På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:30

Författare

Karin E Lundström

arbetar med integra­tions­analys på SCB.

karin.e.lundstrom@scb.se

Fakta

För att räknas som sysselsatt ska en person i genomsnitt ha arbetat minst en timme i veckan under november månad. Från och med 2004 används en ny och förbättrad datakälla för information om sysselsättning bland företagare inom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken.

Tio år efter invandring – tre av fyra högutbildade har jobb

Vi har följt en grupp utrikes födda som invandrade till Sverige 1997. Resultatet visar att utbildnings­nivån påverkar möjligheten för utrikes födda att få arbete. Tio år efter invandring var hälften av dem som hade lägst utbildning syssel­satta. Bland dem som hade efter­gymnasial utbildning var nästan tre fjärde­delar syssel­satta.

Leende man i kontorsmijlö

Ett viktigt steg in i det svenska samhället är att ha arbete och försörjning. Ett tydligt mål inom integra­tions­politiken är också att ny­anlända invand­rare snabbare ska få arbete. Andelen syssel­satta har dock under en längre period varit lägre bland utrikes än bland inrikes födda.

Att beskriva integrationen på arbets­marknaden bland personer som invandrat till Sverige är dock inte helt okom­p­li­cerat. Invand­ringen till Sverige påverkas av situationen i vår omvärld, både när det gäller antalet invandrare, men också från vilka länder de kommer. Detta gör personer som är födda utom­lands till en grupp vars samman­sättning varierar över tiden. När syssel­sätt­nings­utveck­lingen i gruppen beskrivs över tid tar man ofta inte hänsyn till det. Ett sätt att ta sig an problemet med jämförelser över tiden är att följa en specifik grupp, en så kallad kohort, från invandrings­tillfället och framåt.

Andelen sysselsatta i gruppen ökar under hela perioden

Andelen sysselsatta bland utrikes födda som invandrat 1997 och som då var 20‑55 år, kvinnor och män

Linjediagram över andelen sysselsatta bland utrikes födda som invandrat 1997 och som då var 20-55 år, kvinnor och män

Avmattningen i konjunkturen under början av 2000‑talet åter­speglas i att ökningen av syssel­satta i gruppen bromsas under perioden.

År 1997 invandrade drygt 44 000 personer. För att be­skriva integra­tionen på arbets­marknaden avgränsar vi gruppen till att endast omfatta utrikes födda och personer som kan förväntas tillhöra arbets­kraften under hela 10‑års­perioden. Vi får kvar 20 000 personer som är födda utom­lands och är i åld­rarna 20–55 år. De utgör vår kohort. Det vanligaste födelse­landet var något av länderna i forna Jugoslavien och Irak. Gruppen bestod av något fler kvinnor än män. I början av 10‑års­perioden var syssel­sätt­nings­graden låg, men efter 10 år var drygt 60 procent syssel­satta

Att 60 procent av gruppen var syssel­satt tio år efter invandringen kan jämföras med att andelen syssel­satta i hela den svenska befolkningen i åld­rarna 20–65 var 78 procent år 2007.

Svårare att komma in på arbets­marknaden utan gymnasie­utbildning

Andelen sysselsatta bland utrikes födda som invandrat 1997 och som då var 20‑55 år, efter utbild­nings­nivå, från och med tre år efter invandrings­tillfället

Linjediagram över andelen sysselsatta bland utrikes födda som invandrat 1997 och som då var 20-55 år, efter utbild­nings­nivå, från och med tre år efter invandrings­tillfället

Det är mycket större skillnad mellan gruppen utan gymnasie­utbildning och gruppen med, än mellan de gymnasie‑ och högskole­utbildade.

Vilken utbildning man har är en viktig faktor för om man får arbete eller inte. Generellt är syssel­sättningen lägre bland personer med låg utbildning än bland personer med en efter­gymnasial utbildning. Detta mönster syns också tydligt när vår invand­rings­kohort delas upp efter utbildnings­nivå. En person med enbart för­gymnasial utbildning var syssel­satt i lägst utsträck­ning. Tio år efter invand­ringen var bara hälften av de låg­utbildade syssel­satta. Bilden såg annorlunda ut för personer med hög utbildning. Efter tio år i landet var 74 procent syssel­satta.

Att utbildning är en viktig faktor som påverkar chanserna att ta sig in på den svenska arbets­marknaden blir också tydligt när man delar upp resultaten på var man är född. I vissa invandrar­grupper är andelen hög­utbildade större än i andra. I vår kohort fanns det exempelvis en betydligt större andel utan gymnasie­utbildning bland personer födda i Soma­lia jämfört med exempel­vis de som var födda i Iran och Irak. Syssel­sätt­nings­graden efter tio år i Sverige bland de födda i Somalia var lägre än i övriga grupper.

Vi har hittills fokuserat på de som blir syssel­satta. Hur är det då med dem som inte har arbete, hur ser situationen ut för dem? Det visar sig att många av de som inte är syssel­satta studerar. Ungefär en av fem av de som inte är syssel­satta de första åren efter invand­ringen studerar. Nästan alla av dessa gick på någon komvux utbildning. I mitten av ­perioden utgjorde de studerande nästan en tredjedel av de utan jobb, för att efter tio år återigen motsvara en femtedel.

Efter tio år blir de som studerar färre

Antal ej sysselsatta bland utrikes födda som ­invandrat 1997 och som då var 20‑55 år, som studerar respektive inte studerar efter år sedan invand­ringen

Staplat ytdiagram över antal ej sysselsatta bland utrikes födda som ­invandrat 1997 och som då var 20-55 år, som studerar respektive inte studerar efter år sedan invand­ringen

Gruppen utan sysselsättning minskar konsekvent från invandrings­tillfället. Minskningen beror på att personerna antingen fått jobb eller lämnat Sverige.

En stor del av invandrarna till Sverige kommer hit för att åter­förenas med någon anhörig. Detta märks också genom att det är vanligt att många nyanlända invandrare blir föräldrar en kort tid efter invandrings­tillfället. Särskilt vanligt var det bland de kvinnliga anhörig­invandrarna i vår grupp.

Etiketter