På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-06-08
Nr 2016:36

Kontaktperson

Krister Näsén

arbetar med arbets­krafts­under­sök­ning­arna (AKU) på SCB.

010-479 49 08

krister.nasen@scb.se

Intervju:

Så mäter SCB arbetslöshet

Arbetsmarknaden ser väldigt olika ut för inrikes och utrikes  födda. Just därför är det viktigt att kunna mäta arbetslöshet  och sysselsättning i dessa grupper.

Foto på Krister NäsenMed Arbetskraftsundersökningarna (AKU) beskriver SCB utvecklingen på arbets­marknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år. Statistiken, där såväl antal som andel sysselsatta respektive arbetslösa redovisas, står för det officiella arbetslöshetstalet. Den arbetslöshetssiffra som ofta nämns i TV, tidningar och radio kommer från AKU.

– Undersökningen visar det senaste läget på arbetsmarknaden. För politiker är det oerhört centralt, säger Krister Näsén som arbetar med AKU.

Undersökningen genomförs varje månad genom telefonintervjuer. För att få fram deltagare görs ett urval på ungefär 29 500 personer från befolkningsregistret. Det är helt och hållet slumpen som styr vilka som blir valda. För att få en rättvisande bild av läget på arbetsmarknaden måste dock urvalet vara representativt för hur befolkningen ser ut i Sverige. Grunden gäller kön, ålder och var i landet folk bor. Men det är även viktigt att kunna mäta inrikes och utrikes födda.

– I mars var den relativa arbetslösheten bland inrikes födda i åldern 25–54 år 3,1 procent. Det är en annan bild av arbetslösheten än den man brukar få i media. Men bland utrikes födda var motsvarande siffra 16,0 procent. Andelen sysselsatta i den åldern var bland inrikes födda 89,9 procent, medan den bland utrikes födda var 70,0 procent. Arbetskraftsdeltagandet, det vill säga hur många som är tillgängliga för arbete, är däremot ganska lika. Men i och med att det finns dessa stora skillnader mellan grupperna är det relevant att undersöka in- och utrikes födda, säger Krister Näsén.

Metoderna för att få utrikes födda att delta i AKU skiljer sig inte från de som används när det gäller inrikes födda. SCB skickar ut brev, så kallade missiv, till de som valts ut och sedan försöker myndigheten nå dem via telefon för att kunna göra en intervju. Missiven har översatts till flera språk som arabiska, finska, polska och thailändska.

– Svarsfrekvensen ser sämre ut för gruppen utrikes födda än för inrikes födda, särskilt bland de äldre. Språket kan så klart sätta käppar i hjulet, men då har vi möjlighet att ta hjälp av tolkar. SCB anställer även flerspråkiga intervjuare. Har vi intervjuare som är utbildade i AKU och dessutom kan flera språk blir undersökningen mycket lättare att genomföra.

När man tar del av aku är det viktigt att komma ihåg att statistiken inte täcker in alla som för tillfället bor i Sverige. Urvalet till undersökningen baseras på den folkbokförda befolkningen. För att bli folkbokförd ska man ha för avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. För personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det att det krävs ett uppehållstillstånd som gäller minst 12 månader. Många av de som kom till Sverige under höstens stora flyktingvåg har ännu inte fått uppehållstillstånd och räknas därför inte som en del av befolkningen. Just den gruppen utrikes födda ingår alltså inte i AKU och vi vet inte hur sysselsättningen eller arbetslösheten ser ut bland dem.

Intervju: Andreas Rosander

Etiketter