På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-09-30
Nr 2015:152

Författare

Thomas Helgeson

arbetar med Under­sök­ning­arna av lev­nads­för­håll­anden på SCB.

010-479 44 34

thomas.helgeson@scb.se

Fakta

Frågor angående subjektivt väl­befinn­ande har ställts i olika under­sök­ningar under ett antal år. I enlighet med de senaste årens diskussioner om livs­kvalitet har EU beslutat att utvidga de subjektiva indikatorer som ska följas upp i medlems­länderna. Den under­sökning som EU använder för att följa upp dessa indikatorer är EU-SILC (Statistics on Income and Living Conditions). I Sverige är EU-SILC samordnad med ULF (Under­sök­ning­arna av levnadsförhållanden) och genomförs av SCB varje år.

Frågeformuleringar och tillvägagångssätt följer OECD:s riktlinjer för hur subjektivt väl­befinn­ande bör mätas. År 2013 var första året som dessa frågor ingick i EU-SILC och planen är att de ska åter­komma i under­sök­ningen med regelbundna intervall framöver.

Svenskar nöjda med livet

Sverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller invånarnas tillfredsställelse med livet. Sysselsättning och hälsa hänger samman med hur nöjda vi är.

Glad kvinna

Tillväxt och BNP är de klassiska indikatorerna för hur välfärden utvecklas i ett samhälle. På individnivå har en ökad inkomst ansetts medföra en högre nytta som i sin tur bidragit till den totala välfärden. Efter hand har man dock insett att det finns andra aspekter som måste tas i beaktande, både på individ- och samhällsnivå. De senaste årens nyvaknade intresse för alternativa sätt att mäta välfärd har lett till ett större intresse för människors livs­till­freds­ställelse och lycka, det som kallas subjektivt välbefinnande.

För att undersöka välbefinnande används tre övergripande frågor:

  1. Hur nöjd är du med ditt liv?
  2. Är du lycklig?
  3. Känner du att livet är meningsfullt?

Dessa tre dimensioner ingår i EU:s statistikmyndighet Eurostats mått på livskvalitet.

För att mäta livstillfredsställelse används frågan: 1. Hur nöjd är du med ditt liv? Svaren ges enligt en skala från 0 (inte alls nöjd) till 10 (helt och hållet nöjd). För att underlätta jämförelser mellan olika länder har EU:s statistikbyrå Eurostat grupperat svars­kategorierna i tre nivåer av livs­till­freds­ställelse: låg (0–5 på skalan), mellan (6–8) och hög (9–10).

I Danmark är man mest nöjd med livet

Livstillfredsställelse i EU-länderna samt Norge, Island, Schweiz och Serbien 2013

Stapeldiagram över livstillfredsställelse i EU-länderna samt Norge, Island, Schweiz och Serbien 2013

(Klicka på bilden för en större versrion.)

Inom EU uppger 22 procent hög tillfredsställelse med livet, 57 procent hamnar i mellan­gruppen medan 21 procent anger låg till­freds­ställelse. I Danmark är det 42 procent och i Sverige 35 procent som anger hög till­freds­ställelse med livet. Detta kan jämföras med 6 procent i Bulgarien.

Undersökningen visar att livstillfredsställelsen varierar kraftigt mellan länderna. Totalt inom EU är det 22 procent som tillhör kategorin som är mest nöjd med livet. Andelen varierar från 42 procent i Danmark till 6 procent i Bulgarien. De nordiska länderna är till­sammans med Schweiz och Österrike de som har högst andelar med hög livs­till­freds­ställelse.

Citat: Bland svenskar anger sju av tio att de varit lyckliga för det mesta eller hela tiden.

Det finns ett antal faktorer som spelar in när det gäller hur nöjd man är med livet. Yngre är i genomsnitt mer tillfredsställda än äldre och samman­boende med barn mer än ensam­stående. Personer som arbetar eller studerar är mer nöjda än arbetslösa. En högre inkomst innebär ofta en större livs­till­freds­ställelse än en lägre inkomst. På liknande sätt påverkar utbild­nings­nivån och hälsan nöjdheten. Skillnaden i livs­till­freds­ställelse mellan kvinnor och män är däremot marginell.

I undersökningen ställdes år 2013 också mer specifika frågor kring hur nöjd man är med ett antal områden i livet, till exempel den ekonomiska situationen, boende, arbete, restid till och från arbetet, fritid, sociala relationer, fritids- och grön­områden och boende­miljön (butiker, kollektiv­trafik och nöjes­utbud). Precis som när det gäller den över­gripande livstillfredsställelsen redovisar svenskar överlag en högre nöjdhet jämfört med genom­snittet för EU. Allra störst skillnader finner vi när det gäller hushållets ekonomiska situation och fritids- och grön­områden i närområdet, där svenskarna tillhör de mest nöjda i EU.

För att mäta lyckoaspekten användes frågan: 2. Hur stor del av tiden de senaste fyra veckorna har du känt dig lycklig? Med frågan om lycka försöker man fånga upp känslo­aspekten av väl­befinn­andet. Eurostat delar in svaren i tre grupper: hela tiden/för det mesta, ibland samt sällan/aldrig.

Hög tillfredsställelse med livet för …

… unga

Livstillfredsställelse efter ålder, EU 28, år 2013

Stapeldiagram över livstillfredsställelse efter ålder, EU 28, år 2013

Yngre är mer nöjda med livet än äldre. Av EU:s 16–24-åringar uppger 30 procent hög till­freds­ställelse med livet jämfört med 20 procent av dem som är 75 år eller äldre.

… studerande

Livstillfredsställelse efter sysselsättning, EU 28, år 2013

Stapeldiagram över livstillfredsställelse efter sysselsättning, EU 28, år 2013

Arbetslösa är minst nöjda med livet. Av de arbetslösa uppger 10 procent hög till­freds­ställelse med livet jämfört med 24 procent av anställda och 32 procent av studerande.

… och personer med god hälsa

Livstillfredsställelse efter subjektivt hälsotillstånd, EU 28, år 2013

Stapeldiagram över livstillfredsställelse efter subjektivt hälsotillstånd, EU 28, år 2013

Mindre än en av tio med dåligt hälso­till­stånd uppger hög till­freds­ställelse med livet jämfört med nära fyra av tio av dem med mycket bra hälso­tillstånd.

Totalt inom EU anger ungefär sex av tio att de känt sig lyckliga för det mesta eller hela tiden de senaste fyra veckorna. Nära tre av tio uppger att de varit lyckliga delar av tiden medan lite mer än en av tio sällan eller aldrig var lyckliga. Bland svenskarna anger sju av tio att de varit lyckliga för det mesta eller hela tiden.

Citat: 22 procent inom EU är mycket nöjda med livet.Mönstret går igen från den föregående frågan. Yngre är generellt lyckligare än äldre. Av 16–24-år­ingarna uppgav sju av tio att de varit lyckliga för det mesta eller hela tiden jämfört med varannan av de som var 75 år eller äldre. Samman­boende är i genom­snitt mer lyckliga än ensam­stående. Allra lyckligast är samman­boende med barn. När det gäller syssel­sätt­ning redovisar studenter, precis som när det gäller livs­tillfreds­ställelsen, högre värden än övriga grupper. Sju av tio studenter har varit lyckliga för det mesta eller hela tiden jämfört med knappt hälften av de som är arbetslösa.

Hur meningsfullt människor upplever livet mäts genom frågan: 3. På det hela taget, i vilken utsträckning känns det som om det du gör i livet är meningsfullt? Precis som för livstillfredsställelse används en skala från 0 till 10.

28 procent i EU tycker att livet är mycket meningsfullt

Mening med livet i EU-länderna samt Norge, Island, Schweiz och Serbien, 2013

Stapeldiagram över mening med livet i EU-länderna samt Norge, Island, Schweiz och Serbien, 2013

(Klicka på bilden för större version.)

Inom EU tillhör 28 procent den högsta kategorin när det gäller hur menings­fullt man tycker att livet är. I Danmark är andelen 46 procent jämfört med 17 procent i Grekland och Frankrike.

28 procent av invånarna i EU tillhör den högsta kategorin när det gäller hur menings­fullt man upplever livet. Även här ligger Danmark i topp, med 46 procent, följt av Island och Norge. Även övriga nordiska länder, Sverige och Finland, ligger över genom­snittet för EU. Grekland, Frankrike och Bulgarien har mindre än 20 procent som tillhör den högsta kategorin vad gäller hur menings­fullt man upplever livet.

Svenskar mer nöjda än genomsnittet i EU

Nöjdhet, på en skala från 0 till 10, inom ett antal olika områden i livet, Sverige och EU 28, år 2013

Stapeldiagram över nöjdhet, på en skala från 0 till 10, inom ett antal olika områden i livet, Sverige och EU 28, år 2013

I Sverige är vi mer nöjda än genomsnittet för EU när det gäller exempelvis sociala relationer, boendemiljö och fritid.

När det gäller hur de svarande skattat meningen med livet är skillnaderna mellan ålders­grupper inte lika markanta som för livs­till­fred­ställelse och lycka, men gruppen 75 år och äldre har lägre värden jämfört med yngre. Var femte person äldre än 75 år svarade 5 eller lägre på skalan när det gäller mening med livet.

Hur hänger då de tre övergripande indikatorerna för subjektivt välbefinnande ihop? På nationell nivå finns det ett samband mellan livs­till­freds­ställelse och lycka. De länder som rapporterar höga värden på livs­till­freds­ställelse rapporterar också höga värden när det gäller lycka, även om rankingen av länder inte är identisk mellan de olika indikatorerna.

På det stora hela uppvisar resultatet för mening med livet ett liknande mönster som livs­till­freds­ställelse. Generellt sett är dock nivån avseende mening med livet högre än nivån för livs­till­freds­ställelse. De svarande uppger således i större utsträckning att de tycker att det de gör i livet är menings­fullt jämfört med hur nöjda de är med livet.

Etiketter