På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-09-30
Nr 2015:157

Författare

Jörgen Brewitz

arbetar med under­sök­nings­design på SCB.

010-479 64 99

jorgen.brewitz@scb.se

Statistikskolan:

Undersökning från webbpanel – så fungerar det

Undersökningar baserade på webbpaneler har på senare år fått stort genomslag bland marknads- och opinionsundersökare. När man läser resultat från en webbpanelundersökning är det bra att veta vad som är skillnaden mot en ”traditionell” undersökning.

Dator

En webbpanel är ett register eller en databas över personer som har ställt sig villiga att svara på enkäter via webben. En webbpanelundersökning genomförs med webbenkät och med urval från en webbpanel. Denna undersökningsmetod ska inte förväxlas med andra metoder där datainsamlingen också görs med enkäter via webben. Datainsamling genom webbenkät har ökat på senare år, men det har inte direkt med framväxten av webbpanelundersökningar att göra.

Webbpaneler kan vara ett relativt enkelt, snabbt och billigt sätt att samla in stora mängder data. Det behövs inga intervjuare och det blir inga kostnader för porto eller hantering av pappersblanketter.

Ett problem med webbpaneler är att de inte kan företräda människor som inte använder webben. Detta kan göra resultaten missvisande, särskilt om undersökningen gäller företeelser som är särskilt vanliga bland äldre eller lågutbildade.

En kanske viktigare fråga är själva urvalsförfarandet, hur personer väljs ut till panelerna. "Sannolikhetsurval" är en metodik som sedan mitten av 1900-talet har legat till grund för de flesta undersökningar för samhällsstatistik som baseras på urval. Ett sannolikhetsurval av personer är ett urval som är valt med en sådan slump­mekanism att det finns chans för alla personer i den population som statistiken ska spegla att komma med i urvalet. Storleken på den chansen (sannolikheten) ska i princip gå att räkna ut.

Med sannolikhetsurval går det att räkna fram osäkerhetsmått såsom konfidensintervall. Detta indikerar om slutsatser i resultaten kan antas visa verkligheten, eller i stället kan bero på tillfälligheter i urvalet. I webbpanelundersökningar används vanligen inte sannolikhetsurval och det går därmed inte att räkna fram konfidensintervall.

Bortfall, att inte alla tillfrågade svarar i undersökningen, är ett problem i individ- och hushållsundersökningar. Bortfallet leder till en mängd av svarande som strängt taget inte är ett sannolikhetsurval från populationen. Det har nämligen visat sig att bortfallet ofta är ojämnt fördelat, till exempel är det vanligen större bland unga, utrikes födda, lågutbildade och ensamstående. I statistikproduktionen kan vi delvis kompensera för sådana tendenser i bortfallet. Det görs genom att i beräkningarna ge svaren från personer i underrepresenterade grupper en något större vikt än andras svar.

Citat: Rekrytering till webbpaneler kan till exempel ske via reklam på internet.

Det ökade bortfallet i undersökningar är på sitt sätt ett hinder mot önskvärd tillförlitlighet i statistiken. Man kan då tycka att webbpanelundersökningar inte skulle bli så mycket sämre. En vanlig hållning bland statistikbyråer internationellt är dock att stå fast vid sannolikhetsurval som en grundläggande förutsättning.

Det förekommer i och för sig att webbpaneler rekryteras utifrån sannolikhetsurval. Men bortfallet ligger ofta över 90 procent, vilket är avsevärt mycket högre än i vanliga undersökningar. Det skulle då behövas en synnerligen effektiv bortfallskompensation för att hålla kvaliteten under någorlunda kontroll.

Rekrytering till webbpaneler kan till exempel ske via reklam på internet, och detta är inte någon strikt slumpmekanism. Panelen som fås är självrekryterad: respondenterna har själva valt att delta i panelen, och urvalsförfarandet är okontrollerat. Då går det inte heller att säga hur stort bortfallet är. En risk är att panelen kan bestå av ”proffstyckare” eller en högljudd minoritet. Det hjälper inte att för den enskilda undersökningen göra sannolikhetsurval från en självrekryterad panel, eftersom detta inte blir ett sannolikhetsurval från populationen.

Som alltid är det viktigt att statistikredovisningen ger information om hur statistiken är gjord och vad vi vet om statistikens kvalitet. I redovisning av statistik från webbpanelundersökningar behövs därför dels beskrivningar av hur webb­panelen och undersökningen är konstruerade, dels vissa mått på andelar svarande i olika led och liknande. Sådana uppgifter säger inte allt om kvaliteten men kan i bästa fall vara ett underlag för bedömningar.

Senare års forskning om metoden med webbpanelundersökningar har visat att undersökningar från självrekryterade webbpaneler ofta har sämre tillförlitlighet än ”traditionella” undersökningar med sannolikhetsurval, även efter bortfallsjusterande vägning. Dessutom varierar tillförlitligheten mer.

Samhällsstatistik ligger till grund för viktiga beslut av myndigheter och andra aktörer och måste vara trovärdig genom att vara baserad på vetenskapliga metoder. I dagsläget bedöms inte undersökningar från självrekryterade webbpaneler genomgående hålla den kvalitet som krävs för officiell statistik och annan samhällsstatistik. Huvudproblemet är hur slutsatser ska kunna dras från dem som deltar i undersökningen upp till den population statistiken ska avse. Förhoppningsvis kan nya framsteg göras inom den internationella forskningen på webbpanelundersökningarnas metodik.

Etiketter