På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:81

Författare

Johan Eklund

arbetar med demo­kratistatistik på SCB.

010-479 45 38

johan.eklund@scb.se

Mikaela Järnbert

arbetar med demo­krati­statistik på SCB.

010-479 42 43

mikaela.jarnbert@scb.se

Fakta

Så gick analysen till

Vi har använt oss av SCB:s val­statistik och Parti­sympati­under­sökning, PSU. I PSU studeras i regel hur stor andel av en grupp, exempel­vis kvinnor, som röstar på respek­tive parti. Nu vänder vi istället på fråge­ställ­ningen och under­söker hur stor andel av ett partis väljare som är kvinnor. På detta sätt kan vi jämföra repre­senta­tionen inom olika grupper.

Analysen har gjorts på folkvalda politiker i kommun­full­mäktig­valen, där den huvud­sakliga delen av Sveriges alla folk­valda politiker återfinns.

Kön, ålder, utbildning:

SD-politikerna mest lika sina väljare

Hur väl politikerna representerar väljarna är ett vanligt tema i diskussioner om demokratin. Vår studie visar att Sverige­demo­kraternas politiker liknar sina sympati­sörer mest när kön, utbild­ning och ålder läggs samman. Största skill­naderna finns hos Miljö­partiet.

Ung, leende kvinna i samtal med äldre man

För det politiska systemet i stort är det naturligt att jämföra politiker­kårens samman­sätt­ning med hela befolk­ningen när man talar om repre­senta­tivitet. Det är också vanligt före­kommande med analyser som gör just den jäm­för­elsen. Men för en enskild folk­vald, och för enskilda partier, är det kanske inte lika själv­klart. Istället kan fokus ligga på de egna väljarna, och i för­läng­ningen på grupper där partierna vill vinna nya röster.

För att undersöka i vilken utsträckning de folkvalda liknar sina väljare har vi valt att studera grupper som ofta är i fokus vad gäller repre­senta­tivitet, nämligen de i politiken under­repre­sen­terade grupperna kvinnor och unga i åldern 18–29 år. För att vidga analysen har vi även tagit med de över­repre­sen­terade grupperna 50–64-åringar och personer med efter­gymnasial utbild­ning. Vi har alltså jämfört till exempel andelen kvinnor bland politikerna i respektive parti mot andelen kvinnor bland partiets sympatisörer.

När dessa faktorer vägs samman och skillnaderna mellan politikerna och sympati­sörerna summeras blir den samman­lagda differensen störst för Miljö­­partiet och Krist­demo­kraterna. Dessa partiers politiker är alltså minst lika sina väljare i det här avseendet. I Miljö­partiets fall beror detta främst på att partiet har en så stor andel unga sympati­sörer att ­under­repre­senta­tionen av unga politiker blir stor. Vad gäller Krist­demo­kraterna ligger förklar­ingen istället bland annat i att partiet har en klart större andel kvinnliga väljare än kvinnliga politiker.

Minst skillnad mellan SD:s politiker och deras väljare

Summerad skillnad för andelen kvinnor, unga 18–29 år, 50–64 år och efter­gymnasialt utbildade mellan politiker och väljare efter parti, procentenheter

Låddiagram över summerad skillnad för andelen kvinnor, unga 18–29 år, 50–64 år och efter­gymnasialt utbildade mellan politiker och väljare efter parti, procentenheter

Citat: I Sverigedemokraternas fall handlar det om en relativt liten skillnad i utbildningsnivå.Minst skillnad finns bland Sverigedemokraternas och Social­demo­kraternas politiker. I Sverige­demo­kraternas fall har det att göra med en relativt liten skillnad i utbild­nings­nivå mellan politikerna och sympati­sörerna, liksom en i samman­hanget liten över­repre­senta­tion av politiker i ålders­gruppen 50–64 år. Social­demo­kraterna har ganska små skill­nader när det gäller unga, kvinnor och efter­gymnasialt utbildade. Däremot är andelen 50–64-åringar klart högre bland politikerna än bland de social­­demo­kratiska väljarna.

Jämför man istället partierna mot hela den röst­­berätt­igade befolk­ningen utifrån ålder, kön och utbild­nings­nivå så är Social­demo­kraternas politiker mest lika befolk­ningen. De flesta partier är, utifrån detta sätt att mäta, mer lika sina väljare än vad de är lika befolk­ningen i stort.

Genom att titta på de tre variablerna kön, utbild­nings­nivå och ålder för sig kan man se var skill­naderna är störst när man jämför partiernas folk­valda med deras sympati­sörer respektive befolkningen.

Vid jämförelser av politikerna med befolkningen finns det också vissa markanta skill­nader mellan partierna. Till exempel har Sverige­demo­kraterna den i särklass största under­repre­senta­tionen av kvinnor bland sina politiker. Å andra sidan ligger partiets politiker nära befolk­ningen vad gäller ålder och utbild­nings­nivå. Om köns­skill­naderna skulle exkluderas i analysen så skulle Sverige­demo­kraterna därför likna befolk­ningen mest. På mot­svarande sätt ligger Miljö­partiet i topp om vi inte tar med skill­naden i andel efter­gymnasialt utbildade.

När det gäller kön når inget parti upp till en lika hög andel kvinnor bland sina kommun­politiker som andelen kvinnor i den röst­berätt­igade befolk­ningen. Miljö­partiet och Social­demo­kraterna har högst andel kvinnliga politiker och kommer därmed närmast, medan Sverige­demo­kraterna sticker ut med den klart lägsta andelen kvinnor bland sina folkvalda.

Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Social­demo­kraterna och Folk­partiet har en majoritet kvinnliga väljare. Om man jämför väljarna med politikerna så är skill­naden störst hos Krist­demo­kraterna eftersom partiet har en låg andel kvinnliga politiker, men en hög andel kvinnliga sympatisörer.

Störst skillnad mellan KD:s politiker och befolkningen

Summerad skillnad för andelen kvinnor, unga 18–29 år, 50–64 år och eftergymnasialt utbildade mellan politiker och befolkningen efter parti, procentenheter

Låddiagram över summerad skillnad för andelen kvinnor, unga 18–29 år, 50–64 år och eftergymnasialt utbildade mellan politiker och befolkningen efter parti, procentenheter

Den åldersgrupp som totalt sett är mest under­repre­sen­terad bland politikerna är de unga, 18–29-år­ingarna. Man kan konstatera att framför allt Sverige­demo­kraterna, och i viss mån Miljö­partiet, har en relativt hög andel unga bland sina kommun­politiker. Inget parti når dock upp till mot­svarande andel unga som finns i den röst­berätt­igade befolkningen.

Trots den unga profilen bland politikerna har Miljö­partiet och Sverige­demo­kraterna, till­sammans med Vänster­partiet, de största skill­naderna mellan de valda och partiets sympati­sörer i den här gruppen. Det beror på att andelen 18–29-åringar bland dessa partiers väljare är ännu högre.

I motsats till de unga finns det gott om politiker i ålders­gruppen 50–64 år. Samtliga partier har en större andel politiker i denna grupp än gruppens andel av den röst­berätt­igade befolk­ningen. Störst skillnad mellan kommun­politikerna och sympati­sörerna ser vi här för Center­partiet, följt av Social­demo­kraterna. Alla partier utom Sverige­demo­kraterna har politiker som är klart högre utbildade än befolk­ningen i stort. Störst andel folk­valda med efter­gymnasial utbildning har Miljö­partiet och Folk­partiet, och det är även dessa partier som i störst utsträck­ning har väljare med efter­gymnasial utbild­ning. Störst skillnad i andel efter­gymnasialt utbildade är det mellan Moderaternas politiker och sympatisörer.

Det finns olika åsikter om hur viktigt det är att uppnå full repre­senta­tivitet bland de folk­valda. Det finns ju även andra sätt att studera politikerna, exempel­vis hur väl de politiska före­trädarna speglar befolk­ningens, eller de egna väljarnas, åsikter. Det är ändå intressant att titta på hur demo­grafin skiljer sig åt mellan de olika partierna när det gäller deras valda och sympatisörer.

Analysen är dock beroende av vilka variabler som tas med och ska inte ses som någon utvärd­ering av enskilda partier. Man hade exempelvis kunnat inkludera den under­repre­sen­terade gruppen utrikes födda. Det är dock inte praktiskt möjligt eftersom analysen berör valda i kommun­full­mäktig­evalen, medan Parti­sympati­under­sök­ningens urval enbart består av röst­berätt­igade i riks­dags­val, det vill säga svenska medborgare. Andelen utrikes födda skiljer sig markant åt beroende på om man studerar röst­berätt­igade i kommunala val, då även utländska med­borgare är röst­berätt­igade, eller riks­dags­val. För andelen kvinnor, andelen med efter­gymnasial utbild­ning samt andelen 18–29-åringar och 50–64-åringar finns det nästan inga skill­nader mellan röst­berätt­igade i kommunala val och riksdagsval.

MP och S har högst andel kvinnliga politiker

Andel kvinnor bland folkvalda och sympatisörer efter parti, år 2010

Liggande stapeldiagram över andel kvinnor bland folkvalda och sympatisörer efter parti, år 2010

* i den röstberättigade befolkningen

Få politiker under 30 år

Andel unga 18–29 år bland folkvalda och sympatisörer efter parti, år 2010

Liggande stapeldiagram över andel unga 18–29 år bland folkvalda och sympatisörer efter parti, år 2010

* i den röstberättigade befolkningen

Stora skillnader i utbildningsnivå

Andel med eftergymnasial utbildning bland folkvalda och sympatisörer efter parti, år 2010

Liggande stapeldiagram över andel med eftergymnasial utbildning bland folkvalda och sympatisörer efter parti, år 2010

* i den röstberättigade befolkningen

Etiketter