På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:28

Författare

Johan Tollebrant

arbetar med demo­grafisk analys på SCB och är själv inte tvilling.

010-479 69 96

johan.tollebrant@scb.se

Tvillingars livsmönster

Andelen tvillingpar som föds i Sverige har ökat kraftigt sedan 1950-talet. Det beror förmodligen framför­allt på att kvinnor numera föder barn vid högre ålder. Genom att jäm­föra tvillingar och ensam­födda kan vi se skillnader i livs­mönster. Tvillingar skaffar barn senare och föder färre barn. Dessutom förblir en större andel barn­lösa och de gifter sig mer sällan än andra.

Två bebisar sover

Tvillingar är populära att jämföra. Ofta görs studier där de två tvilling­syskonen jämförs med varandra. I den här artikeln jämför vi istället skillnader och likheter mellan tvillingar och de som är en­samfödda. Studien bygger på registe­rdata där alla personer födda i Sverige ingår.

Andelen barn i Sverige som föds som tvillingar har ökat markant sedan 1950‑talet. Att få tvillingar är ärftligt betingat och under år 2010 föddes 3 287 barn som en tvilling eller trilling vilket motsvarade 2,8 procent av alla födda barn. År 1950 var motsvarande andel 1,8 procent. Ökningen antas dels bero på att prov­rörs­befruk­tning (IVF) blivit vanligare och dels på att kvinnor föder barn vid högre ålder. När kvinnor är över 30 år ökar nämligen chansen att få tvillingar. Det beror på att det oftare lossnar två ägg vid ägg­lossning när kvinnan är äldre. Tidigare studier har visat att kvinnor som får tvillingar eller trillingar i Sverige i genom­snitt är två år äldre än andra barna­föderskor.

Mammorna allt äldre och tvillingarna fler

Procentuell andel som föddes som tvillingar i Sverige 1950‑2010 och medel­åldern för barna­födande för alla kvinnor 1970‑2010

Linjediagram över procentuell andel som föddes som tvillingar i Sverige 1950-2010 och medel­åldern för barna­födande för alla kvinnor 1970-2010

Sett sedan 2003 har antalet födda tvillingar däremot minskat. Den främsta anledningen till det är en regel­ändring som trädde i kraft 2003 och som innebär att vanligtvis endast ett ägg får sättas in vid prov­rörs­befrukt­ning. För att öka chansen att bli gravid sattes tidigare ofta flera ägg in vilket gjorde att antalet tvilling­födslar ökade. Ibland föds även fyr­lingar och till och med fem­lingar. Några sådana syskon­konstella­tioner föddes däremot inte i Sverige under 2010. Senast det föddes fem­lingar i Sverige var 1992.

Den summerade frukt­samheten i Sverige, antalet födda barn per kvinna, har präglats av stora variationer under hela 1900‑talet. Det har funnits flera perioder av både hög och låg frukt­samhet. Dessa fluktuationer följs åt för både tvillingar och för övriga befolkningen. Tvillingar ligger däremot på en lägre frukt­sam­hets­nivå. Även det slutliga antalet barn som varje kvinna född 1950‑1965 fött var lägre för tvillingar än för ensam­födda. Samma mönster syns även för män, men där är skillnaden dock mindre.

Lägre fruktsamhet bland tvillingar

Den summerade fruktsamheten för kvinnor i Sverige 1980‑2010

Linjediagram över den summerade fruktsamheten för kvinnor i Sverige 1980-2010

År 2010 hade tvillingar ett summerat frukt­sam­het­stal på 1,77 barn per kvinna. Motsvarande tal för ensam­­födda var 1,94 barn per kvinna.

Det är inte bara mellan tvillingar och ensam­födda det finns skillnader. Även tvillingar emellan skiljer sig barna­födandet åt. Vid en jämförelse av de tvilling­kvinnor som har en tvilling­syster respektive en tvilling­bror visar det sig att de med en syster har en lägre frukt­samhet än de med en bror.

Den lägre fruktsamheten bland tvillingar bekräftas när andel barnlösa studeras. När kvinnor och män uppnått 45 års ålder är fler tvillingar än ensam­födda barn­lösa. För kvinnor födda 1950‑1965 var barn­lös­heten bland de ensam­födda knappt 13 procent. För tvillingarna var samma andel drygt 15 procent. Även för männen syns samma mönster. Bland dem var 20 respektive drygt 23 procent barn­lösa vid samma ålder. De tvillingar som får barn är i genom­snitt äldre än ensam­födda. Sedan 1980 har de först­födande tvillingarna varit äldre än övriga först­föderskor i stort sett varje år. Detta gäller för både kvinnor och män.

Att tvillingar i Sverige får färre barn har konstaterats, men skiljer de sig från ensam­födda även på andra sätt? Vi har studerat i vilken utsträckning tvillingar och ensam­födda gifter sig. Även här visar sig tvillingar vara under­repre­sen­terade.

Bland kvinnor och män födda 1950‑1979 hade 57 procent av de ensam­födda gift sig fram till år 2010. Bland tvillingarna var motsvarande andel 54 procent. Det är en mindre andel av tvillingarna med ett tvilling­syskon av samma kön som gift sig än bland dem med ett tvilling­syskon av ett annat kön. Totalt sett har fler kvinnor än män någon gång gift sig. Skillnaden mellan könen är däremot ungefär lika stor mellan tvillingar och övriga.

Färre tvillingar gifter sig

Andel som någon gång gift sig. Kvinnor och män födda 1950‑1979 samman­räknat

Stapeldiagram över andel som någon gång gift sig, kvinnor och män födda 1950-1979 samman­räknat

När tvillingarna väl hittat sin livskamrat håller de sig i samma utsträckning som ensam­födda kvar till sin make eller maka. Bland de som gifte sig under perioden har cirka 29 procent någon gång skilt sig. Siffran är densamma för både tvillingar och ensam­födda.

Skillnaderna mellan tvillingar och ensam­födda är inte stora men med tanke på det stora data­material studien bygger på visar jämförelsen ändå att skillnader finns både vad gäller barna­födande och gifter­mål.

Vad dessa skillnader beror på går inte att fastslå utifrån denna studie, då behövs en större under­sökning där hänsyn tas till fler variabler. En förklaring till skillnaderna skulle dock kunna vara att barn följer sina föräldrars frukt­sam­hets­mönster vilket tidigare forskning har visat. Eftersom tvillingars föräldrar har en högre medel­ålder än genom­snittet vid barna­födande är det möjligt att även deras barn, i detta fall tvillingarna, också väntar längre än genom­snittet med att skaffa barn.

Tidigare studier har även visat att tvillingar är mer beroende av varandra än ensam­födda syskon. Med en tajt relation till sitt syskon kanske tvillingar har ett mindre behov av en partner. Något som i förläng­ningen resulterar i lägre barna­födande bland tvillingar än dem som inte är tvillingar. Tvilling­syskonen har helt enkelt varandra, vilket inte är helt fel det heller.

Uppgifterna i artikeln bygger på bearbetningar av SCB:s register Fler­genera­tions­registret och Historiska befolknings­registret.

Tvillingar är kopplade till varandra genom att de har samma mamma samtidigt som de är födda på samma dag. Alla i studien förutom några få procent, är födda i Sverige.

Som tvilling räknas alla levande födda som fötts samtidigt som minst en till. Även trillingar, fyr­lingar och fem­lingar redovisas här som tvillingar. Någon information om de är enäggs­tvillingar eller tvåäggs­tvillingar finns inte via dessa register.

Som giftermål räknas alla som någon gång fram till och med 2010 har gift sig eller registrerat partner­skap i Sverige. Hänsyn har inte tagits till skils­mässor, hur många gånger personen varit gift eller andra förändringar i civil­ståndet.

Beräkningarna av antalet barnlösa görs när kvinnorna uppnått 45 års ålder. Det är endast biologisk barn­löshet som avses, däremot kan de fått barn genom adoption.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 4, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 4/2011

Lästips

Kapitlet ”Tvillingar” i boken Äldst, yngst, eller mitt­emellan av Elisabeth Schönbeck. Månpocket 2008.