På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-03
Nr 2013:32

Författare

Therese Hedlund

arbetar med före­tags­- och register­baserad syssel­sätt­nings­statistik.

010-479 65 44

therese.hedlund@scb.se

Fakta

Jobbyten

Artikeln bygger på RAMS (Register­­baserad arbets­­mark­­nads­­statistik), ett total­register som grundar sig på alla kontroll­upp­gifter från arbets­givare samt deklara­tioner för egna före­tagare. Mätningen avser dem som är förvärvs­arbetande i november månad.

För att en människa ska definieras som jobbytare krävs det att hon har bytt både företag eller organisa­tion och arbets­ställe från ett år till ett annat. Jobbyten inom ett och samma företag eller organisa­tion är alltså inte med i statistiken. De som bytt jobb flera gånger under ett år räknas bara en gång. Vidare räknas människor inte som jobbytare om ett företag endast har bytt organisa­tions­nummer eller omorga­niserat verk­samheten.

Svårare för unga att byta jobb i dåliga tider

Kopplingen mellan rörligheten på arbets­marknaden och kon­junk­turens upp‑ och ned­gångar är tydlig, och särskilt svårt är det för unga att byta jobb i dåliga tider. Andelen personer mellan 16 och 29 år som byter jobb har dess­utom minskat de senaste 25 åren.

Två unga kvinnor samtalar över en tidning medan en ung man rör sig snabbt i förgrunden

På den svenska arbetsmark­naden fanns det under hösten år 2011 drygt 4,5 miljoner förvärvs­arbetande per­soner, och av dessa hade drygt 560 000 per­soner, eller 12,5 procent, bytt jobb sedan året innan. Ett jobbyte kan vara frivilligt och göras på initiativ av arbets­tagaren eller påtvingat på grund av exempelvis nedläggning eller neddragning av syssel­sätt­ningen på en arbets­plats. Rörlighet avspeglar föränd­rings­takten på arbets­mark­naden och för­mågan att matcha utbud med efter­frågan. En hög rörlighet innebär att många av dem som vill eller tvingas byta jobb också lyckas hitta ett nytt.

En femtedel av alla förvärvs­arbetande år 2011 var under 30 år och denna ålders­grupp stod för 38 procent av alla jobbyten på den svenska arbets­mark­naden mellan år 2010 och 2011. Diagrammet visar att antalet jobbytare når en topp bland per­soner i 20‑års­åldern. Benägen­heten att byta jobb minskar sedan stadigt med stigande ålder.

Antal jobbytare efter ålder, år 2010–2011

Linjediagram över antal jobbytare efter ålder 2010‑2011

Unga byter inte jobb oftare nu än förr

År 1987–1988 var andelen jobbytare i åldern 16–19 år 36 procent av alla förvärvs­arbetande i den ålders­gruppen, medan andelen var 26 procent i åldern 20–29 år. Dessa relativt höga siffror kan sättas i samband med den höga förvärvs­intensiteten som rådde på arbets­mark­naden i slutet på 80‑talet då många människor hade jobb. I början av 90‑talet minskade andelen jobbytare drastiskt, vilket tydligt kan kopplas till den låg­konjunktur som då drabbade Sverige.

Från mitten av 90‑talet skedde dock en åter­hämtning och andelen jobbytare steg i samband med konjunktur­upp­gången. År 2010–2011 landade andelen unga jobbytare på 31 procent (16–19 år) respektive 24 procent (20–29 år). Andelen unga jobbytare har alltså minskat under de senaste 25 åren.

Jobbytare av antalet förvärvs­arbetande. Procent

Linjediagram över andelen jobbytare av antalet förvärvs­arbetande

Andelen jobbyten konjunktur­beroende

Skälet till att antalet och andelen jobbytare skiftar över tid är delvis förvärvs­intensiteten, som i sin tur är konjunktur­beroende. Förvärvs­intensiteten är andelen av befolk­ningen som är förvärvs­arbetande. En hög förvärvs­intensitet visar att många per­soner arbetar och därmed att det finns fler möjliga jobbytare och tvärtom. År 1987 var förvärvs­intensiteten i Sverige 43 procent bland 16–19‑år­ingar och 83 procent bland 20–29‑år­ingar. År 2011 hade den sjunkit till 18 procent i den yngre ålders­gruppen och till 63 procent i den äldre ålders­gruppen.

Det beror bland annat på att fler väljer att studera längre idag och därmed är äldre när de kommer ut på arbets­mark­naden. Dessutom genom­fördes en gymnasie­reform i början av 1990‑talet som innebar att alla gymnasie­program blev treåriga. Mellan 1985 och 1990 var cirka 200 000 per­soner i åldern 16 till 19 år förvärvs­arbetande. Under perioden 2006–2011 hade denna siffra halverats.

Om man jämför andelen jobbytare med förvärvs­intensiteten under den här perioden kan man se sambandet mellan konjunktur och jobbyte. När förvärvs­intensiteten är hög, vilket är fallet i en hög­konjunktur, är andelen jobbytare också hög. Under en låg­konjunktur är andelen jobbytare lägre, vilket kan tolkas som att man är mer försiktig med att byta jobb.

Ett liknande samband finns i äldre ålders­grupper. Dock kan det konstateras att låg­konjunk­turen slår hårdare mot unga. Arbetslösheten ökar snabbare bland per­soner under 30 år när tiderna blir sämre på arbets­mark­naden. Det åter­speglar sig i sin tur i andelen jobbytare, som också minskar kraftigare i en låg­konjunktur.

Förvärvsintensitet över tid uppdelat på ålders­grupper. Procent

Linjediagram över förvärvsintensitet över tid uppdelat på ålders­grupper i procent

Majoriteten av jobbytarna går till annan bransch

År 2010–2011 skedde flest antal jobbyten i åldersgruppen 16–19 år inom handeln, vilket är naturligt eftersom det är en stor bransch med många unga anställda. Andelen jobbytare var även hög, 28 procent. I ålders­gruppen 20–29 år fanns flest jobbytare inom branschen Företags­tjänster, där bland annat beman­nings‑ och lokal­vårds­företag samt call­center­verk­samhet syssel­sätter ett stort antal unga människor och där andelen jobbytare var 33 procent.

Det sker också ett flöde mellan olika branscher i samband med jobbyten. Jämför man mellan de två olika ålders­grupperna var det 70 procent i den yngre och 61 procent i den äldre ålders­gruppen som också bytte bransch i samband med sitt jobbyte. Flera av de små branscherna hade hög andel bransch­bytare.

De branscher som hade högst andel jobbytare som stannade kvar inom samma bransch var för båda ålders­grupperna bygg­branschen, och för den äldre gruppen även vård och omsorg. En möjlig förklaring är att det finns specifika yrkes­utbild­ningar på gymnasiet inom dessa områden, kun­skaper som kan vara svåra att ta till vara inom andra branscher. En annan förklaring är att antal förvärvs­arbetande inom bygg­industrin totalt ökade med 3,8 procent mellan år 2010 och 2011.

Dock visar siffrorna över lag att många jobbytare i åldern 20 till 29 år stannar inom samma bransch när de byter jobb, något som hänger ihop med att per­soner i åldern 20 till 29 år ofta är färdig­utbildade och har arbeten som i högre grad matchar deras kompetens. Överlag agerar denna grupp mer likt äldre ålders­grupper när det gäller byten av jobb.

Hotell‑ och restaurangbranschen tappade flest unga

En bransch kan få ett positivt eller negativt nettoflöde av anställda som ett resultat av jobbyten, beroende på om det till­kommer fler människor från andra branscher än det försvinner och tvärtom. Den bransch som förlorade flest antal unga anställda i och med jobbyten mellan år 2010 och 2011 var hotell‑ och restau­rang­branschen. Det var 1 548 fler per­soner i åldrarna 16 till 19 år och 4 529 fler per­soner i åldrarna 20–29 år som lämnade branschen än det tillkom per­soner från andra branscher genom jobbyten. Branschen hade även den största netto­förlusten av jobb som helhet mellan 2010 och 2011.

Branscherna där jobbyten gav högst netto­tillskott av jobb i samband med jobbyten var Utbild­nings­väsendet, framför allt för­skolor, som fick ett tillskott på 682 per­soner i den yngre ålders­gruppen och Till­verk­nings‑ och ut­vinn­ings­industrin som hade ett tillskott på 2 692 per­soner i den äldre ålders­gruppen.

Rent procent­uellt var det dock branschen Fastig­hets­verk­sam­het som förlorade högst andel per­soner i för­hållande till förvärvs­arbetande i branschen (‑18 procent) i ålders­gruppen 16 till 19 år. Den bransch som ökade mest procent­uellt var Civila myndig­heter och försvar, och ökningen syntes i båda ålders­grupperna, +48 procent för 16–19 år respektive +9 procent för 20–29 år. I huvud­sak har dessa per­soner gått över till militär verk­samhet.

Jobbflöden fördelat efter branscher. Procent

Stapeldiagram över jobbflöden fördelat efter branscher i procent

Etiketter