På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-09-04
Nr 2014:49

Författare

David Lööv

arbetar med konjunk­tur­­statistik för industrin på SCB.

010-479 47 71

david.loov@scb.se

Fakta

Industrins orderingång och om­sätt­ning in­går till­sammans med tre andra statistik­produkter i en större under­sökning som går under namnet Kon­junk­tur­statistik för industrin och som belyser kon­junk­turen i den svenska industrin, såväl totalt som upp­delat på branscher. Genom statistiken över order­ingången kan vi visa produk­tions­behovet inom industrin under den närmsta tiden. En viktig sak att ha i åtanke är dock att en order inte alltid måste resultera i produk­tion, efter­som den kan dras till­baka. En orders produk­tions­period kan också variera väldigt mycket, fram­förallt mellan branscher, från i princip direkt produk­tion och leverans till mång­åriga projekt.

Statistik över orderingång ger bild av krisen

Under hösten 2008 drabbades stora delar av världen av den största ekonomiska krisen sedan 1930‑talet. Den efter­följande låg­konjunk­turen drabbade i stort sett hela den svenska ekonomin, men olika branscher olika hårt. Ett halvt decennium efter krisens utbrott kan vi genom statistiken över industrins orderingång få en bild av krisens faser och hur den slog mot olika branscher inom den svenska till­verk­nings­industrin.

Svetsare i arbete

Den ekonomiska krisen som startade 2008 hade sitt ursprung på den amerikanska bostads­marknaden och spred sig snabbt över världen, från finans­marknaderna till den reala ekonomin. Sverige som är en liten och export­beroende nation påverkades kraftigt av låg­konjunk­turen som följde. Framför allt den svenska till­verk­nings­industrin drabbades hårt.

Under de senaste decennierna har ekonomin i Sverige präglats av en växande tjänste­sektor. Trots det är till­verk­nings­industrin fort­farande mycket betydelse­full och stod 2013 för knappt 20 procent av svenskt närings­livs föräd­lingsvärde.

Ett sätt att se hur denna viktiga del av svensk ekonomi påverkades av krisen är att undersöka hur industrins order­ingång utvecklats. SCB:s statistik för Industrins order­ingång bygger på en urvals­under­sökning med drygt 2 000 företag, i olika branscher och olika storleks­klasser, som varje månad rapporterar in order­uppgifter uppdelat på hemma­marknad och export­marknad. Order­uppgifterna ger en intressant indikation om hur stor efter­frågan är på svenska industri­produkter i framtiden och därmed en finger­visning om den framtida konjunkturen inom industrin.

Krisen olika svår för olika branscher

Den svenska tillverkningsindustrin består av branscher med företag som tillverkar väldigt olika produkter. En låg­kon­junktur slår därför väldigt olika mot olika branscher. I diagrammet nedan redovisas hur order­ingången har utvecklats sedan år 2005 uppdelat på fyra av industrins huvud­grupper. Huvud­grupperna, de så kallade MIG-grupperna, Main Industrial Groupings på engelska, består av olika branscher som till­verkar olika produkter, men som påminner om varandra i konsumtions­mönster och därför ofta påverkas på ett likartat sätt av konjunk­turens svängningar.

Ett exempel kan vara livsmedel och läkemedel som vid en första anblick är väldigt olika produkter men som har liknande konsumtions­mönster, de köps och förbrukas direkt till skillnad från till exempel ett fartyg vars inköp och förbruk­ning är betydligt mer lång­siktigt. Livsmedel och läkemedel hör alltså hemma i olika branscher men ingår båda i huvud­gruppen Industri för icke varaktiga konsumtionsvaror.

Orderingång till industrins huvudgrupper, kalenderkorrigerat och säsongrensat

Index 2010=100

Linjediagram över orderingång till industrins huvudgrupper, kalenderkorrigerat och säsongrensat

I diagrammet ovan redovisas index över fyra huvud­gruppers order­ingång från 2005 fram till juni 2014. Indexet är korrigerat för säsongs­mönstrens effekter på efter­frågan. Om man granskar diagrammet så ser man att order­ingången för varaktiga konsum­tions­varor och investerings­varor låg på en hög nivå fram till slutet av 2007. Det var också de branscherna som föll mest när krisen och låg­konjunk­turen slog till. Tittar man noga så ser man att order­ingången föll i de två huvud­grupperna redan i slutet av 2007 och början av 2008, alltså innan den 15 september 2008, då investment­banken Lehman Brothers föll och den så kallade finanskrisen bröt ut.

Det kan förklaras av att oron på amerikanska och europeiska bostads­marknader som orsakade finans­krisens definitiva utbrott påverkade konjunk­turen för industrins export­marknader redan då. Även insats­varornas order­ingång minskade tydligt hösten 2008, men inte lika kraftigt, och ligger likt industrin för invest­erings­varor och industrin för icke varaktiga konsum­tions­varor numer på en lägre nivå än innan krisens utbrott. Order­ingången till icke varaktiga konsum­tions­varor påverkades däremot inte nämnvärt av låg­konjunkturen.

Detta ger en bild av hur konsumtions­mönster skiljer sig åt mellan olika varu­grupper och olika konjunktur­lägen. Efter­frågan på invest­erings­varor, där till exempel motor­fordon, maskin­industri och övrig transport­medels­industri ingår och där en order baseras på lång­siktig planering och ofta belånad finans­iering, var svängig men hög under mitten av 2000-talet till slutet av 2007, då ekonomin fortfarande andades optimism.

När väl krisen slog till drabbades många branscher inom invest­erings­varu­industrin hårt.

Däremot tenderar efterfrågan av icke varaktiga konsumtions­varor, som konsumeras omedelbart och där varor som livs­medel, kläder och medicin ingår, vara relativt okänslig för upp- och ned­gångar i konjunk­turen. Forskning om våra konsum­tions­mönster visar att konsum­tionen av varaktiga varor, som invest­erings­varor, insats­varor och varaktiga konsum­tions­varor är betydligt mer svängig än för varor som konsumeras direkt.

Konsumtionen av icke varaktiga varor visar sig till och med variera mindre än inkomsterna vilket kan förklara att trots den ekonomiska nedgången, som påverkar människors inkomster, så låg efterfrågan på icke varaktiga konsum­tions­varor relativt konstant. Varor som mat och medicin tillhör ju våra mest grund­läggande behov och priori­teras rimligtvis i sämre tider. Vi äter helt enkelt inte så mycket mer mat i hög­konjunktur än i låg­konjunktur.

Bilindustrin känslig för konjunkturen

Bland industrins delbranscher var motorfordons­industrin en av de branscher som drabbades hårdast av krisen, i Sverige såväl som i USA och övriga Europa. Just motor­fordons­industrins utveck­ling brukar av flera anled­ningar få mycket upp­märk­samhet, inte bara i Sverige. Det är en industri­gren som syssel­sätter många människor både direkt och indirekt och dessutom ses ofta bil­märken mer eller mindre som national­klenoder med starka emotionella band till nationen.

Motorfordonsindustrin ses också som en god konjunktur­indikator. Förklaringen till det är att när konjunk­turen är god är människor och företag benägna att låna och investera i nya bilar och fordon, medan man under sämre tider gärna skjuter på den typen av investeringar.

Som delbransch har motorfordons­industrin länge varit, och är fortfarande, den bransch som bidrar mest till den svenska industrins totala order­ingång. Lägger vi dessutom till alla under­leveran­törer som levererar till motor­fordons­industrin blir betydelsen än större. Under första halvan av 2000-talet stod motor­industrin ensamt för mellan 14 och 16 procent av industrins totala order­ingång i kronor. Från 2007 till 2009 föll order­ingången till bil­industrin med 50 procent vilket gjorde att den under en period inte längre var den största order­branschen i svensk industri.

De tre branscherna med störst andel av total orderingång

Stapeldiagram över de tre branscherna med störst andel av total orderingång

Säsongrensade indextal över orderingång till de tre branscher med störst andel av total orderingång

Index 2010=100

Linjediagram över säsongrensade indextal över orderingång till de tre branscher med störst andel av total orderingång

I diagrammen ovan visas de tre branscher som hade störst andel av industrins totala order­ingång under tre valda år samt en längre index­serie över order­ingången till de tre branscherna. Diagrammen ger en bild över hur konjunk­tur­beroende de tre branscherna är. Motor­fordons­industrin och övrig maskin­industri har ett väldigt lik­artat konjunk­tur­mönster medan livs­medels­industrin har legat på ungefär samma nivå oavsett konjunktur. Motor­fordons­industrin har historiskt varit den bransch som har haft störst andel av den totala industrins order, men i och med den djupa låg­konjunktur och osäkerhet som finans­krisen medförde var order­ingången under 2009 större till den mindre konjunk­tur­känsliga livs­medels­industrin. Skiftet i toppen var dock kort och motor­fordons­industrin var återigen under 2013 och början av 2014 den bransch som har störst andel av den totala industrins order­ingång, om än inte på samma nivåer som innan krisen.

Etiketter