På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:10

Författare

Lovisa Sköld

arbetar med eko­nom­isk välfärds­statistik på SCB.

010-479 64 74

lovisa.skold@scb.se

Hans Heggemann

arbetar med eko­nom­isk välfärds­statistik på SCB.

010-479 68 10

hans.heggemann@scb.se

Fakta

Skillnaden mellan ett avdrag och en skatte­redu­ktion

RUT‑ och ROT‑avdraget är egent­ligen inga avdrag. De är skatte­reduk­tioner. Vad är då skill­naden mellan att göra ett avdrag i deklara­tionen och att få en skatte­reduk­tion?

Ett avdrag, till exempel för resor till och från arbetet, innebär att den beskatt­nings­bara för­värvs­in­komsten, det vill säga det belopp som skatten ska beräknas på, minskar och därmed blir också skatten lägre. När det gäller avdrag avgör skatte­satsen och in­komstens storlek hur mycket lägre skatten blir. En person som har hög in­komst betalar en större andel av sin in­komst i skatt än vad en person med låg in­komst gör. Om dessa två personer gör lika stora avdrag får den som har hög in­komst en större sänkning av skatten än den som har låg in­komst.

En skatte­reduk­tion däremot sänker skatten utan att påverka den beskatt­nings­bara för­värvs­in­komsten. Detta innebär att alla som får en skatte­reduk­tion på exempel­vis 1 000 kronor får sin skatt sänkt med 1 000 kronor, oavsett vilken in­komst man har. Det är således ingen fördel att i ett hus­håll välja att låta den person som har högst in­komst ta upp skatte­reduk­tionen i sin deklaration.

I den officiella statistik som finns tillgänglig på www.scb.se redovisas statistik över skatte­reduk­tioner för hus­hålls­arbete, eller RUT-avdrag, på individ­nivå. Redo­visning på hus­hålls­nivå är en special­bear­betning som gjorts till denna artikel.

RUT vanligast efter 85

Allt fler hushåll använder RUT-avdraget. År 2009 hade 170 000 hushåll denna skattereduktion. Det var mer än dubbelt så många som 2008. Uppgifter från Skatteverket visar på en fortsatt ökning år 2010. RUT-avdrag är vanligast bland par med barn och bland äldre ensamstående kvinnor.

Porträtt av gammal leende dam

RUT‑avdraget infördes den 1 juli 2007 och det formella namnet är Skatte­reduktion för hushålls­arbete. Skatte­reduktionen innebär att kostnaden för att köpa hushålls­tjänster sänks med 50 procent. Reduktionen omfattar exempelvis städning, barn­passning samt gräs­klippning och snö­skottning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden.

År 2009 använde 3,5 procent av hushållen skatte­reduktionen. Det var en för­dubbling jämfört med 2008. Den totala skatte­reduktionen för RUT var cirka 750 miljoner kronor, vilket motsvarar en dryg promille av den slutliga skatten. För 2010 var motsvarande skatte­reduktion ungefär 1 340 miljoner, vilket innebär en ökning på nära 80 procent jämfört med år 2009.

Uppgifterna för 2010 är preliminära och kan ännu inte redovisas efter hushållstyp eller inkomst­nivå, men för 2009 är det möjligt.

RUT växer

Total skattereduktion för RUT, 2008–2010

Stapeldiagram över total skattereduktion för RUT, 2008-2010

Uppgifterna för 2010 är Skatte­verkets preliminära siffror.

Användandet av RUT skiljer sig mellan olika typer av hushåll. År 2009 var det nästan tre gånger vanligare att ett samman­boende par med barn hade RUT‑av­drag än att ensam­stående med barn hade det. Bland barn­familjerna var det vanligast att två­barns­familjer gjorde RUT‑av­drag. Det gäller både för samman­boende och ensam­stående föräldrar.

Vanligt bland par med två barn …

Andel hushåll med RUT-avdrag, 2009

Stapeldiagram över andel hushåll med RUT-avdrag efter hushållstyp, 2009

RUT‑avdrag är vanligast i familjer som består av ett samman­boende par med två barn. Bland ensam­stående förekommer RUT‑avdrag oftare hos äldre kvinnor.

Det var ungefär dubbelt så vanligt med RUT‑av­drag bland samman­boende utan barn som det var bland ensam­stående utan barn. Bland ensam­stående över 65 år var det vanligare bland kvinnor än bland män att ha RUT‑av­drag. En orsak kan vara att kvinnorna i denna grupp i genom­snitt är äldre än männen.

… och bland de äldsta

Andel personer med RUT-avdrag efter ålder, 2009

Stapeldiagram över andel personer med RUT-avdrag efter ålder, 2009

Störst andel med RUT-avdrag finns i åldrarna 35‑44 år samt 75 år och äldre.

Om man delar upp personer över 65 år i flera ålders­grupper så är det de äldsta, 75‑84 år och 85 år och äldre, som i störst utsträckning gör RUT‑av­drag. Bland dem under 65 år är det vanligast med RUT‑av­drag i gruppen 35‑44 år.

Medianbeloppet för RUT‑av­drag, vilket betyder mitt­värdet då man sorterat av­dragen efter storleks­ordning, var drygt 2 000 kronor per person. Mer än sex av tio gjorde av­drag på 3 000 kronor eller mindre. Beloppens storlek skiljer sig åt mellan olika åldrar. Personer mellan 35 och 54 år gjorde i allmänhet större av­drag än de som är äldre. Bland de som fyllt 65 år hade sju av tio med RUT‑av­drag en skatte­­reduktion på mindre än 3 000 kronor. Bland dem som är 35‑54 år gjorde varannan person som hade RUT‑av­drag ett av­drag på mindre än 3 000 kronor. Tre av tio i denna grupp gjorde av­drag på mer än 5 000 kronor.

Inkomstens storlek

Sammanräknad årlig förvärvsinkomst i tre inkomstgrupper 2009 i kronor

Hushållstyp25 % lägsta
inkomsterna
50 % mittersta
inkomsterna
25 % högsta
inkomsterna
Sammanboende med barn under 18 år0‑445 000445 000‑735 000735 000‑
Sammanboende utan barn under 18 år0‑350 000350 000‑680 000680 000‑
Ensamstående med barn under 18 år0‑150 000150 000‑330 000330 000‑
Ensamstående utan barn under 18 år0‑130 000130 000‑310 000310 000‑

Tabellen visar hur stor årsinkomsten är i de grupper som i artikeln beskrivs som hushållen med de lägsta, mittersta respektive högsta inkomsterna.

Eftersom RUT är en skatte­reduktion måste man ha en viss inkomst för att kunna ta del av den. Man kan inte få mer i skatte­reduktion än man skulle ha betalat i skatt. Vissa hushåll har för låga inkomster för att kunna använda sig av RUT‑av­draget. Den maximala skatte­reduktionen för RUT och ROT till­sammans är 50 000 kronor per person och år. För att få en så stor reduktion måste man ha betalat minst 50 000 kronor i skatt. För detta krävs en års­inkomst på cirka 250 000 kronor.

När man studerar konsumtion av varor och tjänster i relation till inkomster väljer man ofta att se till hushållets samlade inkomster. Hushållen har här delats in i tre inkomst­grupper för att se hur RUT‑av­draget fördelar sig på hushåll med olika inkomst­nivå. En grupp består av de 25 procent av hushållen som har lägst inkomst, en grupp av de 25 procent som har högst inkomst och en grupp av de 50 procent hushåll som ligger i mitten inkomst­mässigt.

Vanligare med RUT bland hushåll med högre inkomster

Andel hushåll med RUT-avdrag efter inkomstens storlek 2009

Hushållstyp25 %
lägsta
inkomst-
erna
50 %
mittersta
inkomst-
erna
25 %
högsta
inkomst-
erna
Sammanboende med barn under 18 år1,63,815,8
Sammanboende utan barn under 18 år2,93,98,7
Ensamstående med barn under 18 år0,61,55,4
Ensamstående utan barn under 18 år1,22,33,7

Skillnaden mellan hur stor andel av hushåll med låg respektive hög inkomst som gör RUT-avdrag var störst bland barnfamiljerna.

Bland barnfamiljer var det 10 gånger vanligare med RUT‑av­drag i gruppen med de högsta inkomsterna än i gruppen med de lägsta inkomsterna. Bland hushåll utan barn var det ungefär 3 gånger vanligare med RUT‑av­drag i gruppen med högst inkomster än i gruppen med lägst inkomster.

Av den totala skatte­reduktionen för RUT gick 64 procent till den fjärdedel av hushållen som hade högst inkomster i respektive hushållstyp. 7 procent gick till den fjärdedel av hushållen som hade lägst inkomster.

Etiketter