På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:26

Författare

Hans Heggemann

arbetar med eko­nom­isk välfärds­statistik på SCB.

010-479 68 10

hans.heggemann@scb.se

Fakta

Netto­in­komsten är summan av alla in­komster minus skatt. Som in­komster räknas löne­inkomst, in­komst av närings­verk­sam­het, kapital­in­komst, arbets­mark­nads­stöd, sjuk­penning, sjuk‑ och aktivitets­ersätt­ning, föräldra­penning, studie­medel, barn­bidrag, bostads­stöd och ekonomiskt bistånd. Studien om­fattar befolk­ningen 20‑64 år.

Ung och pank eller gammal och bidragsberoende

Utsatthet och utanförskap är begrepp som ofta används men som saknar officiella definitioner. De allra flesta är dock överens om att de som har låg inkomst eller har inkomster som till stor del kommer från de ekonomiska trygghetssystemen i samhället riskerar ekonomisk utsatthet.

Närbild på hand som syr i en stor knapp

Individens ekonomiska standard är utgångspunkt för den här artikeln istället för den etablerade metoden där man utgår från hushållen. Även om ett hushåll har god ekonomisk standard kan en person som ingår i hushållet uppleva att han eller hon inte kan lämna det utan att hamna i en svår ekonomisk situation. Därför är det intressant att även studera de enskilda individernas inkomster.

Ekonomisk utsatthet är komplext och svårt att beskriva med enskilda indikatorer. Som denna artikel visar fångar olika mått in helt olika personer. Att ha låg netto­inkomst eller att ha en netto­inkomst som till stor del består av ersättningar från de ekonomiska trygg­hets­systemen kan dock ses som indikatorer på ekonomisk utsatthet. De som har ekonomiskt bistånd, tidigare kallat social­bidrag, utgör en speciell grupp i samman­hanget eftersom detta bistånd bara ges till dem som befinner sig i en särskilt utsatt ekonomisk situation.

För att belysa ekonomisk utsatthet för enskilda individer används här tre olika indikatorer som avgränsar tre grupper som är i riskzonen. Samma person kan ingå i flera grupper.

GRUPP 1

De tio procent som har lägst netto­inkomst

Det finns inget allmänt etablerat belopp som man ska underskrida för att vara ekonomiskt utsatt. Personerna i denna grupp har dock så låg netto­inkomst att den i princip är mycket svår att försörja sig på som ensam­stående. De 500 000 personer som ingår i gruppen hade år 2007 en netto­inkomst som var lägre än 7 200 kronor i månaden. Gruppen består av ungefär lika många kvinnor som män, bortsett från de sista åren före ålders­pension då det är fler kvinnor. Hälften av alla 20‑år­ingar ingår men andelen minskar snabbt med stigande ålder. Låg­utbildade och personer födda utanför Norden är över­represent­erade redan bland 20‑år­ingar och skillnaden består genom hela den yrkes­verk­samma åldern. Bland dem som är födda i Norden och har minst gymnasie­utbildning är andelen så låg som 5 procent från 30‑års­åldern fram till ålders­pension. Bland dem som inte är födda i Norden och saknar gymnasie­­utbildning är andelen för kvinnor som lägst 20 procent och för män 15 procent. Att låg­utbildade och personer som inte är födda i Norden har en sämre position på arbets­marknaden framgår tydligt.

Andelen personer 20‑64 år som tillhör de tio procent i befolkningen som har lägst netto­inkomst, efter utbildning, födelse­land och ålder. 2007

Linjediagram över andelen personer 20-64 år som tillhör de tio procent i befolkningen som har lägst netto­inkomst, efter utbildning, födelse­land och ålder

GRUPP 2

De som har netto­inkomster som till minst hälften består av arbets­marknads­stöd, sjuk­penning, sjuk‑ och aktivitets­ersättning samt behovs­prövade bidrag.

Precis som när det gäller inkomstens storlek saknas en definition av hur netto­inkomsten ska vara samman­satt för att man ska anses vara ekonomiskt utsatt. I denna artikel har gränsen dragits så att de som får minst hälften av sin netto­inkomst från arbets­marknads­stöd, sjuk­penning, sjuk‑ och aktivitets­­ersättning samt behovs­prövade bidrag riskerar ekonomisk utsatthet. Denna grupp består av 650 000 personer. I den yngre delen av befolkningen är andelen som ingår i gruppen liten, både bland kvinnor och bland män. Strax efter 30‑års­strecket blir andelen högre. Ökningen är större för kvinnor och skillnaden mellan könen växer kontinuerligt fram till pensions­åldern. Liksom i gruppen med låg inkomst är lågutbildade och personer födda utanför Norden över­repre­senterade.

Andelen personer 20‑64 år vars netto­inkomst till minst hälften bestod av arbets­marknads­stöd, sjuk­penning, sjuk‑ och aktivitets­ersättning samt behovs­prövade bidrag, efter utbildning, födelse­land och ålder. 2007

Linjediagram över andelen personer 20-64 år vars netto­inkomst till minst hälften bestod av arbets­marknads­stöd, sjuk­penning, sjuk‑ och aktivitets­ersättning samt behovs­prövade bidrag, efter utbildning, födelse­land och ålder

GRUPP 3

De som har ekonomiskt bistånd

I denna grupp finns 175 000 personer. Betydligt större andel yngre än äldre och något fler män än kvinnor ingår i gruppen. För gymnasie­utbildade personer födda i Norden är andelen i gruppen låg i alla åldrar både bland kvinnor och bland män. För dem utan gymnasie­utbildning är andelen hög bland de yngre, men minskar med stigande ålder, främst för dem som är födda i Norden.

Andelen personer 20‑64 år som hade ekonomiskt bistånd, ­efter utbildning, födelse­land och ålder. 2007

Linjediagram över anAndelen personer 20‑64 år som hade ekonomiskt bistånd, ­efter utbildning, födelse­land och ålder

De tre grupperna består i stor utsträckning av olika individer. En miljon personer, eller närmare 20 procent av befolkningen i åldrarna 20‑64 år, ingår i någon av de tre grupperna. Endast 40 000, eller 7 promille, ingår i alla tre grupperna. Av dem hade nästan 30 000 varken löne­inkomst, inkomst av närings­verksamhet eller kapital­inkomst.

Grupperna skiljer sig åt på flera sätt, framför allt ålders­mässigt. I första och tredje gruppen finns många unga medan den andra gruppen har fler äldre. Låginkomst­gruppen består av personer som inte är etablerade på arbets­marknaden. Det finns anledning att tro att gruppen med låg inkomst till relativt stor del består av studerande som bor kvar hos föräldrarna eller som åtminstone får ekonomiskt stöd av dem. De har låga löne­inkomster samtidigt som mindre än var tionde hade arbets­marknadss­töd respektive sjuk‑ och aktivitets­­ersättning och endast var trettionde hade sjuk­penning. Trots den låga nettoi­nkomsten hade endast var tionde person ekonomiskt bistånd respektive bostads­stöd. Däremot hade nästan var fjärde studie­medel.

Gruppen med inkomster som till stor del kommer från de ekonomiska trygghets­systemen består till stor utsträckning av så kallade förtids­pensio­närer. De har betydligt högre netto­inkomster än dem i första gruppen. Median­inkomsten 2007 var 123 000 kronor. För låginkomst­­gruppen var den 52 000 kronor. Stora skillnader jämfört med första gruppen är att endast 2 procent hade studie­medel och att drygt 60 procent hade sjuk‑ och aktivitets­ersättning.

Sista gruppen, det vill säga de som har ekonomiskt bistånd, skiljer sig från de övriga främst genom att mer än 40 procent varken hade löne­inkomst, inkomst av närings­verksamhet eller kapital­inkomst. I de två övriga grupperna var andelen cirka 20 procent. En annan skillnad är att hälften av alla med ekonomiskt bistånd också hade bostads­stöd. I gruppen med inkomster som till stor del kommer från de ekonomiska trygghets­systemen hade var tredje bostads­stöd och i låginkomst­gruppen endast var tionde.

Etiketter