På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:83

Författare

Gunhild Graseman

arbetar som analytiker vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

08-785 50 61

gunhild.graseman@lansstyrelsen.se

Fakta

Medborgarundersökningen 2013 är en enkätstudie som undersöker attityder hos invånarna i Stockholms län. Undersökningen genomfördes av SCB på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län och omfattar ett urval av 8 000 personer i åldern 18–85 år, vilka besvarat frågor om hur de tycker att det är att bo, leva och verka i länet. Undersökningen genomfördes under februari–april 2013 och nådde en svarsfrekvens på 52 procent.

Stockholmarna trivs trots bostadsbrist

Trots bostadsbrist och höga boendekostnader trivs de allra flesta stockholmare både med sitt boende och överlag med det liv de lever. Samtidigt upplever många att länets trafiksituation är problematisk och problem med buller, luftföroreningar och nedskräpning är förhållandevis vanliga i den offentliga miljön.

Linjediagram med ett stiliserat Stockholm som bakgrund

Drygt nio av tio invånare i Stockholms län är på det hela taget nöjda med det liv de lever och var tredje ser sig till och med som mycket nöjd. Detta trots att befolk­ningen i Stock­holms län växer mer än övriga regioner i landet, vilket leder till ett ökat tryck på nya bostäder sam­tidigt som allt fler människor och transporter ska samsas på vägar och spår.

Stockholm växer både i antal människor och som andel av Sveriges totala befolk­ning. Jämfört med hur det såg ut 1980 så har befolk­ningen ökat med 600 000 invånare och gått från 18 till 22 procent av rikets totala befolk­ning. Omkring år 2030 väntas var fjärde svensk göra det var fjärde för­skole­barn gör redan idag – bo i Stock­holms län. Som jäm­förelse utgjorde Västra Götaland såväl 1980 som 2012 17 procent av Sveriges befolk­ning sam­tidigt som Skåne har haft en måttlig ökning från 12 till 13 procent. Båda regionerna har vuxit med drygt 200 000 invånare vardera.

Ökat glapp mellan befolkningsökning och bostadsbyggande

Tillskott av bostäder och befolkningsökning i Stockholms län 1975–2012

Linjediagram över tillskott av bostäder och befolkningsökning i Stockholms län 1975–2012

Klicka på diagrammet för en större version.

Av Stockholms läns cirka en miljon bostäder ­består en fjärde­del av ägande­rätter (huvud­sak­ligen små­hus) och rest­er­ande är jämnt för­delade mellan hyres­rätter och bostads­rätter. Nästan alla länets kommuner be­dömer att det råder bostads­brist i kommunen och samtliga påtalar brist på hyres­rätter, främst mindre bostäder som ettor och tvåor. Det mesta tyder också på att bostads­bristen kommer att bestå. Länet beräknas, enligt Läns­styr­elsens rapport "Läget i länet", behöva ett till­skott på 300 000 bostäder till 2030, alltså 16 000 bostäder per år. De senaste åren har det genom­snitt­liga till­skottet varit betydligt lägre och legat runt 10 000 bostäder per år.

Invånarna själva har delade meningar om den framtida boende­situa­tionen i länet. Tre av tio tror att den kommer att vara värre om 10–15 år jämfört med idag. Nästan lika många tror att det blir bättre, medan fler­talet gissar att situa­tionen kommer att förbli i stort sett oför­ändrad. Jämfört med 2011 har pessimist­erna ökat på optimist­ernas bekostnad.

Äldre mest nöjda med sitt boende

I vilken grad invånarna i Stockholms län trivs med sitt boende, fördelat efter kön, ålder och svensk/utländsk bakgrund

Låddiagram över i vilken grad invånarna i Stockholms län trivs med sitt boende, fördelat efter kön, ålder och svensk/utländsk bakgrund

Detta till trots trivs drygt nio av tio invånare med sitt boende och drygt hälften säger att de trivs mycket bra. Allra bäst trivs de äldre. Bland yngre under 30 år och personer med utländsk bak­grund är det fler än var tionde som inte trivs med sitt boende. Den lägre trivseln kan delvis ha att göra med trång­boddhet då nära var fjärde person i dessa grupper upplever sig trång­bodda. Mot­svar­ande andel bland de äldsta är 7 procent.

Trots att boendekostnaden i länet är jäm­förelse­vis hög anser många att det ändå är värt pengarna, eller har för­månen att person­ligen inte vara allt för på­verkade. Sju av tio läns­bor tycker att månads­kostnaden för deras boende är god­tag­bar. Yngre och personer med utländsk bak­grund upp­lever kostnaden som god­tag­bar i mindre utsträck­ning än övriga grupper.

En ljus och öppen miljö är högsta prioritet för stock­holmarna när det gäller boendet. Andra aspekter som de allra flesta läns­bor upp­lever som viktiga är närhet till kollektiv­trafik, att det är tyst och lugnt, närhet till affärer och service samt närhet till natur, grön­områden och parker. Natur­nära läge är dock något som främst värde­sätts av de äldre, medan var femte person under 30 år tycker att det är oviktigt. Medan de äldre främst betonar vikten av att boendet är ljust och öppet lägger de yngre störst vikt vid närhet till kollektiv­trafik. Överlag upplever invånarna mellan 18 och 30 år de olika aspekterna av boende­miljön som mindre viktiga jämfört med övriga ålders­grupper. Det är möjligen en konsekvens av att många unga är i full färd med att etablera sig på bostads­marknaden.

Var fjärde länsbo ser buller, luft­föroren­ingar och ned­skräp­ning som problem i sin boende­miljö. Personer med utländsk bak­grund upplever dessa problem i större utsträck­ning än dem med svensk bakgrund och detsamma gäller äldre i för­håll­ande till yngre. Trafiken är ett annat vanligt irrita­tions­moment. Tre av tio upplever att trafik­situa­tionen kring boendet är ett problem.

Samtidigt anser länsborna att för­håll­andena kring det egna boendet ofta är bättre än i den offent­liga miljön. Ungefär hälften upp­lever att buller, luft­föroren­ingar och ned­skräp­ning är på­tagliga problem i länets offent­liga miljö. När det gäller trafik­situa­tionen är det ännu värre. I ålders­gruppen 31–64 år ser en majoritet, drygt sex av tio, trafik­situa­tionen som ett stort problem.

Etiketter