På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-03-04
Nr 2014:10

Författare

Tomas Johansson

arbetar med befolk­nings­statistik på SCB.

010-479 64 26 

tomas.johansson@scb.se

Fakta

Registerbaserad hushålls­statistik

En person definieras som barn, oavsett ålder, då denne ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar och om personen själv saknar barn i samma hushåll. En förälder–barn–relation skapas om en person är biologisk förälder, adoptivförälder, vårdnadshavare eller så kallad annan person (när den faktiska vårdnaden sköts av annan person än vårdnadshavaren, t.ex. fosterföräldrar) till någon i hushållet.

Par som inte är gifta, registrerade partner eller saknar gemensamma barn räknas som sambopar om de uppfyller vissa kriterier. Dessa kriterier är att de ska bo i samma bostad, vara minst 18 år, ha olika kön, ha högst 15 års åldersskillnad, ej vara nära släkt och det endast finns ett möjligt sambo­par i bostaden.

Övriga hushåll är exempelvis flergenerationshushåll och kompisboende.

Nya hushålls- och bostadsstatistiken

För första gången på över 20 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor. Det ger nya möjligheter att ta reda på allt från hur stor boendeyta snitthushållet har till hur många som bor ensamma.

År 1990 genomfördes den sista folk- och bostadsräkningen i Sverige då alla hushåll fick svara på en enkät om bland annat de som bodde i hushållet och storleken på bostaden. Det var dyrt och dessutom krångligt för alla inblandade. För att kunna ta fram statistiken på ett enklare sätt skapades ett lägenhetsregister. Tillsammans med folkbokföringen kopplar registret samman personer och hushåll med lägenheter, och inte enbart med fastigheter som tidigare.

I den nya statistiken utgörs ett hushåll av samtliga personer som är folkbokförda i samma bostad. De som bor tillsammans klassificeras efter hushållstyp enligt vissa regler. Att metoden är ny och att det finns skillnader i definitionerna får man ha i åtanke när man jämför den nya statistiken med tidigare folk- och bostadsräkningar.

Från och med nu publicerar vi den registerbaserade statistiken om boende och hushåll årligen. Vi kommer även att ta fram bostadsstatistik med hjälp av lägenhetsregistret. Det är ett stort lyft om man jämför med folk- och bostadsräkningarna, som bara genomfördes vart femte år. Statistiken omfattar nästan alla folkbokförda, men för cirka 300 000 person saknar SCB bostadsinformation om eller bor i en felaktigt registrerad bostad.

Två personer i snitthushållet

Hela 70 procent av Sveriges hushåll består av en eller två personer. Om vi lever själva eller ihop med andra är starkt kopplat till ålder och det är vanligt att man både börjar och avslutar sitt vuxna liv som ensamboende. Det framgår av den nya, registerbaserade hushållsstatistiken.

Kvinna och man läser morgontidning i sängen

Ensamhushållen är vanligast

Det vanligaste hushållet är Ensamstående utan barn. Personer som bor ensamma utgör 37,7 procent av alla hushåll. De därefter vanligaste hus­hålls­typerna är Samman­boende utan barn och Samman­boende med barn 0–24 år. Bland Samman­boende med barn 0–24 år är det vanligast att ha två barn. I två tredje­delar av samtliga hushåll finns det inga barn.

Trots att 37,7 procent av hushållen är Ensam­stående utan barn så är det endast 16,5 procent av befolk­ningen som tillhör en­persons­hushåll. Istället ingår de flesta människor i hushålls­typerna Samman­boende med barn 0–24 år och Samman­boende utan barn. Närmare 60 procent av Sveriges befolk­ning tillhör någon av dessa hushålls­typer.

Antal och andel hushåll och personer efter hushållstyp, 2012

Totalt4 176 000100,09 556 000100,0
Hushållstyp HushållPersoner
AntalAndel (%)AntalAndel (%)
Ensamstående
utan barn
1 576 00037,71 576 00016,5
Ensamstående
med barn 0–24 år
247 0005,9644 0006,7
Ensamstående
med barn 25+ år
42 0001,087 0000,9
Sammanboende
utan barn
1 041 00024,92 083 00021,8
Sammanboende
med barn 0–24 år
929 00022,23 624 00037,9
Sammanboende
med barn 25+ år
54 0001,3 165 0001,8
Övriga hushåll
utan barn
164 0003,9424 0004,4
Övriga hushåll
med barn 0–24 år
117 0002,9625 0006,5
Övriga hushåll
med barn 25+ år
7 0000,127 0000,2
Uppgift saknas..302 0003,2

Liten ökning av antalet boende i snitthushållet

Fördelningen av hushållen i Sverige efter hushålls­storlek ser idag ungefär likadan ut som 1990. Det är vanligare med små hushåll än med stora. Hushåll med 1–2 personer utgör närmare 70 procent av hushållen. De största hushållen, med sex eller fler personer, utgör 2 procent av hushållen. Det är en ökning jämfört med 1990 och kan delvis förklaras med att special­bostäder inte ingick i folk- och bostads­räkningen. I genom­snitt bodde 2,22 personer per hushåll 2012 vilket var en liten ökning från 2,15 år 1990.

Totalt4 176 000100 3 830 000100
Hushållsstorlek201219901
AntalAndel (%)AntalAndel (%)
1 person1 576 00037,71 516 00039,6
2 personer1 307 00031,31 190 00031,1
3 personer518 00012,4471 00012,3
4 personer515 00012,3453 00011,8
5 personer179 0004,3157 0004,1
6+ personer 82 0002,043 0001,1

1Resultat från Folk- och Bostads­räkningen 1990

Singelhushåll vanligt bland unga män

Av de ensamboende är 53 procent kvinnor och 47 procent män. Det finns dock stora skill­nader i ålders­fördel­ningen mellan könen. För både kvinnor och män är det vanligt att vara ensam­boende i den tidiga 20-års­åldern. Andelen ensam­boende minskar sedan till följd av par­bild­ning fram till 35-års­åldern för båda könen.

Männen är ensamboende i betydligt högre utsträck­ning än kvinnorna fram till 60-års­åldern där en föränd­ring sker och antalet ensam­boende kvinnor blir fler.

Andelen äldre par som splittras, främst på grund av att den ene partnern avlider, ökar successivt med åldern. Det är vanligast att kvinnan blir ensam kvar, och de flesta ensam­boende äldre är därför kvinnor.

Antalet ensamboende kvinnor är litet i medel­åldern, delvis på grund av att barn till separerade par oftast är folk­bok­förda hos modern. I de åldrar när barnen flyttar till annat boende ökar antalet ­ensam­boende bland kvinnorna.

Antal ensamboende efter ålder och kön, 2012

Stapeldiagram över antal ensamboende efter ålder och kön, 2012

Hälften av alla par har barn hemma

Knappt 4,4 miljoner personer bor i parförhållande. I åldrar upp till 27 år är det vanligast att paren är barn­lösa, därefter är det vanligare att paren har barn. Att samman­boende par har hemma­boende barn är sedan vanligast upp till 54 års ålder då barnen i regel har lämnat föräldra­hemmet och de flesta paren återigen lever utan barn. Män i par är i regel något äldre än kvinnorna.

Antal sammanboende personer efter hushållstyp och ålder, 2012

Stapeldiagram över antal sammanboende personer efter hushållstyp och ålder, 2012

Etiketter