På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-11-10
Nr 2017:68

Författare

Lars Viklund

arbetar med miljöstatistik på SCB.

010-479 49 64

lars.viklund@scb.se

Producentansvaret

Alla producentansvarområden

I Sverige har vi lagstiftat producentansvaret för åtta olika produktområden:

  • Batterier
  • Bilar
  • Däck
  • Elektriska och elektroniska produkter (inklusive glödlampor och viss belysningsarmatur)
  • Förpackningar
  • Returpapper (till exempel tidningar och tidskrifter)
  • Läkemedel
  • Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (till exempel rökdetektorer)

Vad är en förpackning?

I förordningen om producentansvar för förpackningar anges vad som avses med en förpackning:

Med förpackning avses en produkt som har framställts för att innehålla, skydda eller presentera en vara eller för att användas för att leverera eller på annat sätt hantera en vara, från råmaterial till slutlig produkt och från producent till användare.

Källa: Paragraf 5 § förordning om producentansvar för förpackningar (SFS 2014:1073)

Sverige når inte alla mål för materialåtervinning

Under 2016 materialåtervanns 69 procent av alla förpackningar i Sverige. Det innebär att vi når målet att 55 procent ska återvinnas. Men pantburkar och PET-flaskor måste vi bli bättre på att ta tillvara. Där nåddes inte målen på 90 procent materialåtervinning.

En hand lägger glasflaska i återvinningscontainer

En förbrukad förpackning kan återanvändas eller återvinnas på många olika sätt beroende på vad den är gjord av och materialets kvalitet. En konservburk kan bli en kofångare på en bil och en stålburk kan bli järnvägsräls. Mjukplast kan återvinnas till nya påsar och hårdplast kan användas till att tillverka hinkar, blomkrukor och plastmöbler.

Bäst på att materialåtervinna glasförpackningar

Över 90 procent av alla glasförpackningar och 87 procent av alla pantburkar materialåtervanns under 2016. För PET-flaskor och papper-/pappförpackningar hamnade materialåtervinningsnivån på strax över 80 procent. Lägst materialåtervinning hittar vi hos plastförpackningar och träförpackningar (består till största delen av lastpallar) som hade en materialåtervinningsnivå på 47 respektive 31 procent.

I relation till materialåtervinningsmålen är det bara PET-flaskorna och pantburkarna som inte nådde målet. Målsättningen är att minst 90 procent av alla PET-flaskor och pantburkar ska materialåtervinnas.

Resultat av förpackningsinsamlingen 2016 och materialåtervinningsmålen

FörpackningsslagTillförd
mängd
på den
svenska
marknaden
(ton)
Material-
återvinning
(ton)
Material-
återvinning
(%)
Material-
återvinnings-
mål (%)
Glas2178002021009370
Plast, ej PET-flaskor212500997004730
PET-flaskor26000213008290
Papper, papp,
kartong och wellpapp
5541004535008265
Metall, ej pantburkar39900315007970
Pantburkar19200166008790
Trä231500716003115
Totalt13010008963006955

Den fullständiga tabellen över Sveriges återvinningsresultat av förpackningar finns i Statistikdatabasen.

Materialåtervinningen minskar under 2016

Den totala materialåtervinningsgraden för samtliga förpackningsslag var 69 procent. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen beror till stor del på att mängden träförpackningar ökade mycket jämfört med 2015. Träförpackningar materialåtervinns i mindre utsträckning än andra förpackningsslag. Det innebär att den sammanvägda materialåtervinningsgraden för samtliga förpackningsslag påverkas negativt om andelen träförpackningar ökar. Materialåtervinningsmålet för det totala förpackningsavfallet är 55 procent. Målet uppnås alltså med 14 procentenheters marginal 2016.

Nya materialåtervinningsmål från 2020

År 2020 börjar nya, tuffare materialåtervinningsmål att gälla. För att Sverige ska kunna nå upp till de nya målen måste vi som slänger förpackningar bli bättre på att sortera ut förpackningarna. Det är en viktig del för att skapa ett mer hållbart samhälle där vi som konsumenter kan göra en stor insats.

Materialåtervinningsmålen före och efter 2020

Före 1 januari
2020 (%)
Efter 1 januari
2020 (%)
Metallförpackningar
(exklusive pantburkar)
7085
Pappersförpackningar6585
Plastförpackningar
(exklusive PET-flaskor)
3050
Glasförpackningar7090
Pantburkar9090
PET-flaskor9090
Träförpackningar1515
Förpackningar av andra material1515
Totalt förpackningsavfall5565

Avfallshierarkin är tydlig i miljöbalken

Från och med juli 2016 är den så kallade avfallshierarkin tydligare i miljöbalken. Avfallshierarkin anger prioriteringsordningen för hur avfall bör behandlas. Enligt den är det generellt sett bättre att förbereda en träförpackning för återanvändning eller att materialåtervinna en glasförpackning jämfört med att förpackningarna energiåtervinns eller deponeras.

Producenterna ansvarar för återvinningen

Men ansvaret för att produkterna återvinns ligger på producenterna, det vill säga tillverkarna av produkterna. Enligt lagen om producentansvar måste tillverkarna se till att till exempel förpackningar samlas in och återvinns. I och med detta ansvar har producenterna ett incitament för att sätta lätta och återvinningsbara produkter på marknaden. Lagen om producentansvar omfattar åtta produktområden, varav förpackningar är ett.

Utöver syftet att producera resurssmarta förpackningar framgår det i lagen om producentansvar att alla producenter och försäljare av förpackningar är skyldiga att rapportera in hur stor mängd förpackningar som tillförs den svenska marknaden och hur de insamlade mängderna hanteras. Förpackningar kan till exempel tillverkas av papper, plast, metall, trä eller glas. Oavsett vilket material som förpackningen är tillverkad av omfattas den av producentansvaret.

Så samlas förpackningarna in

När du köper ett paket mjölk eller en tandkrämstub ingår det som regel en avgift i priset för att producenten ska samla in och materialåtervinna förpackningen. Förpackningar och tidningar samlas in via särskilda insamlingssystem. De offentliga återvinningsstationerna där konsumenter kan lämna förpackningar och tidningar i separata behållare är ett exempel. Ett annat är de olika praktiska lösningar för fastighetsnära insamling såsom fyrfackskärl för småhus eller miljö-/soprum i flerfamiljshus.

Så sammanställs statistiken

På uppdrag av Naturvårdsverket tar SCB, som är en del av konsortiet Svenska MiljöEmissionsData (SMED), varje år fram statistik som bland annat används för att följa upp olika miljömål. Statistiken tas fram genom en enkät som SMED skickar ut till de så kallade materialbolagen. Det är materialbolagen som är ansvariga för insamlingssystemen och de samlar in sin tur in statististiken över deras anslutna producenter, återförsäljare och fyllare (det vill säga den aktör som fyller förpackningen med innehåll) av förpackningar.

I SMED ingår även IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI).

Etiketter