På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:36

Författare

Anders Axelsson

arbetar som utredare på Region Skåne.

040-675 34 09

anders.axelsson@skane.se

Ingrid Bergström Levander

arbetar med utbild­nings­analyser/prog­noser på SCB.

Fakta

Prognoserna är framtagna i ett gemensamt utvecklings­projekt mellan Läns­styrelsen i Stockholms län, Region Skåne, Västra Göta­lands­regionen och Prognos­institutet vid SCB. Projektet, det första i sitt slag, har haft till syfte att utveckla regionala prognoser för beräkning av till­gång och efter­frågan på utbildade. Modellen har i hög grad anpassats till SCB:s nationella prognos över till­gång och efter­frågan på utbildade, se Trender och prognoser 2008.

Övriga regionala kontakt­personer

Stor utmaning på framtidens arbetsmarknad

Efterfrågan på arbetskraft förväntas öka i Sveriges tre storstadsregioner, men det är stor skillnad mellan olika utbildningsgrupper.

Vy över Stockholms stadshus och Gamla stan

Storstads­regionerna har under de senaste 20 åren fått en allt större betydelse i den svenska ekonomin. Mycket talar för att koncentrationen av befolkning, syssel­sättning och produktion till storstads­regionerna kommer fortgå under kommande decennier. Att säkra en bra matchning mellan tillgång och efterfrågan på arbets­kraft med rätt utbild­ning blir en utmaning för regionerna.

Mellan år 2009 och 2020 beräknas den totala efterfrågan på arbets­kraft öka i de tre storstads­regionerna – i Stockholm allra mest. Detta gäller såväl i absoluta tal som procentuellt. I Stockholm förväntas efterfrågan öka med cirka 199 000 personer eller drygt 19 procent. I Västra Göta­land med 70 000 personer eller drygt 9 procent och i Skåne med 44 000 personer eller drygt 8 procent. Även utbudet på arbets­kraft förväntas öka kraftigt, men kommer utbudet att matcha efter­frågan?

Ett sätt att mäta utbild­nings­balansen i storstads­regionerna har varit att bedöma vilka utbild­nings­grupper som år 2020 förväntas vara i balans, visa överskott eller brist. När skillnaden mellan beräknad tillgång och efterfrågan år 2020 understiger 5 procent av efterfrågan har utbild­nings­grupperna klassificerats vara i ”balans” medan utbild­nings­grupper där efterfrågan överstiger tillgången med mer än 5 procent av efterfrågan har klassificerats som ”brist”. Utbild­nings­grupper där tillgången överstiger efterfrågan med mer än 5 procent av efterfrågan har klassificerats som ”överskott”.

Varken brist eller överskott inom en utbild­nings­grupp är positivt. Vid brist saknas det personer med rätt utbild­ning som kan utföra efterfrågade arbets­uppgifter och vid överskott får ett antal personer inte arbeta med det de utbildat sig till.

Flest utbild­ningsgrupper med beräknad brist i Stockholm år 2020 …

Antal utbild­ningsgrupper med förväntad brist, överskott respektive balans

Stapeldiagram över antal utbild­ningsgrupper med förväntad brist, överskott respektive balans

Det finns stora likheter mellan de tre storstads­regionerna vad gäller inom vilka utbild­ningar det finns risk för att det kommer att finnas brist på utbildad arbetskraft, likaså inom vilka utbild­ningar det finns risk för att ett överskott på utbildade uppstår. Prognoserna pekar dock på en utveckling där framtida obalanser riskerar att bli störst i huvudstads­regionen.

… men fler personer i utbild­nings­grupper med överskott

Förväntat antal personer i utbild­nings­grupper med brist respektive överskott år 2020

Stapeldiagram över förväntat antal personer i utbild­nings­grupper med brist respektive överskott år 2020

I prognosen redovisas bedömningar för totalt 89 utbild­nings­grupper. Stockholm beräknas få fler utbild­nings­grupper med brist år 2020 jämfört med Skåne och Västra Göta­land. Omvänt väntas Västra Göta­land få något fler utbild­nings­grupper med överskott. Skåne placerar sig mellan Stockholm och Västra Göta­land både vad gäller antalet brist­grupper och antalet överskotts­grupper.

Ett urval av intressanta utbild­nings­grupper där framtida brist bedöms som stor

Tabell över ett urval av intressanta utbild­nings­grupper där framtida brist bedöms som stor

För att även få ett grepp om hur många personer som förväntas beröras, på så sätt att de har en utbild­ning där det antingen råder brist eller överskott, har vi tittat på hur många individer som ingår totalt i de olika utbild­nings­grupperna. Noterbart är att det i Stockholm förväntas vara klart fler personer som har en utbild­ning där det råder över­skott än där det råder brist. Detta trots att det i Stockholm är fler utbild­nings­grupper med brist än med överskott.

Vi har studerat 89 utbild­nings­grupper vilka i sin tur grupperas in i nio olika utbild­nings­inriktningar. På denna nivå uppvisar de tre storstad­sregionerna brist i huvudsak inom samma utbild­nings­inriktningar, nämligen Pedagogik och lärar­utbild­ning och Hälso- och sjukvård samt social omsorg. I Stockholm, till skillnad från de andra regionerna, beräknas det även bli betydande brist inom Teknik och tillverkning.

Överskott förväntas i alla tre regionerna främst inom Allmän utbild­ning och Humaniora och konst. Även inom områdena Natur­vetenskap, matematik och data samt Lant- och skogs­bruk och Djur­sjukvård beräknas över­skott uppstå.

En allt äldre befolkning kommer att innebära en markant ökad efter­frågan på utbildade inom vård och omsorgs­yrken. I Stockholm handlar det framförallt om behov av fler läkare och sjuk­sköterskor samt bio­medicinska analytiker. I Skåne och Västra Göta­land bedöms det finnas särskilt stort behov av fler utbildade barn­skötare, biomedicinska analytiker, tand­sköterskor och receptarier – för att ta några exempel.

Etiketter