På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-03-04
Nr 2014:12

Författare

Anna-Karin Nylin

arbetar med integra­tions­statistik på SCB.

010-479 42 32

anna-karin.nylin@scb.se

Fakta

För att få behörighet till gymnasie­skolan krävs att man har godkänt betyg i engelska, matematik och svenska eller svenska som andra språk. Fram till hösten 2011 var detta det enda kravet för samtliga utbild­ningar på gymnasiet. Hösten 2011 infördes därutöver olika behörig­hets­krav för att få börja en gymnasie­utbild­ning beroende på om man väljer ett yrkes­förbered­ande eller hög­skole­förbered­ande program. För att få jäm­förelse med tidigare år har hänsyn inte tagits till de skärpta behörig­hets­reglerna för år 2011.

Tid i Sverige viktigt för skolresultat

I vilket land man är född spelar roll för skolresultaten. Utrikes födda elever har lägre betyg i grundskolan än inrikes födda och färre får behörighet till gymnasieskolan och högre studier. Särskilt gäller det elever som bott en kort tid i Sverige.

Kvinna

I grundskolan har inrikes födda elever högre genom­snitt­ligt betyg, merit­värde, än utrikes födda. Skillnaden i betyg åter­speglas också i andelen som är behöriga till gymnasiet. Under perioden 2007–2011 var 91 procent av inrikes födda elever behöriga till gymnasie­skolan, jämfört med 65 procent av de utrikes födda. Inom gruppen utrikes födda finns skill­nader mellan flickor och pojkar samt mellan elever som är födda i olika länder och varit olika lång tid i Sverige.

Flickor uppnår i något högre grad än pojkar behörighet till gymnasiet. Det gäller oavsett vilken region man är född i, utom bland elever som är födda i Sydamerika.

Om man jämför skolresultat för elever födda i olika regioner är inrikes födda i störst ut­sträck­ning behöriga till gymnasiet, följt av elever födda i Norden och Nord­amerika/Oceanien. Elever födda i Afrika och Asien har lägst studie­resultat – bland eleverna födda i Afrika är mindre än hälften behöriga till gymnasiet. En anledning till skill­naderna kan vara att förut­sätt­ning­arna för studier i de länder eleverna kommer från varierar. Kommer man från ett land med låg läs­kunnig­het påverkas sanno­likt studie­resul­taten negativt i det nya landet. Det är också känt att elever till högut­bildade föräldrar har bättre studie­resultat än andra elever oavsett var man är född.

FlickorPojkar
Inrikes födda224201
Utrikes födda180160
Norden utom Sverige213196
EU utom Norden199184
Övriga Europa182166
Afrika130120
Asien178154
Nordamerika/Oceanien230200
Sydamerika189 180

Meritvärdet är summan av betygs­värdena för de 16 bästa betygen i årskurs 9. Betyget Godkänd ger 10 poäng, Väl godkänd 15 poäng och Mycket väl godkänd ger 20 poäng. Det högsta meritvärde en elev kan få är således 320.

Hur länge man bott i Sverige har avgörande betydelse för hur väl man lyckas i skolan. Elever som levt i Sverige under hela sin skol­gång är i betydligt högre grad behöriga till gymnasiet än elever som levt kortare tid i landet. Det gäller oavsett vilken region de är födda i. Över 80 procent av de som bott i Sverige under hela skol­gången fick behör­ighet till gymnasiet under perioden 2007–2011, undan­taget pojkar som är födda i Afrika. Bland elever födda i Afrika och Asien är det många som bott kort tid i Sverige, och de har speciellt svårt att uppnå behör­ighet till gymnasiet. Mindre än 30 procent av elever födda i Afrika och Asien som varit i Sverige mindre än 5 år är behöriga.

Pratbubbla: Sverigefödda - flickor 92 %, pojkar 90 %.Tid i Sverige
0–4 år5–9 år10 år–
FlickorPojkarFlickorPojkarFlickorPojkar
Norden utom Sverige797187879188
EU utom Norden575584848786
Övriga Europa484575748483
Afrika212266638274
Asien292470668484
Nordamerika/Oceanien524889909391
Sydamerika343778778383

Elever som varit kort tid i Sverige är i minst utsträck­ning behöriga till gymnasiet. Speciellt bland elever födda i Afrika och Asien och som varit i Sverige mindre än fem år är det en låg andel som är behöriga.

Över tid har andelen behöriga till gymnasiet varit ungefär densamma bland inrikes födda elever, medan andelen minskat bland utrikes födda. Under perioden 2007–2011 var andelen behöriga till gymnasiet 8 procent­enheter lägre för de utrikes födda eleverna jämfört med perioden 2002–2006. Den minskade andelen behöriga bland utrikes födda gäller för alla grupper undan­taget flickor födda i Norden och pojkar födda i Nord­amerika/Oceanien. Minsk­ningen har varit störst för elever födda i Afrika, där andelen behöriga till gymnasie­skolan minskat från 64 till 43 procent. Det kan delvis förklaras av att invand­ringen från Afrika har ökat och att många av eleverna som är födda i Afrika har varit kort tid i Sverige.

Hur det sedan går på gymnasiet är viktigt då i stort sett hela arbets­marknaden kräver minst gymnasie­utbild­ning. Elever födda i Sverige, Norden, EU och Nord­amerika/Oceanien hade högst genom­snitt­ligt gymnasie­betyg under perioden 2007–2011. Elever födda i dessa länder har också högst andel som är behöriga till högre studier. Liksom i grund­skolan är det eleverna födda i Afrika och Asien som har lägst betyg i gymnasiet och även lägst andel som är behöriga till högre studier.

Etiketter