På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-11-29
Nr 2016:75

Författare

Charlotte Samuelsson

arbetar med under­sök­ning­arna av levnads­för­hållanden på SCB.

010–479 48 17

charlotte.samuelsson@scb.se

Fakta: Funktionsnedsättning

Det finns ingen fastslagen definition av funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet (MFD) har därför, utifrån uppgifter som finns i ULF/SILC, valt vilka frågor som ska användas för att här avgöra vilka som ska ingå i gruppen personer med funktions­nedsättning. Gruppen personer med funktionsnedsättning omfattar här personer som har:

  • synsvårigheter
  • nedsatt hörsel
  • nedsatt rörelseförmåga
  • svåra besvär av astma eller allergi
  • svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
  • i hög grad nedsatt aktivitetsförmåga
  • stora problem på grund av dyslexi och/eller dyskalkyli
  • en neuropsykiatrisk diagnos

Sämre ekonomi för personer med funktionsnedsättning

Personer med funktionsnedsättning har det ofta tufft ekonomiskt. Det är till exempel dubbelt så vanligt att de inte har kunnat betala räkningar i tid jämfört med den övriga befolkningen. Det är också betydligt vanligare att personer med funktionsnedsättning inte klarar av en oväntad utgift på 11 000 kronor.

I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) intervjuar vi personer som är 16 år eller äldre. De får svara på frågor om bland annat boende, ekonomi och hälsa. I hälsoavsnittet finns till exempel frågor om syn, hörsel och rörelseförmåga och det är utifrån de intervjuades svar på dessa frågor som vi definierar gruppen personer med funktionsnedsättning. Det är med andra ord inte de intervjuade själva som har svarat att de har en funktionsnedsättning, utan de har istället fått svara på om de till exempel har svårt att se eller höra.

Baserat på svaren bedöms de antingen tillhöra gruppen personer med funktionsnedsättning eller övriga i befolkningen. Med det här sättet att mäta bedöms 35 procent av befolkningen, 16 år eller äldre, ha en funktionsnedsättning. I åldersgruppen 25–64 år, är motsvarande andel 30 procent.

Vanligare att ha ekonomiska problem

I den här artikeln tittar vi närmare på gruppen personer med funktionsnedsättning i åldrarna 25–64 år, en ålder då en majoritet yrkesarbetar, och jämför dem med övriga i befolkningen i samma åldersgrupp.

När man tittar på frågorna som handlar om ekonomi visar det sig att personer med funktionsnedsättning har en sämre situation än andra. Det är till exempel en högre andel i den här gruppen som har haft ekonomiska problem. Det innebär i det här sammanhanget att de, av ekonomiska skäl, har kommit efter med betalningen av till exempel hyran eller telefonräkningen. Bland personer med funktionsnedsättning är det nio procent som haft den här typen av ekonomiska problem de senaste 12 månaderna. I den övriga befolkningen är motsvarande andel fyra procent.

Högre andel har kommit efter med räkningarna

Andel som, av ekonomiska skäl, kommit efter med betalningen av till exempel hyran för bostaden eller räkningar för till exempel el eller telefon de senaste 12 månaderna, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Personer 25–64 år. År 2014–2015.

Diagram: Andel personer som har haft ekonomiska problem

Det är också vanligare att personer med funktionsnedsättning saknar möjlighet att klara av att betala en oväntad utgift på 11 000 kronor inom en månad utan att låna eller be om hjälp. I ålders­gruppen 25–64 år är det 29 procent av personerna med funktionsnedsättning som saknar en sådan kontantmarginal. Det kan jämföras med 16 procent i den övriga befolkningen i samma ålder.

Svårare att klara av oförutsedda utgifter

Andel som inte skulle klara av att inom en månad betala en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Personer 25–64 år. År 2014–2015.

Diagram: Andel som inte skulle klara av att inom en månad betala en oväntad utgift på 11 000 kronor utan att låna eller be om hjälp.

Även när vi tittar på andra livsaspekter visar undersökningen att det finns skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Jämfört med övriga i befolkningen är det till exempel vanligare att personer med funktionsnedsättning bedömer sin hälsa som dålig, att de har svår värk eller sömnbesvär.

Sömnbesvär vanligt bland personer med funktionsnedsättning

Andel som bedömer sin hälsa som dålig, som uppger att de har svår värk respektive att de har sömnbesvär, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Personer 25–64 år. År 2014–2015.

Diagram: Andel som bedömer sin hälsa som dålig, som uppger att de har svår värk respektive att de har sömnbesvär.

Det är också vanligare att personer med funktionsnedsättning bor ensamma. I gruppen med funktionsnedsättning är 26 procent ensamboende, vilket kan jämföras med 18 procent i övriga befolkningen. Undersökningen, som genomfördes 2014 och 2015, säger dock inget om intervjupersonernas sociala nätverk i stort. Man ska därför komma ihåg att uppgiften om ensamboende inte ger hela bilden av en individs familjesituation eller sociala nätverk, som även handlar om relationer med andra än dem man bor tillsammans med.

Högre andel som bor ensamma

Andel som bor ensamma, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Personer 25–64 år. År 2014–2015.

Diagram - Andel som bor ensamma, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen.

Dessa resultat kan bland annat ses i ljuset av hur viktig exempelvis hälsa, ekonomi och familj är för hur många av oss upplever vår livs­situation. I 2009 års SOM-undersökning, som genomförs av SOM-institutet vid Göteborgs universitet, fick de tillfrågade svara på vilken betydelse 21 olika aspekter av livet har för deras personliga välbefinnande.

Nästan alla, 95 procent, bedömde att en bra hälsa är avgörande eller mycket viktig för deras personliga välbefinnande. Samma betydelse tilldelade 92 procent familjen och 75 procent en bra privatekonomi.

Etiketter