På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-02-27
Nr 2013:4

Författare

Charlotte Samuelsson

arbetar med under­sök­ning­arna av lev­nads­för­håll­anden på SCB.

010-479 48 17

charlotte.samuelsson@scb.se

Anna Nyman

arbetar med under­sök­ning­arna av barns levnads­för­håll­anden på SCB.

010‑479 55 94

anna.nyman@scb.se

Fakta

Regeringen har gett SCB i upp­drag att publicera statistik om lev­nads­­för­­håll­­anden bland barn och vuxna med funk­­tions­­ned­­sätt­­ning. Myndigheten för handi­kap­pol­itisk sam­­ord­ning (Handi­sam) har, uti­från de upp­gifter som finns i ULF/SILC och Barn‑ULF, valt vilka frågor som ska användas för att här definiera funk­­tions­­ned­­sätt­ning.

Det finns ingen veder­tagen defini­tion av funk­­tions­­ned­­sätt­­ning. Handisam, Myndig­heten för handi­kap­pol­itisk sam­­ordning, har därför, uti­från de upp­­gifter som finns i ULF/SILC, valt vilka frågor som ska an­vändas för att här av­göra vilka som ska ingå i gruppen personer med funk­­tions­­ned­­sätt­­ning. Efter­som det inte är möjligt att identi­fiera alla funk­­tions­­ned­­sätt­­ningar ingår tro­ligen personer med funk­tions­ned­sätt­ning även i jäm­för­else­­gruppen. Det innebär att an­delen personer med funk­tions­ned­sätt­ning under­­skattas. Det är också sanno­likt att personer med funk­­tions­­ned­­sätt­­ning är över­repre­sen­terade i bort­fallet, på grund av att deras funk­­tions­­ned­­sätt­ning hindrat dem från att delta i intervjun.

Gruppen personer med funk­tions­ned­sätt­ning omfattar här personer som har:

  • nedsatt syn
  • nedsatt hörsel
  • nedsatt rörelse­förmåga
  • svåra besvär av astma eller allergi
  • svåra besvär av ängslan, oro eller ångest
  • hälsoproblem som i hög grad begränsar aktivitet.

Utifrån frågor till föräldern, som intervjuas i ULF/SILC, identi­fieras barn med funk­tions­ned­sätt­ning. Gruppen barn med funk­tions­ned­sätt­ning definieras som de barn där föräldern i ULF/SILC har svarat ”ja” på minst en av följande frågor:

  • Har han/hon astma?
  • Har han/hon adhd, damp eller aspergers syndrom?
  • Har han/hon dyslexi eller dyskalkyli?
  • Har han/hon hörsel­ned­sättning?
  • Har han/hon något annat hälso­problem som på­verkar hans/hennes dagliga liv?

Sämre hälsa med funktionsnedsättning

Dålig hälsa är vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland övriga befolkningen. I åldersgruppen 25-64 år är det 17 procent av personer med funktionsnedsättning som tycker att deras hälsa är dålig jämfört med 1 procent i övriga befolkningen. Ett liknande mönster ser man bland barn.

Man i rullstol på väg att korsa ett övergångsställe

Utifrån Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC) får vi kunskap om vissa grupper med funktionsnedsättning, som till exempel personer med nedsatt syn, hörsel eller rörelseförmåga. Resultat från 2010/11 visar att det finns skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och övriga befolkningen när det gäller deras allmänna hälsa.

Det är exempelvis vanligare att vuxna med funktionsnedsättning bedömer sin hälsa som dålig. I åldersgruppen 25‑64 år är det 17 procent som tycker att deras hälsa är dålig, jämfört med 1 procent bland övriga i befolkningen. Bland personer med fler än en funktionsnedsättning är andelen betydligt högre, 37 procent.

Det är också vanligare att vuxna med funktionsnedsättning har svår värk. I denna grupp är det 40 procent som har svår värk jämfört med 12 procent bland övriga 25‑64‑åringar. Bland de som har flera funktionsnedsättningar är andelen högre, 63 procent. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de har svår värk, såväl i gruppen personer med funktionsnedsättning som bland övriga i befolkningen.

Vanligare med dålig hälsa bland vuxna med funktionsnedsättning

Andel som uppgett att deras hälsa är mycket eller ganska dålig, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Män och kvinnor 25‑64 år. År 2010/11.

Stapeldiagram över andel som uppgett att deras hälsa är mycket eller ganska dålig, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen

Samma mönster kan man se när det gäller sömnbesvär. I gruppen personer med funktionsnedsättning är det mer än dubbelt så vanligt med sömnbesvär jämfört med den övriga befolkningen, 44 respektive 21 procent. Bland dem som har fler än en funktionsnedsättning är andelen högre, 59 procent. Det vanligare att kvinnor uppger att de har sömnbesvär än att män gör det, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.

Sömnbesvär är vanligare bland vuxna med funktionsnedsättning

Andel som uppgett att de har sömnbesvär, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen. Män och kvinnor 25‑64 år. År 2010/11.

Stapeldiagram över andel som uppgett att de har sömnbesvär, bland personer med funktionsnedsättning och övriga i befolkningen

I samband med Undersökningarna av levnadsförhållanden tillfrågas också de som har barn i åldern 10‑18 år om barnen vill delta i en egen undersökning, Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn‑ULF).

Utifrån föräldrarnas svar får vi veta om barnen har vissa funktionsnedsättningar, som till exempel adhd, astma eller hörselnedsättning. I intervjuerna med barnen framgår att de med funktionsnedsättning har sämre hälsa. Det är 78 procent av 10‑18‑åringarna med funktionsnedsättning som upplever att deras hälsa är bra. Det kan jämföras med 87 procent bland övriga barn.

Mer hälsoproblem bland flickorna

Barn med funktionsnedsättning har huvudvärk och ont i magen oftare än övriga barn. 36 procent av barn med funktionsnedsättning har huvudvärk minst en gång i veckan, jämfört med 25 procent bland övriga barn. Även ont i magen är vanligare bland barn med funktionsnedsättning, 23 procent jämfört med 15 procent. Flickor med funktionsnedsättning uppger oftare att de har problem med hälsan. De har i större utsträckning än övriga flickor ont i huvudet och magen varje vecka, medan det inte finns någon större skillnad bland pojkar med funktionsnedsättning jämfört med övriga pojkar. Det är också vanligare att flickor med funktionsnedsättning känner sig trötta under dagarna i skolan en eller flera gånger i veckan och att de har svårt att somna jämfört med övriga flickor.

Sömnbesvär är vanligare bland flickor med funktionsnedsättning

Andel som har svårt att somna minst en gång i veckan, bland barn med funktionsnedsättning och övriga barn. Pojkar och flickor 10‑18 år. År 2010/11.

Stapeldiagram över andel som har svårt att somna minst en gång i veckan, bland barn med funktionsnedsättning och övriga barn

Etiketter
 

Se även

En samlad analys av levnads­för­håll­anden bland personer med funk­tions­ned­sätt­ning finns i Handi­sams år­liga upp­följ­ning av funk­tions­hinders­politiken.

För frågor om funk­tions­hinders­politiken kontakta

Anna Dahlberg, Handisam
08‑600 84 60
anna@handisam.se