På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-04
Nr 2012:116

Författare

Heléne von Granitz

arbetar som analytiker på Försäkrings­kassan.

010-116 91 41

helene.von.granitz@forsakrings­kassan.se

Fakta

Vårdbidrag infördes redan 1964 och ut­betalas till förälder med hemma­varande barn eller ung­domar som på grund av sjuk­dom eller funk­tions­ned­sätt­ning är i behov av sär­skild till­syn och vård. Vid be­döm­ningen av rätt till vård­bidrag be­aktas även mer­kost­nader på grund av barnets sjuk­dom eller funk­tions­ned­sätt­ning. Exempel på mer­kost­nader är för­bruk­ning av inven­tarier i hemmet och kläder på grund av tvätt och extra slitage, rese­kost­nader och läke­medel. Vård­bidrag betalas ut längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Det kan betalas som hel, tre fjärde­dels, halv eller en fjärde­dels för­mån. Hel för­mån utgör 250 procent av pris­bas­beloppet, vilket mot­svarar 107 000 kronor för år 2011. Till familjer med flera barn med funk­tions­ned­sätt­ning kan högre belopp än helt vård­bidrag betalas ut.

När ett vård­bidrag väl be­viljats har det före­gåtts av en tids­kräv­ande process, först inom barn‑ och ung­doms­psykia­trin för att få en diag­nos och sedan pröv­ning hos För­säk­rings­kassan. Det åter­speglar alltså inte när diag­nosen först har upp­märk­sammats.

Bakgrund

En fjärde­dels vård­bidrag in­fördes 1988, vilket med­förde att en ny grupp barn som tidigare inte hade rätt till vård­bidrag nu fick det. Gruppen om­fattade huvud­sak­ligen barn inom diagnos­gruppen psykiska sjuk­domar och syndrom med diagnos­erna ADHD och DAMP, men även sjuk­domar som diabetes och allergi. Tidigare studier lyfter fram att en trolig faktor till ök­ningen av vård­bidrag är en bättre känne­dom om diagnoser som ADHD, DAMP, autism och Aspergers syndrom, vilket i sin tur lett till att fler barn utreds och fler får vård­bidrag.

Psykisk sjukdom:

Allt fler barn får vårdbidrag

Vårdbidrag för psykiska diagnoser har ökat. Ökningen syns för både flickor och pojkar, men pojkarna är betydligt fler. De psykiska diagnosernas del av alla vårdbidrag ökar också.

Tre ungdomar chillar mot en husvägg

Citat: Skillnader mellan flickor och pojkar inom diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom uppmärksammas allt mer.Antalet barn med vård­bidrag har ökat från drygt 43 000 till nästan 47 000 barn mellan 2006 och 2011. Det motsvarar en ökning på 9,2 pro­cent. Två tredje­delar av alla vård­bidrag går till pojkar och de utgör också den största andelen av ök­ningen. Det framgår av en ny rapport från För­säk­rings­kassan.

Även framöver förväntar sig För­säk­rings­kassan en ök­ning av antalet barn med vård­bidrag. I prog­nosen som sträcker sig fram till 2017 berä­knas barn öka ytter­ligare med 18,6 pro­cent till drygt 55 000 barn år 2017.

De psykiska diagnosernas del av vårdbidraget ökar

Andel barn, 0–19 år, med vårdbidrag för Psykiska sjukdomar och syndrom av alla barn med vård­bidrag efter kön, 2006–2012

Stapeldiagram över andel barn, 0–19 år, med vårdbidrag för Psykiska sjukdomar och syndrom av alla barn med vård­bidrag efter kön, 2006–2012

Psykiska sjukdomar och syndrom är den största diagnos­gruppen, som också ökat mest sedan 2006. 60 pro­cent av alla barn med vård­bidrag har denna typ av diagnos. När vi tittar närmare på ny­bevilj­ade vård­­bidrag visar det sig att andelen ökar över tid. År 2011 ny­bevilj­ades drygt 7 000 barn vård­bidrag. 68 pro­cent av dem hade diagnoser som tillhör psykiska sjuk­domar och syndrom. Uppgifter från 2012 visar att ökningen av vård­bidrag för psykiska diagnoser fort­sätter för både flickor och pojkar. Nivån är högre 2012 trots att det bara ingår data till och med november.

Flickor får vårdbidrag senare

Antal nybeviljade vårdbidrag för barn, 0–19 år, inom diagnos­gruppen Psykiska sjukdomar och syndrom, fördelat på kön och ålder, år 2011

Linjediagram över antal nybeviljade vårdbidrag för barn, 0–19 år, inom diagnos­gruppen Psykiska sjukdomar och syndrom, fördelat på kön och ålder, år 2011

Pojkar och flickor beviljas vårdbidrag för psykiska diagnoser i olika utsträck­ning i olika åldrar. För pojkar är det vanligast att vård­bidraget beviljas tidigt i grund­skolan. Flickor beviljas i genom­snitt vård­bidrag senare under sin skol­gång. Det verkar alltså som att pojkars symtom i högre utsträck­ning upp­märk­sammas i början av skol­gången medan flickor upp­märk­sammas i slutet av sin skol­gång.

Snabb ökning av pojkar med vårdbidrag

Andel barn, 0 till 19 år, med vårdbidrag, efter kön, 2006–2011

Linjediagram över andel barn, 0 till 19 år, med vårdbidrag, efter kön, 2006–2011

Skillnader mellan flickor och pojkar inom diagnos­gruppen psykiska sjuk­domar och syndrom upp­märk­sammas allt mer. I en av­hand­ling från 2010 visar Svenny Kopp från Göte­borgs univer­sitet att flickor med tecken på autism eller ADHD ofta fel­tolkas. Av 100 flickor som remitterats till barn­neuro­psyk­iatrisk klinik med anled­ning av svårig­heter med socialt sam­spel med andra och/eller kon­centra­tions­svårig­heter, hade bara en av tio fått sina svårig­heter konsta­terade i form av en korrekt diagnos.

Utvecklingen av vårdbidrag pekar på behov av fler studier om orsak och utveckling av diagnos­gruppen psykiska sjuk­domar och syndrom och anled­ningen till varför denna utveck­ling skiljer sig mellan flickor och pojkar.

Etiketter