På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-27
Nr 2013:44

Författare

Cecilia Westström

är rådgivare på Verks­ledningen på SCB.

010-479 46 40

cecilia.weststrom@scb.se

Statistikskolan:

Procent och procentenheter
– liten förändring blir stor

Om vi blandar ihop procent och procent­enheter kan konse­kvens­erna bli stora. Från valet 2010 till november 2012 har både Moderaterna och Center­partiet förlorat ungefär 2 procent­enheter i väljar­stöd. För Centern innebär det 33 procent av väljarna, men bara 7 procent för Moderaterna.

Närbild på procentknappen på en kalkylator

När man talar om förändringar mellan olika tal använder man ofta begreppen procent och procent­enheter. Många tycker att det är svårt att hålla isär begreppen, men det kan bli verkligt miss­ledande om man blandar ihop dem.

Det finns inte några absoluta regler för när man ska använda procent eller procent­enheter. Grund­regeln är dock att använda sig av procent­enheter när man talar om föränd­ringar av procent­tal eller skill­nader mellan procent­tal. I de flesta andra fall är det procent som gäller.

Ett lämpligt exempel för att visa på skillnaden i använd­ning av procent och procent­enheter är att titta på val­resultat och opinions­mät­ningar, i detta fall SCB:s Parti­sympati­under­sökning.

Procent är ett ord som härstammar från latin och betyder hundra­del. Alltså är 1 procent en hundra­del av det hela som man utgår från. Procent är bra att använda för att uttrycka hur stor del något är av en helhet och jämföra det med något annat.

När vi tittar på valresultat talar vi om hur många procent av rösterna som ett parti har fått. Detta räknas fram genom att ta antal personer som röstat på ett visst parti och dividera detta antal med totala antalet röster.

Valresultatet vid det senaste riksdagsvalet, 2010. Procent

PartiAndel
röster
Socialdemokraterna30,7
Moderaterna30,1
Miljöpartiet7,3
Folkpartiet7,1
Centerpartiet6,6
Sverigedemokraterna5,7
Kristdemokraterna5,6
Vänsterpartiet5,6
Övriga partier1,4

Eftersom dessa tal är andelar av en helhet blir summan av andel­arna (procent­talen) för alla partier 100 procent.

När SCB redovisar hur många som stöder ett visst politiskt parti vid en viss tidpunkt i Parti­sympati­under­sök­ningen (PSU) använder vi också procent. Om vi till exempel tittar på hur röst­fördel­ningen skulle sett ut vid ett riks­dags­val i november 2012 så hade Moderat­erna fått 28,1 procent av rösterna och Center­partiet 4,4 procent.

Moderaterna28,1
Centerpartiet4,4

Procentenheter är skillnaden mellan två procenttal. Man beräknar dessa genom att beräkna diffe­rensen mellan det andra och det första procenttalet.

Procenttal 2 ‑ Procenttal 1 = Skillnaden i procent­enheter

Vill man se hur stödet för partierna utvecklas mellan två olika tid­punkter använder man ofta procent­enheter. Då är det lättare att följa utveck­lingen för olika partier utan att väga in att de är olika stora. Om vi vill se Moderat­ernas utveckling mellan valet 2010 och PSU november 2012 tar vi således:

28,1 procent ‑ 30,1 procent = ‑2,0 procent­enheter

Procentenheter fungerar alltså bra när man vill beskriva föränd­ringar mellan olika partier och se på vinnare och förlorare. Men det är här som det kan bli proble­matiskt om man slarvar med begreppen.

Går vi tillbaka till exemplet med Moderaterna och Center­partiet så är det ju ingen större skillnad i hur många procent­enheter som partierna har förlorat; ‑2,0 för Moderat­erna och ‑2,2 för Center­partiet. Tittar vi däremot på hur många procent respektive parti har förlorat så blir det helt andra siffror och betyd­ande skill­nader. Ett partis föränd­ring i procent utgår inte från hela väljar­kåren utan från den andel som vid det första till­fället röstade på partiet. Föränd­ringen divideras med denna ursprung­liga andel och för de två partierna i exemplet får vi då följande föränd­ringar i procent:

Moderaterna‑2,0/30,1 = ‑7 %
Centerpartiet‑2,2/6,6 = ‑33 %

Som vi ser så blir det ju i dessa fall stora konse­kvenser om vi blandar ihop procent­enheter och procent. Det är inte så stora skill­nader i antal väljare som har lämnat Center­partiet och Moderat­erna, men föränd­ringen i procent blir väldigt olika beroende på stor­leken på partiet. I valet 2010 fick Center­partiet 6,6 procent av väljarnas röster och enligt Parti­sympati­under­sök­ningen för november 2012 har de alltså tappat en tredje­del av sina väljare (33 procent). För Moderat­erna som fick 30,1 procent av rösterna vid valet 2010, så innebär tappet på 2,0 procent­enheter att de har förlorat 7 procent, eller mindre än var tionde, av sina väljare vid Parti­sympati­under­sök­ningen i november 2012.

Få procentenheter kan bli många procent

Väljarstöd för Moderaterna respektive Centern vid valet 2010 och i Parti­sympati­under­sök­ningen (PSU) i november 2012, i procent

Stapel- och cirkeldiagram över väljarstöd för Moderaterna respektive Centern vid valet 2010 och i Partisympatiundersökningen (PSU) i november 2012, i procent

Den lilla minskningen i procentenheter blir för Centern en stor minskning i procent, eftersom minsk­ningen utgör en stor del av Centerns väljarstöd. För Moderat­erna blir samma minskning i procent­enheter inte lika stor, i procent räknat.

Etiketter