På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-12-10
Nr 2014:77

Författare

Joakim Malmdin

arbetar som enhetschef på SCB.

010-479 49 45

joakim.malmdin@scb.se

Statistikskolan:

Rätt diagram lyfter ditt budskap

Diagrammet är en viktig del av en presentation som bygger på statistik. Vi måste vara noggranna när vi väljer hur diagrammet ska se ut, så att det först och främst lyfter fram de relevanta delarna av den statistik vi vill presentera. Ett väl valt diagram gör läsaren klokare – inte förvirrad på en högre nivå.

Utsnitt av diagram

När vi vill presentera statistik är vi naturligtvis måna om att våra läsare och användare tar till sig innehållet på bästa sätt. Ofta är diagram ett lämpligt hjälpmedel för att på ett tydligt och enkelt sätt presentera statistik. Det första val vi gör är vilken information som diagrammet ska innehålla. Precis som en text behöver fokus och en röd tråd behöver också diagrammet det. Vad är syftet med presentationen? Vad vill vi lyfta fram? Ofta har vi mycket mer data än vad diagrammet behöver innehålla och den första utmaningen är alltså att välja bort. Detta kan mycket väl vara också den största utmaningen med att få till ett bra diagram.

Därefter måste vi välja vilken typ av diagram vi ska ha, vilken typ av diagram som är lämpligt för våra data. Återigen måste vi ta oss en funderare. Vad är det vi vill visa med just detta diagram? Det finns mängder av exotiska diagramtyper, så som spindeldiagram och cirkeldiagram. Men allt som oftast är de grundläggande varianterna; stapeldiagram, histogram och linjediagram de bästa för att förmedla ett tydligt budskap.

Antal förvärvsarbetande i Uppsala, Södermanlands och Dalarnas län, år 2008

I åldrarna 16–74 år, uppdelat efter kön

Exempel på stapeldiagram

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Stapeldiagrammet ger snabb och lättolkad information om förhållandet mellan de grupper som jämförs. Det går oftast snabbare att uppfatta skillnader än i en tabell. I vårt exempel ser man snabbt att antalet förvärvsarbetande i Södermanland och Dalarna är ungefär lika stort och att Uppsala ligger högre samt att fler män än kvinnor är förvärvsarbetande. Stapeldiagrammets uppbyggnad visar på separata kategorier som vi vill redovisa vid ett givet tillfälle. Att staplarna är skilda åt understryker att det inte finns någon koppling, eller fortsättning, mellan de olika staplarna. I exemplet är antalet förvärvsarbetande i Uppsala, Södermanlands och Dalarnas län skilda från varandra. Ett stapeldiagram är för det mesta ganska lätt för läsaren att tolka och vi kan ibland kosta på oss att lägga in en variabel till, som kön i vårt exempel.

Kom bara ihåg att vi ska göra det enbart om det behövs för vad vi vill berätta. Vill vi visa att antalet förvärvsarbetande i Södermanlands och Dalarnas län är färre än i Uppsala län så krånglar vi bara till det om vi också gör separata staplar för kvinnor och män. Vill vi däremot visa att det finns skillnader mellan könen i antal förvärvsarbetande som återfinns både i län med fler och färre förvärvsarbetande ska vi självklart ta med könsaspekten i diagrammet.

Åldersfördelning av förvärvsarbetande i dalarnas län, år 2008

I åldrarna 16−75+ år, efter kön

Exempel på histogram

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Histogrammet visar också data för ett givet tillfälle, men de sammanhängande staplarna pekar på en logisk fortsättning, kontinuitet, av värdena. En befolkningspyramid är ett sorts histogram och det får tjäna som exempel här. Ålder är en så kallad kontinuerlig variabel. I stapeldiagrammet representerar de olika staplarna olika kategorier, som i det föregående fallet där varje kategori utgörs av förvärvsarbetande i ett visst län. Variablerna är med andra ord kategoriska. Med kontinuerliga variabler är det däremot så att vi inte har några naturliga glapp mellan staplarna. Människors livslängd sträcker sig ungefär mellan 0 och 100 år medan människors längd sträcker sig mellan 50 och 200 centimeter. Båda dessa variabler är kontinuerliga och beskrivs väl i ett histogram.

Histogrammets sätt att placera staplarna i direkt anslutning till föregående stapel antyder denna rörelse. Det är alltså ett bra sätt att visa och analysera kontinuerliga variablers fördelning.

Antal sysselsatta i Uppsala, Södermanlands och Dalarnas län, månadsvis, år 2006–2009

I åldrarna 15−64 år, uppdelat efter kön

Exempel på linjediagram

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Linjediagrammet visar istället något som utvecklas över tid. Om vi tittar på antalet sysselsatta i våra tre län så hjälper linjediagrammet oss att se att det är stora skillnaderna mellan månaderna. Varje sommar ökar antalet sysselsatta, vilket förklaras av bland annat sommarjobbande studenter. Det såg vi inte alls när vi tittade på antalet förvärvsarbetande i det första diagrammet. Då var vi tvungna att välja en tidpunkt för våra staplar.

Etiketter