På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:32

Författare

Frida Hultgren

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

frida.hultgren@scb.se

Svensk utbildning ger jobb

Utbildning lönar sig heter det – men gäller det för alla? Bland personer med högskole­utbildning som invandrade till Sverige åren 1996 till 2007 hade de som var födda utom­lands svårare att få arbete än jämförbara grupper som var födda i Sverige.

Kvinnlig student med böcker under armen

Det finns olika sätt att beskriva hur etablerade utrikes födda är på arbets­marknaden. Artikeln Tio år efter invandring – tre av fyra högutbildade har jobb utgår från alla som invandrat ett visst år. Här tittar vi istället på om en hög utbildning har samma positiva effekt på chansen att få jobb för utrikes födda som det har för de som fötts i Sverige.

I en SCB‑under­sökning våren 2009 har hög­skole­utbildade i åldern 25 till 64 år som invand­rade mellan åren 1996 och 2007 svarat på frågor om utbildning och arbete. De var alltså mellan 15 och 63 år då de invand­rade till Sverige. De flesta hade en hög­skole­utbildning redan när de kom till Sverige. Ungefär 18 procent hade skaffat sig en svensk hög­skole­utbildning innan år 2009. Vid under­söknings­till­fället studerade 9 procent vid universitet och hög­skola trots att de hade minst tre års hög­skole­studier bakom sig. För att kunna jämföra med personer födda i Sverige ställdes samma frågor också till en grupp hög­skole­utbildade som var födda i Sverige.

Det var fler utan arbete bland utrikes födda än bland dem som var födda Sverige. Ungefär 70 procent hade arbete som huvud­saklig syssel­sättning, medan 90 procent av dem som var födda i Sverige hade arbete. Skill­naderna fanns däremot inte i alla branscher. För utrikes födda med hälso‑ och sjuk­vårds­inriktad hög­skole­utbildning var andelen arbetande lika hög som för personer födda i Sverige.

Svensk utbildning bättre än utländsk

Arbetets överensstämmelse med utbildnings­nivå, efter här­komst och kön, 2009

Fraktionsstapeldiagram över arbetets överensstämmelse med utbildnings­nivå, efter här­komst och kön, 2009

En femtedel av de utrikes födda med arbete och utländsk utbildning, arbetar i jobb som inte kräver hög­skole­kompetens. Av dessa hade en tredjedel inte heller sökt arbeten som motsvarade deras kompetens.

En svensk högskoleutbildning har gett bättre utdelning än en utländsk utbildning för de utrikes födda. Av dem som utbildat sig i Sverige hade 78 procent arbete, medan andelen med arbete bland dem som hade utländsk hög­skole­utbildning var 69 procent. Man kan anta att de som var unga när de invand­rade har studerat i Sverige i större ut­sträck­ning. De kan ha andra för­delar på arbets­mark­naden som är viktiga enligt under­sökningen, till exempel bättre kontakter och språk­kunskaper.

Alla jobbar inte inom det område man utbildat sig för. Oavsett om personerna var födda i Sverige eller utom­lands var det ungefär 90 procent av de med svensk utbildning som hade ett arbete som över­ens­stämde med utbild­ningen. Av arbetande utrikes födda med utländsk utbild­ning ansåg sig två tredje­delar ha ett arbete som, helt eller del­vis, över­ens­stämde med deras utbild­ning.

En femtedel av högutbildade utrikes födda med utländsk utbildning hade arbete som inte krävde hög­skole­utbildning, och av dessa hade en tredjedel inte heller sökt ett arbete som över­ens­stämde med utbild­ningen. Ungefär 90 procent av de med svensk utbild­ning, födda i Sverige så väl som utom­lands, hade arbete som krävde högs­kole­utbildning.

Deltid vanligare bland utrikes födda

Andel högutbildade, hel‑ och deltidsarbete, efter härkomst, 2009

Fraktionsstapeldiagram över andel högutbildade, hel‑ och deltidsarbete, efter härkomst, 2009

Deltid är vanligare bland kvinnor, oavsett härkomst. Skillnaden mellan könen är dock större bland utrikes födda.

Bland utrikes födda som hade arbete, arbetade bara 79 procent heltid och övriga arbetade deltid. Andelen kvinnor med hel­tids­arbete var lägre oavsett utbild­ningens inriktning, ålder och land man flyttat från. Del­tids­arbete kan vara själv­valt, men bland de hög­skole­utbildade som var födda i Sverige arbetade 88 procent heltid. Fler kvinnor än män jobbar deltid även bland svensk­födda.

Mycket tidsbegränsade anställningar bland utrikes födda

Andel högutbildade med arbete efter anställnings­form, kön och härkomst, 2009

Stapeldiagram över andel högutbildade med arbete efter anställnings­form, kön och härkomst, 2009

Det verkar vara särskilt svårt för utrikes födda kvinnor med hög utbildning att få fast jobb.

Tidsbegränsade anställningar är mycket vanliga bland hög­utbildade utrikes födda kvinnor. Drygt 20 procent av dem som hade ett arbete hade en tids­begrän­sad anställning. Begreppet rymmer flera olika anställ­nings­former, som att kallas vid behov och vikariat. Ungefär 19 procent bland utrikes­födda hade tids­begrän­sad anställning jämfört med 11 procent bland hög­skole­utbildade som var födda i Sverige. Utrikes födda och inrikes födda var däremot egna företagare i samma utsträckning.

Etiketter