Ränteavdraget, som ingår i rätten att dra av kapitalförluster på skatten, är omdiskuterat. Frågan berör många eftersom tre av fyra hushåll i Sverige har ränteavdrag. Merparten av hushållens samlade räntekostnader kommer från bolån.
Många hushåll har relativt små ränteavdrag. För drygt hälften var beloppet lägre än 6 000 kronor år 2013, alltså under 500 kronor i månaden. För mindre än vart tionde hushåll med ränteavdrag översteg beloppet 2 000 kronor i månaden. Detta är en intressant överblick, men mer intressant är det att studera ränteavdragens storlek för hushåll med olika ekonomisk standard.
Mindre än hälften av hushållen med låg ekonomisk standard hade ränteavdrag mot närmare 90 procent av dem med mycket hög ekonomisk standard. Skillnaden beror på att det bland hushåll med låg ekonomisk standard är mindre vanligt att bo i villa eller bostadsrätt, och att de därmed mer sällan har stora bolån.
Men även bland dessa hushåll finns de som har relativt höga ränteavdrag. Nästan 9 procent av hushållen med låg ekonomisk standard hade ränteavdrag på 500 kronor i månaden eller mer. Motsvarande andel för hushållen med mycket hög ekonomisk standard var 63 procent. Sätts gränsen för ränteavdrag vid 2 000 kronor i månaden är det endast 1 procent av hushållen med låg ekonomisk standard som når upp till den nivån, mot 23 procent av dem med mycket hög ekonomisk standard.
Stora ränteavdrag bland hushåll med högst inkomster
Andel (procent) hushåll med ränteavdrag 2013, efter hushållets ekonomiska standard
| Hushållstyp | Årligt ränteavdrag, kronor |
| 0 | 1-
5 999 | 6 000-
11 999 | 12 000-
23 999 | 24 000- |
| Samtliga | 26 | 39 | 14 | 14 | 6 |
| därav med låg ekonomisk standard | 54 | 37 | 5 | 3 | 1 |
| därav med mycket hög ekonomisk standard | 11 | 26 | 16 | 24 | 23 |
| Sammanboende utan barn | 21 | 44 | 17 | 13 | 5 |
| därav med låg ekonomisk standard | 48 | 40 | 6 | 4 | 2 |
| därav med mycket hög ekonomisk standard | 10 | 29 | 18 | 25 | 19 |
| Sammanboende med barn | 5 | 24 | 20 | 32 | 18 |
| därav med låg ekonomisk standard | 24 | 50 | 12 | 10 | 5 |
| därav med mycket hög ekonomisk standard | 3 | 12 | 11 | 26 | 48 |
| Ensamstående utan barn | 44 | 41 | 9 | 5 | 1 |
| därav med låg ekonomisk standard | 68 | 29 | 2 | 1 | 0 |
| därav med mycket hög ekonomisk standard | 21 | 31 | 17 | 21 | 11 |
| Ensamstående med barn | 18 | 48 | 17 | 13 | 3 |
| därav med låg ekonomisk standard | 36 | 52 | 8 | 4 | 1 |
| därav med mycket hög ekonomisk standard | 5 | 18 | 19 | 31 | 28 |
Nästan hälften, 48 procent, av sammanboende par med barn med mycket hög ekonomisk standard hade minst 24 000 kronor i ränteavdrag 2013.
Med hänvisning till hushållens allt större skulder framförs ofta åsikten att ränteavdraget bör avskaffas eller åtminstone minskas. Ett avskaffande skulle påverka ekonomin för många hushåll. För de med högst ekonomisk standard handlar det som vi sett i många fall om stora belopp, medan det för hushåll som har låg ekonomisk standard oftast handlar om lägre belopp. För många av dessa hushåll utgör ränteavdraget dock en betydande del av den disponibla inkomsten.
Ett av de förslag som förts fram är att inte avskaffa ränteavdraget helt, utan att istället att införa ett tak. Vi ska här visa hur hushåll med olika ekonomisk standard skulle ha påverkats om det 2013 hade funnits ett tak på ränteavdraget på motsvarande 500 kronor per person och månad.
Det totala ränteavdraget 2013 uppgick till 29 miljarder kronor. Ett tak på 500 kronor per person och månad skulle ha minskat det totala ränteavdraget till 7 miljarder. Totalt skulle 29 procent av hushållen ha fått sänkta ränteavdrag. Av de hushåll som har mycket hög ekonomisk standard skulle 57 procent ha påverkats, jämfört med 8 procent av de hushåll som har låg ekonomisk standard.
För ett sammanboende par med två barn och låg ekonomisk standard motsvarade ett ränteavdrag på 12 000 kronor (500 kronor per person och månad) minst 3,8 procent av den disponibla inkomsten. För ett lika stort hushåll med mycket hög ekonomisk standard motsvarade ett ränteavdrag av den storleken högst 1,1 procent av den disponibla inkomsten.
Ekonomisk standard
För att ha låg ekonomisk standard ska man ha en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianvärdet och för att ha mycket hög ekonomisk standard ska man ha en disponibel inkomst som är mer än dubbelt så hög som medianvärdet. År 2013 hade ungefär vart sjätte hushåll, eller 750 000 hushåll, låg ekonomisk standard och 240 000 hushåll hade mycket hög ekonomisk standard.
Exempel på inkomstgränser
för olika hushållstyper 2013,
disponibel årsinkomst: | Låg | Mycket hög |
| Ensamboende | högst 130 000 kr | minst 433 000 kr |
| Ensamstående med 1 barn | högst 198 000 kr | minst 660 000 kr |
| Sammanboende utan barn | högst 197 000 kr | minst 657 000 kr |
| Sammanboende med 2 barn | högst 319 000 kr | minst 1 063 000 kr |
Ett räkneexempel
Ett hushåll som har ett lån på 3 miljoner kronor till en ränta på 2 procent får en årlig ränteutgift på 60 000 kronor, 18 000 kronor i ränteavdrag och därmed en räntekostnad på 42 000 kronor. För det här hushållet skulle ett avskaffat ränteavdrag motsvara en höjning av räntan med ungefär 1 procentenhet. En kombination av stigande räntor och avskaffat ränteavdrag skulle givetvis leda till kraftigt ökade utgifter för hushållen. För hushållet i vårt exempel skulle räntekostnaden per månad, om räntan steg till 6 procent och ränteavdraget avskaffades, öka från 3 500 kronor till 15 000 kronor.