På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-12-07
Nr 2015:166

Författare

Gabrielle Larsson

arbetar med Arbets­­krafts­under­sök­ningarna (AKU) på SCB.

010-479 40 72

aku@scb.se

Anna Broman

arbetade fram till hösten 2015 med Arbets­krafts­undersök­ningarna (AKU) på SCB.

Fakta

Artikeln bygger på uppgifter från Arbets­krafts­under­sök­ning­arna (AKU) år 2014.

I AKU ställs frågor om frånvaro på grund av olika avtals- och rege­lmässiga skäl så som till exempel semester eller sjuk­från­varo. Frånvaro räknas redan från första timmens frånvaro.

Frånvarande hela veckan: personer som var syssel­satta men som inte arbetade ens en timme under referens­veckan. Från­varande delar av veckan: syssel­satta som arbetat minst en timme under referens­veckan men mindre än den överens­komna/genom­snitt­liga arbetstiden.

Sjukfrånvaro – stora skillnader mellan kvinnor och män

Under 2014 var sysselsatta personer i genomsnitt frånvarande från arbetet mer än en femtedel av arbetstiden. Semester är den vanligaste orsaken. Frånvaro på grund av sjukdom och för att ta hand om barn är vanligare bland kvinnor än bland män. 

Kvinna och barn i säng

År 2014 var 76 procent av befolkningen i åldrarna 16–64 år sysselsatta. Det innebär att de hade en anställning, ett eget företag eller arbetade oavlönat i en hushålls­medlems företag. Att vara sysselsatt behöver däremot inte betyda att man faktiskt arbetar en viss vecka – under en genom­snittlig vecka är ungefär en tredjedel av alla sysselsatta frånvarande antingen hela eller delar av veckan.Citat: 30 timmar per vecka är den faktiskt arbetade tiden i genomsnitt.

Frånvaro kan mätas både i antal frånvarotimmar och i antal personer som är frånvarande. En arbets­vecka är för en sysselsatt person i åldern 16–64 år i genom­snitt knappt 37 timmar lång. Men det innebär inte att man arbetar så länge varje vecka under året. I genom­snitt är en sysselsatt person frånvarande 8 timmar per vecka. Å andra sidan är övertiden drygt en timme per vecka.

En genomsnittlig frånvaro på 8 timmar, nära 22 procent av den överens­komna eller genom­snittliga arbetstiden, kan låta mycket men en stor del av frånvaron beror på semester. Den motsvarar nästan halva frånvaron, eller knappt fyra timmar. Helgdagar som inte infaller under veckoslut motsvarar drygt en timme per vecka utslaget över året. Sjukfrånvaro och frånvaro för att ta hand om barn (föräldra­ledighet och vård av barn) motsvarar vardera drygt en timme per vecka.

8 timmars frånvaro per vecka

Kalendern nedan visar en genomsnittlig arbetsvecka för en sysselsatt person. I kalendern markeras överenskommen/genomsnittlig arbetstid samt hur stor del av tiden som utgörs av frånvaro. Övrig överenskommen arbetstid är faktiskt arbete. Därutöver arbetar man i genomsnitt en dryg timme övertid. I kalendern redovisas arbetsdagarna från 08.00–16.00 alla dagar utom fredag, vilket innebär att tid för lunch inte redovisas i bilden.

Illustration med citat: Kalendern visar en genomsnittlig arbetsvecka för en sysselsatt person.

Faktiskt arbetad tid är den vanligen arbetade tiden – frånvaro + övertid. För en sysselsatt person innebär detta att man i genomsnitt arbetar drygt 30 timmar under en vecka. Den vanligen arbetade tiden är cirka 37 timmar, medan frånvaron är 8 timmar och övertiden drygt 1 timme. Frånvaron kan i sin tur delas upp efter det huvudsakliga skälet till att man var frånvarande.

Sammantaget är den faktiskt arbetade tiden i genomsnitt drygt 30 timmar per vecka. Män arbetar mer än kvinnor. Skillnaden beror både på att män har en längre genomsnittlig arbetstid och att kvinnor har en högre frånvaro än vad män har, men skillnaden mellan könen har minskat över tid.

Antalet frånvarande personer som andel av de sysselsatta är ett annat sätt att redovisa frånvaro. Då ser rangordningen av frånvaroskälen lite annorlunda ut. Semester är även då det vanligaste skälet till frånvaro. Däremot är det näst vanligaste frånvaroskälet helgdagar som inte infaller under ett veckoslut. Det beror på att de flesta sysselsatta berörs om exempelvis julafton infaller på en torsdag.

Personer i olika åldrar har olika frånvaromönster. Unga är i mindre utsträckning än äldre frånvarande för semester och helgdagsledighet. En förklaring till detta är att unga i större utsträckning har sommarjobb, extrajobb vid sidan av studierna eller någon typ av tidsbegränsad anställning. Det innebär att de kvalificerar sig för färre semesterdagar under ett år än någon som arbetar heltid och i vissa fall ges semesterersättningen i form av pengar i stället för ledighet. Dessutom är det få helgdagar under sommaren.

Frånvaro från arbetet ökar med åldern

Genomsnittlig andel frånvarande per vecka efter frånvaroskäl och ålder, 2014. Procent av sysselsatta

Stapeldiagram över genomsnittlig andel frånvarande per vecka efter frånvaroskäl och ålder, 2014. Procent av sysselsatta

*Övriga personliga skäl, arbetsmarknadsskäl samt uppgift saknas.

Även när det gäller sjukfrånvaro och frånvaro för att ta hand om barn är de yngsta frånvarande i låg utsträckning. När det gäller sjukfrånvaro ökar den successivt från 45 års ålder. Vad gäller frånvaro för att ta hand om barn är det istället i åldern 25–44 år, då det är vanligt att ha yngre barn, som störst andel är frånvarande.

Precis som att frånvaron ser olika ut beroende på ålder skiljer sig också mönstret åt mellan män och kvinnor. Detta är särskilt tydligt när det kommer till sjukfrånvaro och frånvaro för att ta hand om barn.

Lägst sjukfrånvaro bland män 35–44 år

Genomsnittlig andel sjukfrånvarande per vecka efter kön och ålder, 2014. Procent av sysselsatta

Stapeldiagram över genomsnittlig andel sjukfrånvarande per vecka efter kön och ålder, 2014. Procent av sysselsatta

För kvinnor är det vanligare med sjukfrånvaro ju äldre man är. Bland män är mönstret ett annat, där är sjukfrånvaron lägst i åldern 35–44 år.

Kvinnor oftare hemma med barn

Genomsnittlig andel frånvarande för att ta hand om barn per vecka efter kön och ålder, 2014. Procent av sysselsatta

Stapeldiagram över genomsnittlig andel frånvarande för att ta hand om barn per vecka efter kön och ålder, 2014. Procent av sysselsatta

Frånvaro från arbetet för att ta hand om barn är vanligare bland kvinnor än män. För kvinnor är det vanligast i åldern 25–34 år och för män i åldern 35–44 år.

Kvinnor är i större utsträckning än män frånvarande på grund av sjukdom och för att ta hand om barn. Men skillnaderna varierar beroende på vilken åldersgrupp som undersöks. För personer mellan 16 och 24 år är skillnaderna mellan könen till exempel relativt små.

När det gäller sjukfrånvaro är det bland kvinnor vanligare med sjukfrånvaro ju äldre man är. Sjukfrånvaron är lägst i åldersgruppen 16–24 år och högst i gruppen 55–64 år. Bland män däremot är sjukfrånvaron som lägst i åldersgruppen 35–44 år. De är alltså i mindre utsträckning än både yngre och äldre män frånvarande på grund av sjukdom. Precis som bland kvinnor är andelen sjukfrånvarande bland män som högst i åldersgruppen 55–64 år. Sjukfrånvaron är dock högre bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper.

Äldre sjukfrånvarande längre perioder

Genomsnittlig andel sjukfrånvarande per vecka efter kön och ålder och frånvaro hela eller delar av veckan, 2014. Procent av sysselsatta

Stapeldiagram över genomsnittlig andel sjukfrånvarande per vecka efter kön och ålder och frånvaro hela eller delar av veckan, 2014. Procent av sysselsatta

Att vara frånvarande en del av veckan pga. sjukdom är bland kvinnor ungefär lika vanligt i alla åldrar medan det bland män minskar med åldern.

Kvinnor hemma med barn längre perioder

Genomsnittlig andel frånvarande för att ta hand om barn per vecka efter kön, ålder och frånvaro hela eller delar av veckan, 2014. Procent av sysselsatta

Stapeldiagram över genomsnittlig andel frånvarande för att ta hand om barn per vecka efter kön, ålder och frånvaro hela eller delar av veckan, 2014. Procent av sysselsatta

När det gäller frånvaro för att ta hand om barn är det framför allt frånvaro under hela veckan som är vanligare bland kvinnor än bland män. För kortare frånvaro är skillnaden mellan könen mindre.

Frånvaro för att ta hand om barn är också vanligare bland kvinnor än bland män. En åldersuppdelning visar att det bland män är som vanligast i åldersgruppen 35–44 år då nära 6 procent är frånvarande hela eller delar av veckan av detta skäl. Bland kvinnor är det istället vanligast i åldern 25–34 år där nära 15 procent är frånvarande för att ta hand om barn. Att frånvaro för att ta hand om barn är vanligast i olika åldrar bland kvinnor och män kan bero på att män i genomsnitt är ett par år äldre än kvinnor då de får barn.

Citat: Kvinnor är i större utsträckning an män frånvarande på grund av sjukdom och för att ta hand om barn.

För att förklara varför frånvaromönstret i olika åldersgrupper ser olika ut för kvinnor och män kan frånvaron delas in efter om man är frånvarande hela veckan eller en del av veckan. Att vara frånvarande en del av veckan på grund av sjukdom är bland kvinnor ungefär lika vanligt i alla åldersgrupper, medan det bland män minskar med åldern och är som lägst i åldersgruppen 55–64 år. Att vara frånvarande hela veckan på grund av sjukdom ökar successivt och redan från 25–34 års ålder bland kvinnor medan ökningen kommer först från gruppen 45–54 år bland män. Sammantaget gör detta att den totala sjukfrånvaron ökar för varje åldersgrupp bland kvinnor medan det bland män totalt sett är lägst sjukfrånvaro i åldern 35–44 år.

När motsvarande indelning görs av frånvaro för att ta hand om barn blir det tydligt att det är frånvaro under hela veckan som förklarar den stora skillnaden mellan kvinnor och män. När det gäller kortare frånvaro är skillnaden mellan könen mindre, även om också denna typ av frånvaro är något högre bland kvinnor. En förklaring till detta är sannolikt att skillnaden ­mellan könen i uttag av tillfällig föräldrapenning, VAB, är mindre än skillnaden i uttag av ­föräldraledighet som ofta sker under längre perioder.

Etiketter