På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-06-09
Nr 2014:33

Författare

Hans Heggemann

arbetar med eko­nom­isk statistik på SCB.

010-479 68 10

hans.heggemann@scb.se

Statistikskolan:

Tvärsnitt eller kohort – vad ska jag välja?

Kan befolkningen i genomsnitt ha fått en högre inkomst, trots att individerna fått det sämre? En tvär­snitts­studie, en kohort­studie och en longitud­inell studie kan ge olika bilder av inkomst­utvecklingen.

Tre äldre personer

När vi beskriver förhållanden i samhället vill vi ofta visa i vilken riktning utvecklingen har gått. Har arbetslösheten gått upp eller ner, har vi blivit friskare eller sjukare, har inkomsterna ökat eller minskat? Det finns olika sätt att mäta denna typ av förändringar, och vilket man väljer är beroende av vad man vill studera. Är det ett samhälls­perspektiv man har eller är man intresserad av utvecklingen för enskilda individer?

För att visa på hur resultat kan variera beroende på vilken metod man väljer ska vi studera inkomst­utvecklingen för ålders­pensionärer i åldrarna 65–84 år under femårs­perioden 2007–2012. Den vanligaste metoden vid en sådan undersökning är en tvärsnitts­studie. Det innebär att vi jämför inkomsten för de som 2007 var 65–84 år med inkomsten för de som var 65–84 år 2012.

I en tvärsnittsstudie jämför vi två skilda grupper av människor, eller populationer. Ett antal pensionärer från 2007 ingår inte längre i befolkningen 2012. De kan antingen ha avlidit, flyttat utomlands eller så har de blivit för gamla för att ingå i populationen, som ju är 65–84 år. Samtidigt har givetvis nya personer tillkommit i gruppen. Om vi väljer att jämföra två tidpunkter som ligger tillräckligt långt ifrån varandra kommer populationerna att vara helt olika. Men denna typ av jämförelse är ändå relevant.

Vi tittar på tabellen med de resultat vi får när vi har delat in populationen i femårsklasser.

Pensionärerna har fått det bättre

Medianinkomst för ålderspensionärer efter ålder, 2007 och 2012

Tabell över medianinkomst för ålderspensionärer efter ålder, 2007 och 2012

1Beloppen är i fasta priser, det vill säga inkomsterna från 2007 är uppräknade med konsumentprisindex.

I tabellen ser vi att 65–69-åringarna har haft en relativt stor inkomstökning, från 207 000 kronor till 226 200 kronor. Även i övriga ålders­grupper var inkomsterna högre 2012 än 2007. Därmed kan vi säga att inkomsterna har höjts för pensionärer i alla ålders­grupper vi undersöker. Denna tvärsnitts­studie visar på utvecklingen ur ett samhälls­perspektiv.

Men, samtidigt har personer som 2007 ingick i gruppen 65–69 år åldrats och ingår i gruppen 70–74 år 2012. Det är därför viktigt att tänka på att vi jämför helt olika individer när vi jämför inkomsten för 65–69-åringar 2007 med inkomsten för 65–69-åringar 2012. En tvärsnitts­studie kan således visa att en specifik åldersgrupp i befolkningen i genomsnitt har fått en högre inkomst, trots att individerna i genomsnitt fick det sämre mellan de två mätningarna. Hur kan det bli så? Titta i tabellen igen! Som vi tidigare noterade hade de som 2007 var 65–69 år en median­­inkomst på 207 000 kronor. Denna grupp har 2012 hunnit bli 70–74 år och har då en median­inkomst på 182 200 kronor. Deras inkomst har alltså sjunkit. Resultatet blir detsamma även för dem som var 70–74 år respektive 75–79 år 2007, även om minskningen för dem inte var lika stor. Hur det har gått för dem som 2007 var 80–84 år framgår inte av tabellen.

Att beskriva utvecklingen på detta sätt kallas för en kohortstudie. Här redovisas inkomsterna efter födelseår istället för ålder. Vi ser nu att alla fyra kohorter har lägre median­inkomst 2012 än 2007, även om minskningen för de äldsta är liten.

Pensionärerna har fått det sämre

Medianinkomst för ålderspensionärer, efter födelseår, 2007 och 2012

Tabell över medianinkomst för ålderspensionärer efter ålder, 2007 och 2012

1Beloppen är i fasta priser, det vill säga inkomsterna från 2007 är uppräknade med konsument­prisindex.

Den inkomstökning som tvärsnittsstudien visar i den första tabellen beror på att de som tillkom i respektive ålders­grupp hade högre inkomst än de individer som försvann ur ålders­gruppen. Ur ett samhälls­perspektiv är det alltså relevant att säga att pensionärerna hade högre median­inkomst 2012 än 2007. Vi uttalar oss då om hela pensionärs­kollektivet.

Samtidigt är det också korrekt att säga att pensionärerna med stigande ålder har fått lägre inkomst de senaste fem åren.

Men, nu är ju populationen som 2007 var 65–69 år inte helt identisk med populationen som 2012 var 70–74 år. Vissa har avlidit, andra har flyttat in eller ut ur landet. Vi vill mäta förändring i inkomst, och det kan ju till exempel vara så att de som har fallit ifrån hade lägre inkomst än dem som fortfarande ingår i populationen. För att se hur utvecklingen har varit för enskilda individer kan vi därför välja att endast studera de personer som ingick i populationen både 2007 och 2012. Detta kallas för en longitudinell ­studie. En sådan studie visar att inkomsten minskade mellan 2007 och 2012 för 74 procent av pensionärerna födda 1923–1942. Men det är också skillnad mellan ålders­grupperna. Inkomsten minskade för 64 procent av dem födda 1923–1927, medan den minskade för 80 procent bland dem som föddes 1938–1942.

Detta är dock inte den bästa metoden för att beskriva utvecklingen för hela befolkningen. Ju längre tid det är mellan mätningarna, desto mindre blir populationen vilket kan leda till att den också blir allt mindre representativ för hela befolkningen.

Vi använder i denna artikel pensionärernas inkomst som ett exempel på utveckling över tid. Vi skulle lika gärna kunnat studera till exempel pensionärernas hälsa. Om en tvärsnitts­studie visat att pensionärerna hade bättre hälsa 2012 än 2007 är det relevant att säga just det; att pensionärerna har fått bättre hälsa. Samtidigt skulle en longitudinell studie visa att de flesta enskilda pensionärer med stigande ålder har fått allt sämre hälsa.

Det gäller alltså att ha koll på vilken förändring man vill studera. Är det utifrån ett samhälls­perspektiv så är tvärsnitts­studien en utmärkt metod, medan en kohort­studie lämpar sig bättre om man vill följa personer födda under en viss period. Den som däremot främst är intresserad av enskilda individers utveckling måste göra en longitudinell studie.

Etiketter