På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:84

Författare

Staffan Nilsson

arbetar med statistik på Universitets­kanslers­ämbetet.

08-563 087 56

staffan.nilsson@uk-ambetet.se

Fakta

Det är den kommun där ung­domarna var folk­bok­förda det år de fyllde 18 som här betraktas som hemkommun.

Störst utbildningsgap mellan könen i glesbygd

Kvinnor läser vidare efter gymnasiet i större utsträckning än män. Skillnaderna är dock inte lika stora i alla delar av landet. Minst är skillnaden i storstäderna och störst i glesbygd.

Illustration av personer i studiemiljö

År 2012 hade 44 procent av de ungdomar som fyllt 24 år, alltså var födda 1988, påbörjat en högskole­utbildning. Det visar statistik från Universitets­kanslers­ämbetet. De regionala skill­naderna var dock stora när det gäller andelen som går vidare till högskolan. Mer än tre fjärde­delar av 24-år­ingarna i Danderyd och Lidingö valde att studera vidare senast under 2012 samtidigt som mindre än en femte­del hade valt att göra detsamma i Bjurholm och Norberg. Det finns ett starkt samband mellan utbild­nings­nivån hos föräld­rarna och sannolik­heten att läsa vidare. Därför har utbild­nings­nivån hos kommunens invånare betydelse för hur många ungdomar som läser vidare.

Citat: 15 procentenheter är skillnaden mellan andel kvinnor och män. födda 1988 som läst vidare vid 24 års ålder, till kvinnornas fördel.Sedan länge går långt fler kvinnor än män vidare till högskolan. Under 2012 var det totalt 52 procent av kvinnorna och 36 procent av männen i årskullen födda 1988 som hade påbörjat högskole­studier vid 24 års ålder. Skilln­aden mellan kvinnor och män i denna årskull var alltså 15 procent­enheter, till kvinnornas fördel. Skill­naden mellan kvinnor och män blir större ju äldre ungdomar man tittar på. För de som var födda 1988 var skill­naden 3 procent­enheter vid 19 års ålder och 11 procent­enheter vid 21 års ålder.

Utbildningsnivån i kommunen förklarar i hög grad hur många ungdomar som läser vidare, men det för­klarar inte de skill­nader som finns mellan kvinnor och män i olika kommuner, i alla fall inte när vi tittar på en enskild årskull. Det gör inte heller storleken på kommunen. Däremot verkar det spela roll vilken sorts kommun det är.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) använder en indelning i kommun­typer för att jämföra grupper av kommuner. Enligt den indel­ningen är det i kommuner som klassi­ficerats som gles­bygds­kommuner som det är störst skillnad mellan könen. Där var det 21 procent­enheters skill­nad mellan andelen kvinnor och män som studerat vidare på hög­­skolan. Det gäller till exempel Ljusdal och Sollefteå där skill­naderna för 24-år­ingar år 2012 var 31 respek­tive 18 procent­enheter. Även i kommuner i gles­befolkad region och varu­produ­cerande kommuner var skill­naderna relativt stora.

Minst var skillnaden i storstäderna. I Stockholms kommun var skill­naden 13 procent­enheter, i Göteborg 13 procent­enheter och Malmö 14 procent­enheter. I turism- och besöks­närings­kommuner och i större städer är skill­naderna också relativt små.

Minst skillnad i storstäder

Skillnaden i procentenheter mellan andelen män och kvinnor födda 1988 som påbörjat hög­skole­studier vid 24 års ålder efter SKL:s kommun­gruppsindelning

Liggande stapeldiagram över skillnaden i procentenheter mellan andelen män och kvinnor födda 1988 som påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder efter SKL:s kommungruppsindelning

Etiketter