På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-03-03
Nr 2015:89

Författare

Karin Zetterberg Grünewald

arbetar med analyser inom utbild­ning och arbets­marknad på SCB.

010-479 45 31

karin.grunewald@scb.se

Fakta

Trender och prognoser 2014

I Trender och prognoser 2014 presenteras beräkningar över tillgången och efterfrågan på utbildade, med siktet ställt på år 2035. Rapporten innehåller en beskrivning av läget på arbets­marknaden idag och utsikterna för framtiden för 57 olika utbildnings­­grupper. Beräkningarna av den framtida tillgången på personer med olika utbildningar syftar till att visa vad resultatet blir om utbildnings­systemet förblir i stort sett detsamma som idag och om personer väljer och slutför utbildningar på samma sätt och i samma takt som idag.

Beräkningarna av den framtida efterfrågan på utbildade grundar sig på fyra olika delar; den totala sysselsättningen, den framtida näringsgrens­utvecklingen, yrkes­utvecklingen per näringsgren och framtida utbildnings­krav per yrke.

Avsikten med SCB:s beräkningar är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som uppstår om utvecklingen fortsätter i nuvarande banor. Stora skillnader mellan tillgång och efterfrågan kräver stora anpassningar. Inte nödvändigtvis att ett visst antal personer kommer att bli arbetslösa eller att lediga platser inte kommer att tillsättas.

Risk för kraftig personalbrist inom vården

En växande befolkning och allt fler äldre gör att bristen på utbildade inom vård och omsorg kan komma att bli stor. Det gäller särskilt de som har gymnasiekompetens på området. Enligt SCB:s prognos kommer det att saknas så många som 160 000 utbildade år 2035.

Korridor med väggklocka

SCB:s senaste utbildnings- och arbetsmarknadsprognos beskriver utsikterna på arbets­marknaden för olika utbild­nings­grupper de kommande 20 åren. I prognosen pekas vård och omsorg ut som ett område där det finns en över­hängande risk för att till­gången på utbildad arbetskraft inte räcker till.

Citat

Störst brist på vård- och omsorgsutbildade

Skillnad mellan tillgång och efterfrågan år 2035, ett urval av utbild­ningar. Andel av efter­frågan

Diagram: Störst brist på vård- och omsorgsutbildade

Blickar vi tjugo år framåt i tiden gäller det fram­förallt vård- och omsorgs­utbildade på gymnasie­nivå. Det fanns ungefär 217 000 personer med den här utbild­ningen i arbete 2012, och i SCB:s Arbets­krafts­­barometer 2014 bedömde arbets­givarna att arbets­mark­nads­läget är relativt balanserat. Men behovet av personal inom främst äldre­omsorgen beräknas öka kraftigt, sär­skilt efter år 2020 då 40-tal­isterna kommer upp i den mer vård­behöv­ande ålders­gruppen 80 år och äldre.

Samtidigt som behovet av utbildade inom det här området ökar väntas till­gången på arbets­kraft minska. Främst beror det på att intresset för vård- och omsorgs­utbild­ningen inom gymnasie­skolan inte är till­räckligt stort. Om den trenden håller i sig beräknas det komma fler utbildade från komvux än från gymnasie­skolan. Men det totala antalet utbildade räcker inte alls till för att möta den kraftiga efter­frågan. I prognosen är bristen på gymnasialt vård- och omsorgs­utbildade därför kraftig och beräknas uppgå till 160 000 personer 2035.

Ökad efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2035. Vård- och omsorgs­utbild­ning på gymnasienivå

Diagram: Ökad efterfrågan på vård- och omsorgsutbildade

* Underlag saknas för att uppskatta storleken på den eventuella bristen eller överskottet i utgångsläget.

En annan stor yrkesgrupp inom vård och omsorg är sjuk­sköt­erskor. Det fanns närmare 113 000 personer med sjuk­sköt­erske- eller special­ist­sjuk­­sköt­erske­examen i arbete 2012. Arbets­givarna bedömer att det idag är brist på fram­för­allt special­ist­utbildade sjuk­sköt­erskor inom flera inrikt­ningar. I och med att stora pensions­avgångar väntar de närmaste 10–15 åren riskerar bristen också att förvärras på sikt. Över 70 procent av de special­ist­­utbildade sjuk­sköt­erskorna är 45 år eller äldre och de flesta av dem väntas gå i pension fram till 2035. Detta samman­­faller med att efter­frågan på special­ist­sjuk­sköt­erskor ökar inom såväl hälso- och sjuk­vården som äldreomsorgen.

Balanserat läge för grundutbildade sjuksköterskor…

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2035. Grundutbildade sjuksköterskor

Diagram: Balanserat läge för grundutbildade sjuksköterskor

…men brist på specialistutbildade

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till år 2035. Specialistutbildade sjuksköterskor

Diagram: men brist på specialistutbildade sjuksköterskor

* Gäller båda diagrammen: I 2014 års vårbudget angavs en planerad utbyggnad av specialist­sjuk­sköt­erske­utbild­ningen. Om utbygg­naden genomförs kommer till­gången på specialist­sjuk­sköt­erskor öka. Även till­gången på grund­utbildade sjuk­sköt­erskor påverkas. Fler sjuk­sköt­erskor väntas då vidare­utbilda sig, vilket leder till att till­gången på grund­utbildade minskar. Se alternativa till­gångskurvor.

Vid beräkningen av den framtida tillgången på utbildad arbetskraft antas att antalet nybörjare på special­ist­utbild­ningen och andelen som slutför utbild­ningen förblir samma som under de senaste åren. Under dessa för­utsätt­ningar blir det fram­tida nytill­skottet på special­ist­sjuk­sköt­erskor inte till­räckligt stort för att kunna möta både pensions­avgångarna och den växande efter­frågan. Om antalet utbild­nings­platser blir fler kan det påverka den framtida tillgången. I 2014 års vårbudget angavs en planerad utbyggnad av special­ist­sjuk­sköt­erske­utbild­ningen från och med läsåret 2015/16. Men även om utbygg­naden genomförs så kommer den framtida till­gången på special­ist­sjuk­sköt­erskor inte att räcka till för att möta efter­frågan.

Citat

I Arbetskraftsbarometern uppger arbetsgivarna även brist på sjuk­sköt­erske­utbildade på grund­nivå. Men om de senaste årens utbild­nings­mönster kvarstår så ökar till­gången på grund­utbildade sjuk­sköt­erskor, vilket kommer att svara upp mot en växande efter­frågan. Om man jämför med special­ist­utbildade så är fler yngre och pensions­avgångarna blir därför måttliga framöver. Men om special­ist­utbild­ningen byggs ut påverkas även till­gången på grund­utbildade sjuk­sköt­erskor. Fler sjuk­­sköt­erskor väntas då vidare­utbilda sig, vilket i sin tur leder till att till­gången på grund­utbildade minskar och att det kan bli brist även i den gruppen.

En annan utbildningsgrupp som i stor utsträckning arbetar inom hälso- och sjuk­vården är bio­medicinska analytiker. År 2012 fanns det närmare 10 800 med bio­medicinsk analytiker­utbild­ning eller mot­svarande äldre laboratorie­assistentutbildning på arbets­marknaden. Intresset för utbild­ningen har ökat successivt under 2000-talet, liksom antalet utbild­nings­platser. Men trots detta riskerar till­gången på arbets­kraft att minska på sikt. Drygt 75 procent av de bio­medicinska analytiker som idag tillhör arbets­kraften kommer att gå i pension fram till 2035 och antalet nyutbildade väntas inte räcka till för att täcka upp för detta. Än mindre väntas de räcka till för att kunna möta den ökande efter­frågan. Redan idag uppger arbets­givarna viss brist på nyut­examinerade bio­mediciniska analytiker, något som alltså kan komma att förvärras.

Läkare är en av få grupper inom vård och omsorg där det inte kommer att uppstå en brist­situation under de närmaste decennierna. Till­gången och efter­frågan väntas tvärtom möta varandra relativt väl år 2035. Det förut­sätter dock att det fort­sätter vara fler läkar­utbildade som invandrar till Sverige jämfört med de som lämnar landet.

Etiketter