På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-04-02
Nr 2015:110

Författare

Johannes Holmberg

arbetar med analys av ekonomisk statistik.

010-479 45 11

johannes.holmberg@scb.se

Svensk ekonomisk statistik i världstoppen

Sverige är ett av de första länderna att ansluta sig till Internationella valutafondens (IMF:s) nya datastandard för ekonomisk och finansiell statistik, SDDS Plus. Det är den högsta av tre kvalitetsnivåer och innebär att den svenska statistiken lever upp till ett antal högt ställda krav som IMF ställer. 

Digitala siffror på skärm

Finanskrisen som drabbade världsekonomin hösten 2008 och som ledde till en djup lågkonjunktur, visade att det fanns brister när det gällde att upptäcka finansiella risker och vilken effekt olika störningar kunde ge. Det är inte omöjligt att krisen kunde ha blivit mindre allvarlig om det funnits ordentlig information om hur det egentligen var ställt inom den finansiella sektorn, och hur riskerna fördelades i den gränsöverskridande handeln med finansiella instrument.

En standard i flera nivåer

IMF satte redan 1996 upp riktlinjer för datastandard i fondens medlemsländer. Det ursprungliga syftet var att främja spridning av jämförbar statistik inom ett antal viktiga områden för den ekonomiska och finansiella statistiken. Bakgrunden var att man upplevde att det fanns brist på information vid den internationella finanskrisen 1994-95, som hade sitt ursprung i Mexiko.

IMF beslöt att dela upp standarden i två nivåer. Den högre nivån fick namnet Special Data Dissemination Standard (SDDS) och innefattar krav på att data inom vissa kategorier ska finnas tillgängliga så att beslutsfattare och investerare ska kunna fatta korrekta beslut utifrån dessa. Att uppfylla SDDS kan ses som en kvalitetsstämpel och ger större tillgång till internationella kapitalmarknader.

Länder som ännu inte uppfyller kraven enligt SDDS kan ansluta sig till General Data Dissemination System (GDDS) som är den lägsta nivån inom standarden. GDDS innehåller ett ramverk för att utveckla ländernas ekonomiska statistik och är tänkt att fungera som ett stöd för de länder som ännu inte uppfyller kraven i SDDS, för att de senare ska kunna ansluta sig.

Historisk utveckling för IMF:s datastandard

Antal anslutna länder

Diagram:Historisk utveckling för IMF:s datastandard

Sverige har varit med från början

Sverige var redan 1996 aktiva i arbetet med en internationell datastandard och vi anslöt oss till SDDS kort efter lanseringen. Det bör påpekas att kraven inom SDDS i de flesta fall är mjukare än motsvarande krav som ställs på statistiken av exempelvis EU och ECB. Men i vissa fall innebär SDDS att data behöver tas fram och levereras på ett annat sätt än till andra internationella organisationer.

Inom de ingående datakategorierna ställs krav på statistikens täckning (coverage), frekvens (periodicity) och aktualitet (timeliness). Standarden innefattar även krav på att statistiken ska vara offentlig och publiceras samtidigt för samtliga användare, vara politiskt oberoende samt hålla en viss kvalitet. Med det menas att man följer internationellt accepterade metoder och de manualer och statistiska ramverk som finns inom respektive område.

Datakategorierna delas in i fyra huvudgrupper; Reala sektorn, Offentliga sektorn, Finansiella sektorn samt Utlandssektorn. Reala sektorn innefattar exempelvis nationalräkenskaper, arbetsmarknads- och prisstatistik. Inom offentliga sektorn ingår statistik om offentliga sektorns respektive statens transaktioner och skulder, inom den finansiella sektorn ingår olika finansmarknadsindikatorer såsom bankernas tillgångar och skulder och inom utlandssektorn exempelvis betalningsbalansstatistik, uppgifter om valutareserven samt utrikeshandel.

En viktig del i SDDS är att länderna tillhandahåller metadata för samtliga datakategorier. Det innebär att man detaljerat beskriver metoder, källor och liknande. Då standarden gäller för hela världen, och det är stor skillnad mellan ländernas ekonomier samt hur utvecklade statistiksystemen är, så går det inte alltid att få helt jämförbar statistik. Genom att offentliggöra detaljerade beskrivningar av metadata så tydliggörs dock eventuella skillnader mellan länderna.

En annan viktig del är att de anslutna länderna offentliggör den senaste statistiken för respektive datakategori på en nationell webbsida. Varje land ansvarar själva för att uppdatera en sådan sida, men en ingång där man hittar samtliga länders webbsidor finns på IMF:s webbplats. Inom SDDS ska den nationella webbsidan utformas så att det senaste värdet samt närmast föregående värde ska finnas för samtliga datakategorier. Genom åren har en del utökningar gjorts, till exempel att länkar ska finnas för de som vill se längre tidsserier av statistiken.

Från SDDS till SDDS Plus

Datastandarden har under åren tjänat sitt syfte väl, och studier som gjorts har visat att anslutna länder, framförallt bland utvecklingsländerna, har minskat sina upplåningskostnader och fått mindre valutakurssvängningar. Anledningen är att den större tillgången till information gjort att marknaden justerat ner riskbedömningen av dessa länder på den internationella kapitalmarknaden.

Den senaste finanskrisen visade dock att historien från 1990-talskrisen upprepade sig, och till och med överträffade den, då världsekonomin drabbades ännu hårdare vid krisen 2008-09. IMF kom fram till att den gällande standarden inte var tillräcklig och därför inleddes ett arbete för att utöka SDDS. I februari 2012 fattade IMF beslut om att datastandarden skulle utökas med en tredje nivå, SDDS Plus. Anslutning till SDDS Plus är öppen för samtliga SDDS-länder men särskilt systemviktiga länder med stora finansiella sektorer, däribland Sverige, uppmuntrades av IMF att ansluta sig så snart som möjligt.

Regional fördelning för IMF:s datastandard i mars 2015

Antal anslutna länder

Diagram:Regional fördelning för IMF:s datastandard

SDDS Plus ställer hårdare krav

Den 18 november 2014 lanserade IMF slutligen SDDS Plus. Standarden motsvarar den tidigare SDDS, men innebär hårdare krav med små möjligheter för landsspecifika undantag samtidigt som nio nya datakategorier måste ingå. Vid anslutningstillfället finns krav på att uppfylla minst fem av dem, men samtliga nio måste vara helt uppfyllda senast 2019.

De nya kategorierna som lagts till behandlar exempelvis finansiell statistik kring olika sektorers tillgångar och skulder, offentliga sektorns transaktioner och skulder, värdepappersstatistik och särskilt viktiga finansiella indikatorer. Ett krav är även att landet rapporterar ett antal undersökningar till IMF kring portföljinvesteringar, direktinvesteringar samt valutareserv.

En stor förändring är samtidigt hur data presenteras på den nationella webbsidan. Datafilerna med de senaste indikatorerna ska publiceras i ett fastställt format så att IMF lätt kan scanna av datat och upptäcka eventuella riskfaktorer i tid. Dessutom ska det, precis som tidigare, finnas länkar till tidsserier från respektive statistikproducent samt aktuell metadata.

Vid lanseringen i november offentliggjordes det att nio länder anslutit sig. Förutom Sverige är det Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Filippinerna, Portugal, Spanien och USA. I mitten av februari i år uppgraderades Sverige från SDDS till SDDS Plus, och var då det andra landet i världen som gjorde det. Till dags dato (slutet av mars 2015) har samtliga ovanstående länder förutom Filippinerna, uppgraderats till SDDS Plus.

Anslutna länder mars 2015

SDDS Plus8
SDDS63
GDDS113
Ej anslutna IMF-länder 14
IMF-länder totalt196
Anslutna, ej IMF-länder 2

Riksbankschefen Stefan Ingves uttalade sig i samband med anslutningen med orden: ”Anslutning till SDDS Plus är i linje med Sveriges syn på öppenhet och transparens samt betydelsen av internationellt jämförbar statistik av god kvalitet. Det faktum att Sverige är ett land med en stor finansiell sektor gör det naturligt för oss att följa IMF:s rekommendationer för systemviktiga länder att ansluta sig till SDDS Plus.”

SCB nationell koordinator för Sverige

Statistiken under SDDS Plus omfattar ett brett område och produceras i Sverige av ett antal olika myndigheter. Utöver SCB bidrar även Riksbanken, Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Konjunkturinstitutet. Dessutom hämtas underlag för att beräkna finansiella indikatorer från Finansinspektionen.

Från starten 1996 agerade Riksbanken nationell koordinator för SDDS, men den rollen har övertagits av SCB från och med 1 januari 2015. Det innebär rent praktiskt att SCB samordnar datarapporteringen och fungerar som kontakt gentemot IMF samt ansvarar för den nationella webbsidan som numera finns på SCB:s webbplats.

Det återstår fortfarande en del arbete innan Sverige uppfyller SDDS Plus-kraven till hundra procent. Vid anslutningstillfället uppfyllde Sverige sex av de nya datakategorierna, men de återstående tre kommer att publiceras senare under 2015. Att Sverige var ett av de första länderna att ansluta sig till IMF:s högsta datastandard visar dock att vårt ekonomisk-statistiska system står sig väl i jämförelse med övriga länder i världen.

Etiketter