På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-10-04
Nr 2017:60

Författare

Therese Landerholm

arbetar med analyser inom utbildning och arbetsmarknad på SCB.

010-479 40 39

therese.landerholm@scb.se

Russell Schmieder

arbetar med analyser inom utbildning och arbetsmarknad på SCB.

010-479 46 81

russell.schmieder@scb.se

Fakta

Analysen om matchning är baserad på personer, 25-64 år, med en högskole- eller universitets­utbildning som är tre år eller längre. För utrikes födda gäller att de ska ha varit bosatta i Sverige i minst fem år för att ingå i studien.

Med ett yrke på matchande nivå avses yrken med krav på högskole­kompetens och chefsyrken. Matchning beräknas genom att förvärvs­frekvensen multipliceras med andel av de förvärvs­arbetande som har ett yrke på matchande utbildningsnivå.

Statistiken kommer från SCB:s Utbildnings­register, RAMS (Register­baserad arbets­marknads­statistik), Yrkes­registret och Arbets­krafts­under­sök­ningarna (AKU).

Sämre matchning på arbetsmarknaden för utrikes födda

Personer som inte arbetar inom yrken som matchar deras utbildning är en outnyttjad resurs på arbetsmarknaden. Andelen som arbetar inom ett yrke på rätt nivå är lägre bland utrikes födda än inrikes födda. Det syns bland lärar- och civilingenjörsutbildade.

Kvinna pekar på världskarta

Matchning på arbetsmarknaden är ett begrepp som används i många sammanhang. Det kan handla om ifall arbetssökande kan möta de lediga jobb som finns eller att mäta i vilken utsträckning individers utbildnings­bakgrund matchar deras yrke. Här kommer vi titta närmare på matchning utifrån utbildning­sbakgrund: hur många arbetar inom yrken som matchar deras utbildningsnivå? Matchning är förknippat med förvärvs­frekvens så vi börjar där.

Nio av tio inrikes födda i åldern 25–64 år med en efter­gymnasial utbildning förvärvs­arbetade och 1 procent var arbetslösa år 2015. Det kan jämföras med utrikes födda med motsvarande ålder och utbildning av vilka 76 procent förvärvs­arbetade och andelen arbetslösa var 6 procent. Bland dem som har en lång efter­gymnasial utbildning, det vill säga minst 3 år, var andelen förvärvs­arbetande utrikes födda kvinnor och män 80 respektive 78 procent. Motsvarande andel för inrikes födda kvinnor och män var 93 respektive 91 procent.

Yrke och utbildningsnivå

Av dem som arbetar, i vilken utsträckning arbetar de inom yrken som stämmer överens med deras utbildning? För att kunna jämföra olika grupper använder vi ett mått för matchning mellan utbildning och yrke. Det visar andelen inom en viss utbildnings­grupp som har ett yrke som matchar utbildnings­nivån. Måttet tas fram genom att multi­plicera förvärvs­frekvensen inom utbildnings­gruppen med andelen som arbetar inom ett yrke som kräver den utbildningsnivå personerna har. Det innebär att måttets storlek påverkas av två faktorer, dels hur stor andel som förvärvs­arbetar, dels hur stor andel av dem som förvärvs­arbetar som gör det inom ett yrke som motsvarar utbildningsnivån. Yrket ska alltså motsvara nivån men inte nödvändigtvis utbildnings­inriktningen. Exempelvis kan en person med lärar­utbildning arbeta inom ett annat yrke som kräver samma utbildningsnivå.

Vi använder måttet för matchning för att titta närmare på civil­ingenjörs­utbildade och lärar­utbildade. Förvärvs­frekvensen hos utrikes födda civil­ingenjörs­utbildade kvinnor var 79 procent. Av dem som arbetade hade 86 procent ett yrke med krav på högskole­kompetens eller ett chefsyrke, vilket räknas som ett yrke på rätt nivå för denna grupp. Multipli­cerar vi dessa uppgifter ser vi att två tredjedelar, 68 procent, av utrikes födda kvinnor med civil­­ingenjörs­utbildning hade ett yrke som nivåmässigt matchade utbildningen. Övriga 32 procent arbetade i ett yrke med lägre utbildningskrav, var arbetslösa eller stod utanför arbetsmarknaden. Matchningen för utrikes födda män med civil­ingenjörs­utbildning var något högre, 70 procent. Andelen som förvärvs­arbetade var lika stor som för utrikes födda kvinnor men andelen som arbetade inom ett matchande yrke var också något högre, vilket innebär att den totala matchningen också blir högre. För inrikes födda kvinnor och män var matchningen väsentligt högre, 93 procent.

Bland utrikes födda kvinnor med lärar­utbildning hade 86 procent ett yrke som nivåmässigt matchade utbildningen. Matchningen för utrikes födda män var något lägre, 81 procent. För inrikes födda kvinnor och män var matchningen högre, 93 respektive 92 procent. Matchningen är alltså högre för utrikes födda lärar­utbildade jämfört med civil­ingenjörs­utbildade och den är högre för inrikes födda än utrikes födda.

Mindre skillnader över tid

Matchningen i dessa två utbildningsgrupper visar på en skillnad mellan utrikes och inrikes födda. Liknande skillnader finns inom flera utbildnings­grupper. Skillnaderna är dock mindre för utrikes födda som bott i Sverige en längre tid och som har en svensk utbildning. Bland utrikes födda lärare med en svensk lärar­utbildning, till exempel, når matchningen upp till samma nivå som för inrikes födda. Men för civil­ingenjörer kvarstår en skillnad oavsett var utbildningen har förvärvats.

Orsaken till dessa skillnader mellan utrikes och inrikes födda är många. En orsak kan vara skillnader i utbildnings­inriktning. Det kan innebära att man är hänvisad till ett yrkesområde med större konkurrens om de lediga jobben. En annan förklaring kan vara att en del utländska utbildningar inte överensstämmer med kraven på den svenska arbets­marknaden. Avsaknad av kontakter och nätverk i Sverige är en annan tänkbar orsak, liksom bristande språk­kunskaper. Det kan också vara så att utrikes födda diskrimineras på arbetsmarknaden.

Oavsett anledning visar resultaten att det finns outnyttjad kompetens på arbetsmarknaden. Det finns utrikes födda med eftergymnasial utbildning vars kompetenser bättre kan tas tillvara genom anställning inom yrken på rätt nivå.

Större andel inrikes födda jobbar inom yrken som matchar utbildningen

Inrikes och utrikes födda kvinnor och män i åldern 25–64 år med civil­ingenjörs­utbildning respektive lärar­utbildning, 2015. Procent

Andel
förvärvs-
arbetande
Andel av
förvärvsarbetande
med yrke som
motsvararutbildning
Matchning
Civilingenjörsutbildade
Utrikes födda kvinnor798668
Inrikes födda kvinnor969793
Utrikes födda män798970
Inrikes födda män959893
Lärarutbildade
Utrikes födda kvinnor929386
Inrikes födda kvinnor969793
Utrikes födda män918981
Inrikes födda män969692

Av lärarutbildade utrikes födda kvinnor förvärvsarbetade 92 procent, av dem var det 93 procent som arbetade inom ett yrke som matchade deras utbildning, vilket ger en matchning på 86 procent. Motsvarande andel för inrikes födda kvinnor är 93 procent.

Etiketter
 

Välfärd

Välfärd framsida

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 3/2017

Lästips

I rapporten Integration – Utrikesföddas matchning på arbetsmarknaden i Sverige  kan du läsa mer om i vilken utsträckning utrikes födda personer har arbete som matchar deras utbildning.

Integration – Utrikesföddas matchning på arbetsmarknaden i Sverige