På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-03-06
Nr 2017:14

Författare

Viveca Palm

arbetar på SCB och är medlem i den expertgrupp med statistikbyråer som stöttar FN i att utforma den globala uppföljningen.
010-479 42 19
viveka.palm@scb.se

Statistik för en hållbar utveckling

Ingen ska vara fattig eller hungrig och all diskriminering av kvinnor ska avskaffas. Det är några saker som FN vill uppnå med Agenda 2030 och de 17 målen för en hållbar utveckling.

Bild på de globala målen

Vid ett FN-möte hösten 2015 antog världens ledare 17 globala mål och Agenda 2030. Sverige är ett av de länder som har skrivit under på att arbeta för en hållbar utveckling i FN:s regi.

De globala målen tog vid efter Milleniemålen, och tar sikte mot år 2030. Till de frågor som ingick i Milleniemålen om hur de allra fattigaste ska få mat, vatten, utbildning och hälsovård, har nu lagts mål som bland annat täcker in jämlikhet, miljö och fred. Målen ska vara universella och relevanta för alla länder. För vart och ett av de 17 målen finns specifika delmål, totalt 169 stycken, och utvecklingen ska följas med hjälp av cirka 230 indikatorer. Indikatorerna ska vara utvalda och väldefinierade mätserier som ska visa åt vilket håll utvecklingen för varje delmål går. Till exempel är antalet skadade och dödade i vägtrafiken en indikator som kan användas för att följa upp delmålet om en säkrare trafikmiljö som ett sätt att främja befolkningens hälsa.

Av de 230 indikatorerna bedöms cirka en tredjedel vara baserade på väletablerade och harmoniserade metoder som används i stora delar av världen. En tredjedel av indikatorerna är definierade men ännu inte tillgängliga globalt och ytterligare en tredjedel är i behov av mer arbete för att kunna bli jämförbara.

Det varierar mellan olika områden hur mycket statistik som redan finns tillgänglig. Exempelvis finns relativt god tillgång på data för områdena hälsa och ekonomi medan det är sämre ställt med harmoniserade data för att följa upp mål inom jämställdhet och miljöområdet.

Uppföljning av målen kommer att ske både på nationell nivå, där varje land följer sin utveckling, och på global nivå där FN följer upp utvecklingen. För Sveriges del täcker de nya målen in frågor där vi redan har planer och strategier, till exempel folkhälsomålen och nollvisionen inom trafikområdet. Där kommer Sverige alltså att följa upp utvecklingen både mot de globala målen och vad som står i landets egna mål.

FN har publicerat en första rapport med exempel på statistik för de globala indikatorerna, och Eurostat och OECD har inspirerats av målen och delmålen och gjort egna publiceringar inom området baserat på vad de redan har tillgängligt i sina databaser.

Eurostat visar i rapporten Sustainable development in the European Union aktuell statistik för EU-länderna när det gäller de globala målen. Ett av målen är jämställdhet, och där finns bland annat följande delmål:

  • avskaffa alla former av diskriminering av flickor och kvinnor
  • avskaffa alla former av våld mot flickor och kvinnor
  • avskaffa skadliga sedvänjor som barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning.

Ett annat delmål är att kvinnor ska ha fullt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. En indikator på detta är andelen kvinnor i de nationella parlamenten. I dagsläget ligger genomsnittet för EU på 29 procent, men det varierar mellan 46 procent i Sverige och 10 procent i Ungern.

För Sveriges del finns områden där vi redan kommit långt, medan det är mycket som återstår inom andra områden. Ett exempel bland de senare är våld. Här finns delmål inom området jämställdhet, exempelvis att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. Inom området fredliga och inkluderande samhällen finns del-målet att avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt.

Genom Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning finns uppgifter om hur vanligt det är att utsättas för olika typer av brott. Uppgifterna bygger inte på polisrapportering, utan istället frågar man människor i åldrarna 16–79 år om de blivit utsatta för brott. Undersökningen visar att 1,5 procent av kvinnorna och 2,5 procent av männen utsattes för misshandel under 2015. Det motsvarar cirka 150 000 personer i befolkningen. Andelarna varierar mellan olika åldrar, unga är utsatta i större utsträckning och äldre i mindre utsträckning. Undersökningen innehåller också uppgifter om utsatthet för sexualbrott. Kvinnor är mer utsatta för sexualbrott än män, år 2015 utsattes 0,4 procent av männen och 3,0 procent av kvinnorna för sexualbrott. Totalt i befolkningen motsvarar detta cirka 129 000 personer, och även här är unga mer utsatta än äldre. Frågan om hur detta våld kan förebyggas är en viktig del av Sveriges möjligheter att nå agendans mål.

Andel kvinnor i parlamentet – en indikator på jämställdhet

Andel kvinnor i det nationella parlamentet, EU-länderna, år 2016

Diagram Andel kvinnor i parlament

En indikator inom de globala målen är andel kvinnor i de nationella parlamenten. År 2016 låg genomsnittet för EU28 på 29 procent. Andelen varierade mellan 46 procent i Sverige och 10 procent i Ungern.

Utsatthet för våld – mått på jämställdhet och fredliga samhällen

Andel av Sveriges befolkning 16–79 år som utsattes för misshandel respektive sexualbrott, efter kön. År 2005–2015

Diagram Utsatthet för våld

I de globala målen ingår att avsevärt minska alla former av våld. År 2015 utsattes 2,5 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna i Sverige för misshandel. 3 procent av alla kvinnor utsattes för sexualbrott, jämfört med 0,4 procent av männen.

Etiketter