På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:34

Författare

Eva Hagsten

arbetar med eko­nomisk analys på SCB.

010-479 42 27

eva.hagsten@scb.se

Fakta

Metoden som använts kallas Cloglog och estimaten hazardkvoter.

Studenter mer benägna att lämna högskolan i goda tider

När utsikterna på arbetsmarknaden förbättras ökar sannolikheten för att studenterna avslutar sina högskolestudier. De som läser utpräglade yrkesutbildningar är dock mindre känsliga för det ekonomiska läget än övriga.

Övre våningen på gammal hus

Statistiska centralbyrån har i en tidigare studie visat att det finns ett samband mellan inflödet till den högre utbildningen (högskolor och universitet) och kon­junkturen, mätt som läget på arbets­marknaden. I dåliga tider ökar efter­frågan på högre studier. Nu har en ny studie visat att det finns ett liknande samband även för utflödet eller av­gången från högre studier.

Det finns få internationella studier som kopplar ihop den högre utbildningen och kon­junkturen. Vanligare är att behandla sådana sociala eller privat­ekonomiska faktorer som kan påverka tiden till en högre examen. Undantagsvis undersöks även sambandet med det ekonomiska läget. Resultaten från studier i andra länder tyder på ett samband, men med varierad riktning. En försämrad kon­junktur kan leda till längre tid i utbildning på grund av bristande möjligheter att få ett arbete efter studierna. Dåliga ekonomiska tider kan även innebära en snabbare genom­strömning i den högre utbildningen på grund av bristen på arbeten att ta vid sidan om. Arbete parallellt med studier anses ofta vara en faktor som försenar ­tiden till examen.

Med hjälp av en så kallad överlevnads­analys, det vill säga en studie av hur länge studenter stannar kvar, överlever, i utbildnings­systemet har en modell skapats där sanno­likheten för avgång skattas. Så länge studenten är regi­strerad anses han eller hon ha överlevt i systemet. När regi­streringen upphört har individen fallit ur och blir tillgänglig på arbets­marknaden.

Precis som i studien av efterfrågan på högre utbildning behövs en variabel som beskriver kon­junkturen. Det mått som använts är förvärvs­intensiteten, det vill säga andelen syssel­satta individer i åldern 20-64 år inom ett geografiskt av­gränsat område. Både den kommunala och den lokala arbets­marknadens kon­junkturer studeras. Den senare avser en grupp kommuner som omger den ort dit de flesta i regionen arbets­pendlar. Förutom förvärvs­intensiteten för­väntas även sådana faktorer som studenternas socio­ekonomiska bakgrund, studie­skuld, ålder, kön, arbete vid sidan om, föräldrars inkomst samt studie­inriktning och studie­fas påverka sanno­likheten för av­gång.

Undersökningsperioden begränsar sig till åren 1996‑2009 och omfattar studenter som varit kontinuerligt regi­strerade under studie­tiden. De som gör studie­uppehåll ingår inte.

Bland de studenter som ingår i studien är det vanligast att ha läst någon av inriktningarna Samhälls­vetenskap, Juridik, Handel och administration, Natur­vetenskap, Teknik och tillverkning, Hälso- och sjukvård, Social omsorg eller Pedagogik och lärar­utbildningar.

Under den studerade perioden minskade studenternas medelålder från 26 till 25 år. Såväl inflödet som utflödet uppvisade också tydliga tecken på för­yngring. Omkring två femte­delar av de studenter som slutat läsa kommer från studie­vana hem. Studente­rna i naturvetenskap var yngst när de regi­strerade sig för första gången. Studierna tog i genom­snitt 3,6 år. Majoriteten studenter hade svensk bakgrund och de flesta arbetade dessutom i viss utsträckning parallellt med studierna.

Studierna tog i genomsnitt 3,6 år

Utflödets egenskaper

Inrikt­ningAntalMedel­ålderÅr i ut­bild­ning
utflödeinflöde
Totalt360 43129,726,03,6
Andel indi­vider (%) medSkuld CSN,kr
minst en förälder med uni­versi­tets­utbild­ningsvensk bak­grundarbets­inkomst under studie­tideningen skuld till CSN
41849432103 233

Källa: Högskoleverket och Statistiska centralbyrån

Resultaten från analysen visar att det finns ett tydligt samband mellan utflödet från högre studier och kon­junkturen. När läget på arbets­marknaden förbättras ökar sanno­likheten för av­gång. Värden för den så kallade hazard­kvoten som är över 1,0 innebär ökad sanno­likhet för av­gång medan värden under 1,0 indikerar att utflödet hålls tillbaka. En höjning av förvärvs­intensiteten med en procent­enhet signalerar här en ökad sanno­likhet för av­gång med 2‑3,4 procent beroende av vilken arbets­marknad som studeras.

Eftersom den arbetsmarknad dit studenterna kommer att flytta efter examen är okänd, har den kommunala kon­junkturen korrigerats för studenternas historiska flytt­strömmar, som i allmänhet går i riktning mot stor­städerna. Denna åtgärd stärkte sambandet med kon­junkturen något, men precis som i studien av efterfrågan på högre utbildning är det även här förhållandena på den lokala arbets­marknaden som påverkar mest.

Unga studenter är mer känsliga än övriga för utvecklingen på arbets­marknaden. När en poäng­skörd motsvarande kandidat- eller magister­nivå uppnåtts stiger dessutom känsligheten för kon­junkturen. Resultaten visar vidare att de som läser yrkes­utbildningar i mindre grad än övriga påverkas av kon­junkturen inför beslutet att av­sluta studierna. Detta kan bland annat hänga samman med att sådana utbildningar ofta kräver legitimation för att yrket ska få utövas.

Även andra faktorer än kon­junkturen är av betydelse för när studierna av­slutas. Hög­utbildade föräldrar, arbete parallellt och ackumulerad studie­skuld förlänger tiden i utbildning medan svensk bakgrund och låg föräldra­inkomst förkortar den. Kvinnornas studier är känsligare för kon­junkturen än männens.

Stark ekonomi gör att fler avslutar studier

Sannolikhet för utflöde från högre studier, Cloglogskattning i diskret tid för åren 1996–2009

Konjunktur-
variabel
Hazardkvoter
Samtliga utbildningardärav
Yrkesutbildningar inom hälso- och sjukvård, social omsorg, pedagogik och till lärare
Förvärvsintensitet kommun1,02
Förvärvsintensitet kommun1,viktad1,024
Förvärvsintensitet lokal arbetsmarknad1,0341,025

Anmärkning: Samtliga skattningar är signifikant skilda från noll med 99 procents sannolikhet.

1 Den kommunala förvärvsintensiteten har viktats med studenternas historiska flyttströmmar efter examen.

När nu både bilden av inflödet till och utflödet från den högre utbildningen finns tillgänglig ser det ut som om det högre utbildnings­systemet i viss mån fungerar som kon­junktur­regulator. Systemet håller således tillbaka arbets­lösheten under dåliga tider, både genom att fler söker sig till högre utbildning och genom att fler dröjer sig kvar i utbildning.

Etiketter