För migrationens totala BNP-bidrag, bedöms också en viss fördröjning föreligga. Även om många asylsökande har kommit under sista kvartalet 2015, kommer BNP-effekterna av migrationen rimligtvis att i större grad att synas under 2016. I Migrationsverkets prognos5 för 2016 uppgår exempelvis utgifterna för ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting, samt för bostäder till cirka 41 miljarder kronor. För att sätta beloppet i relation, så motsvarar det ungefär 1 procent av totala BNP.


1 Migrationsverket, Migrationsverkets statistik över antal asylsökande och antal avgjorda asylärenden.

2 Från kommunernas och landstingens räkenskapssammandrag steg 1, 2015.

3 SCB. 2015. Asylsökandes påverkan i NR-systemet. Sveriges ekonomi – Statistiskt perspektiv 4: 18-20.

4 Exempelvis får vuxna ensamstående som bor på boenden som serverar mat en dagersättning på 24 kr/dag och på boenden där mat inte ingår 71 kr/dag.

5 Migrationsverket. 2016. Verksamhets- och utgiftsprognos februari 2016. 4 februari 2016.

Etiketter